Nyanländas arbetssituation

Leave a reply

Nyanlända invandrares arbetssituation efter avslutat etableringsprogram i Sverige har följts upp på initiativ av arbetsmarknadsutskottet. Uppföljningen visar bland annat att nyanländas etablering fortfarande inte är jämställd.

Etableringsprogrammet är ett program hos Arbetsförmedlingen som består av individuellt utformade insatser och stöd, kombinerade med att den nyanlända aktivt söker jobb. Målet är att personen så snabbt som möjligt ska lära sig svenska, hitta ett jobb och klara sin egen försörjning. Syftet med arbetsmarknadsutskottets uppföljning är att få en bild av de nyanlända invandrarnas arbetssituation efter att ha avslutat ett etableringsprogram. Ett särskilt fokus har lagts på nyanlända kvinnor.

Statistik från Arbetsförmedlingens datalager över inskrivna i etableringsprogrammet under perioden 2018–2019 har bearbetats och analyserats. Som ett komplement till statistiken har ett antal intervjuer med nyckelaktörer samt experter genomförts.

Nyanländas etablering inte jämställd

Uppföljningen bekräftar det generella mönster om nyanländas etablering på arbetsmarknaden som har framkommit från tidigare studier i ämnet. Nyanlända kvinnor tar ännu inte del av arbetsmarknadsinsatser i lika stor utsträckning som nyanlända män och det tar överlag längre tid för kvinnor att komma ut på arbetsmarknaden.

Det beror delvis på att arbetsmarknadsinriktade insatser i större utsträckning finns i manligt dominerade branscher. Det är därför lättare för män att ta del av insatser som leder till jobb. Dessutom uppges männen vara mer drivande och om de har familj ser de sig som familjeförsörjare.

Uppföljningen visar även att när nyanlända kvinnor själva får välja yrke väljer de oftast traditionellt kvinnliga yrken. Dessa yrken kräver ofta kunskap i svenska och formell utbildning, till skillnad från en del mer traditionellt manliga jobb. Detta medför att vägen till etablering på arbetsmarknaden blir längre för nyanlända kvinnor än för nyanlända män.

Om uppföljningsarbetet

Utskotten ska enligt regeringsformen följa upp och utvärdera de beslut som riksdagen har fattat. Tanken är att det utskott som förberett ett beslut senare ska utvärdera vad som blivit resultatet av beslutet. Uppföljningsarbetet består dels av fördjupade uppföljningar och utvärderingar, dels av löpande uppföljningar.

Dokument

Rapport från riksdagen 2021/22:RFR7: Uppföljning av nyanländas etablering – arbetsmarknadsstatus med särskilt fokus på kvinnorna

Ang. flyktingar från Ukraina

Leave a reply
  • Ukrainska medborgare eller de som har skyddsstatus i Ukraina och har lämnat landet efter den ryska invasionen kan få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige, enligt EU:s massflyktsdirektiv.
  • Den som får ett sådant uppehållstillstånd blir inte folkbokförd i Sverige och har därför inte rätt till samma ekonomiska stöd.
  • Däremot kan personen ansöka om den dagersättning från Migrationsverket som även asylsökande har rätt till.

På boenden där mat ingår är dager­sätt­ningen:

  • 24 kr för vuxna ensamstående
  • 19 kr per person för vuxna som delar hushållskostnader
  • 12 kr för barn till och med 17 år.

På boenden där mat inte ingår är dager­sätt­ningen:

  • 71 kr för vuxna ensamstående
  • 61 kr och person för vuxna som delar hushållskostnader
  • 37 kr för barn 0–3 år
  • 43 kr för barn 4–10 år
  • 50 kr för barn 11–17 år.

Källor: Migrationsverket och Försäkringskassan

Sfi-pengsutredningen

Leave a reply

NC kommenterar tilläggsdirektiven för Sfi-pengsutredningen

Nationellt centrum för svenska som andraspråk kommenterar de senaste tilläggsdirektiven för Sfi-pengsutredningen.

Utredningens tilläggsdirektiv

  • överväga om Arbetsförmedlingen bör ges möjlighet att upphandla den utbildning i svenska som ingår i en etableringsplan enligt lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare
  • överväga om utbildning i svenska språket för vuxna invandrare i framtiden bör ske inom kommunal vuxenutbildning istället för i sfi som egen skolform
  • föreslå hur utbildningen i svenska språket bättre kan anpassas till de mål som den enskilde har med sina studier, exempelvis genom att inrätta studie- och yrkesförberedande spår inom utbildningen.

Inom alla verksamheter är det viktigt att man granskar arbetet med jämna mellanrum. NC välkomnar att man, som Maria Arnholm säger, vänder på alla stenar för att säkerställa att invandrare får bästa möjliga språkutbildning i relation till sina individuella mål och vi deltar gärna i detta arbete.

Arbetsförmedlingen har sedan start varit ansvariga för etableringsreformens genomförande. NC vill betona vikten av att kompetens om bedömning av språkutbildningskvalitet och om vad som är bäst för den enskilde individen ska finnas inom AF om myndigheten ska bära hela ansvaret.

Eftersom direktiven inte säger något om att ändra styrdokumenten vad gäller utbildningens innehåll är det viktigt att tänka på att sfi handlar om att stödja individen att förbereda ett aktivt deltagande i såväl samhälls- som arbetsliv, alltså som både samhällsmedborgare och arbetstagare. Och att sfi är en grundläggande (inte fortsättnings-) utbildning.

Särskilt välkomnar NC att man i direktiven värnar om sfi-studerandes rätt att läsa hela sfi-utbildningen ända till den högsta kursen och att göra det utan att behöva ta studielån.

Det går redan idag att kombinera sfi med andra kurser, t.ex. kurser inom komvux, och praktik – och utbildningens längd är inte densamma för alla. Samverkan mellan kommuner har flera utredningar redan tittat på och man har också i och mellan kommunerna hittat lösningar på många av problemen. Men att sådana positiva lösningar kan spridas och underlättas kan vara en konkret och konstruktiv uppgift för utredningen.

NC välkomnar direktiven om olika spår inom den kommunala vuxenutbildningen, dels studiespår för de som ska vidare i studier, dels yrkesspår för de som tidigare ska ut i arbetsmarknaden. Dessa spår bör även indelas i vilken skolbakgrund deltagarna har och att de kan följa sitt spår genom hela utbildningen i fråga om innehåll, arbetssätt och tidsåtgång. Innehållet i språkutbildningen inom yrkesspåret måste ge en möjlighet till goda språkfärdigheter och inte användas som en genväg till okvalificerade yrken/branscher som individen fastnar i.

För de individer som har svårast att träda in på arbetsmarknaden behövs en annan form av utbildning där den språkliga basen måste läggas. Det är omöjligt att med ett minimalt ”yrkesspråk” klara av alla språkliga situationer som förekommer på en arbetsplats. Dessutom behöver man för att delta i samhället som en fullvärdig medborgare en god språklig grund.

Replik DN debatt

Läs gärna även de repliker som kommit in till DN debatt:

Sfi kan bli ett nav i integrationsprocessen – Christopher von Stedingk på Språk och framtid i Örebro.

Gör inte sfi till syndabock – Ingela Berggren, Sfi-lärare, Norrköping.

5/4 Undocumented migrants’ access to health care in Norway – current challenges, future perspectives

Leave a reply

Welcome to IMER Online Seminar

Undocumented migrants’ access to health care in Norway – current challenges, future perspectives

Time: Tuesday 5th of April 2022, 12.00 – 13.00

Zoom Link

The UN Committee on Economic, Social and Cultural Rights have again in their latest report on Norway, criticized the disconnect between Norway’s human rights obligations and the restricted access to health care services for undocumented migrants, including European Union citizens lacking a European health insurance card. Many clinicians continue to face difficult dilemmas in their efforts to bridge the gap between the health care needs and the lacking entitlements of their undocumented patients, calling for scholarly and policy debates on how to address this gap. The seminar is timely given the number of Ukrainian refugees being received currently by Norway, some of which may need medical attention.

If you are interested in these issues, you don’t want to miss our next IMER online seminar! Please register your attendance here to enable us to effectively accommodate this arrangement.

About the seminar

In this seminar Elisabeth Marie Strømme will share her experiences from providing health care to undocumented migrants over several years as a volunteer for Health Centre for Undocumented Migrants in Bergen and through Centre for Migration Health in Bergen municipality. Her talk comes at the backdrop of a new proposal on access to health care for undocumented migrants in Norway which is currently being evaluated by the Standing Committee on Health and Care Services in the Norwegian Parliament. Her presentation will address the following key questions: (1) What are the current challenges and the future perspectives of securing access to health care for undocumented migrants in Norway (2) What are the most pressing knowledge gaps according to a clinician and how can research in the area fill these gaps?

Elisabeth Marie Strømme is a family doctor and researcher at Department of Global Public Health and Primary Care. She is a member of the IMER Junior Scholar Network and recently defended her thesis titled “Changes in health among Syrian refugees“.

2/4–29/5 Longing & Belonging – Vems dotter är du? 

Leave a reply
Vernissage: Saba Bereket Persson – Longing & Belonging – Vems dotter är du?
I utställningen Longing & Belonging – Vems dotter är du? undersöker Saba Bereket Persson arv och historieberättande. Är din historia viktig om du inte är etnisk svensk? Hur påverkas andra generationens afrosvenskar, när den afrikanska kontinentens historia ofta beskrivs i negativa skildringar eller inte alls?– Jag vill dela med mig av min historia för att ge hopp och stärka den unga generationen afrosvenskar att våga berätta sin egen historia. Utställningen speglar historien genom konsthantverk och med utgångspunkt från det arv som lämnats till mig i Sverige, säger Saba Bereket Persson.Ett arv som består av 100 klänningar, sydda av hennes mamma under 30 år i Sverige. Det blev starten på ett utforskande av den egna berättelsen och släkthistorien. Klänningar som sakta omvandlats, från den etiopiska nationaldräktens vita bomullsväv med broderi till den svenska lingonmönstrade klänningen. Hur bär du med dig dessa berättelser in i dig själv och i din samtid?I utställningen bjuder konstnären in till möten, samtal och att som afrosvensk dela sin historia. Både det som känns utmanande och svårt och det som är berikande och värdefullt.
Om Saba Bereket Persson Designer och konstnär, uppvuxen i Etiopien. Hon flyttade till Sverige när hon var 12 år. Uppväxten har haft en djup inverkan på hennes konst med nyckelteman som identitet, rasism, främlingskap och hem förmedlade genom textilbaserade verk.
Tillsammans med Rädda Barnen driver hon konst och kulturprojektet Balozi för afrosvenska barn och projektet MINO för afrosvenska kvinnor. Hon har haft ett flertal utställningar både i Sverige och internationellt och även drivit ett eget textilföretag. Några tidigare verk: Den Inre Människan/The Inner Human, baserat på hennes erfarenheter som sjuksköterska. Klimakteriet/Menopause, om kvinnlighet och förändring. Det Outtalade/The unspoken, om rasism i Sverige och den tysta och omedvetna diskrimineringen som finns i vardagen _________________________________ För mer info om utställningen kontakta:
Saba Bereket Persson
Konstnär
Telefon: +46 708 66 42 02
Epost: sababereket@icloud.com

Emma Corkhill
Programproducent Konsthallen Blå Stället och Hammarkullen Konsthall
Telefon: 031-368 78 43
Mobil: +46 739 76 26 93
E-post: emma.corkhill@kultur.goteborg.se
_________________________________ Vernissage: lördag 2/4 kl. 12-16
Vernissageprogram:
Kl. 12: Konsthallen öppnar
Kl. 12.30: Konstnärssamtal mellan Saba Bereket Persson och Nana Sacko.
Nano är textil- och modedesigner med inriktning på växtfärg.
Kl. 15: Uppträdande med hiphopartister från Fryshuset Göteborg.
Utställningen pågår: 2/4–29/5.
Plats: Konsthallen Blå Stället.
Kulturhuset Blå Stället, Angereds Torg 13.

Utlänningar ska lämna fingeravtryck och fotograferas vid in- och utresa till Sverige

Leave a reply
Utlänningar ska lämna fingeravtryck och fotograferas vid in- och utresa till Sverige (SfU14) Riksdagen säger ja till regeringens förslag om lagändringar för att anpassa svensk lagstiftning till EU:s nya in- och utresesystem. EU:s in- och utrikessystem innebär att en utlänning från tredje land som vill resa in i Sverige ska lämna fingeravtryck och låta sig bli fotograferad för att en kontroll mot in- och utresesystemet ska kunna göras. Besluten fattas därför med anledning av de två EU-förordningar som antogs 2017. Lagändringarna föreslås börja gälla den dag regeringen bestämmer.

Ukrainska medbor­gare kan vistas i Sverige utan till­stånd i 90 dagar

Leave a reply

Ukrainska medborgare är viseringsfria inom Schengenområdet. Det betyder att en ukrainsk medborgare som kan visa upp ett giltigt biometriskt pass vid gränsen till Sverige får stanna här utan visum i upp till 90 dagar.

Läs mer om att vara i Sverige viseringsfritt

Ukrainska medborgare som saknar biometriskt pass har rätt att resa in och vistas i Sverige i 90 dagar med ett Schengenvisum.

Ansök om uppe­hålls­till­stånd enligt EU:s mass­flykts­di­rektiv

EU:s medlemsstater har beslutat om att aktivera massflyktsdirektivet. Det innebär att du som är ukrainsk medborgare eller har skyddsstatus i Ukraina och har lämnat landet efter den ryska invasionen kan få omedelbart skydd i Sverige och ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.

Direkt vid ansökan kan du få hjälp med mat och någonstans att bo, om du har ett akut behov av det.

När du har fått ditt tillstånd har du förutom mat och boende rätt att arbeta, rätt att söka grundläggande vård, rätt till skolgång för barn och visst ekonomiskt bistånd i Sverige.

Direktivet gäller

  • dig som är ukrainsk medborgare och var bosatt i Ukraina före 24 februari 2022
  • dig som har uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande i Ukraina
  • familjemedlemmar till de två ovanstående.

För att omfattas av direktivet ska du ha lämnat landet den 24 februari 2022 eller senare.

Personer som har begått vissa brottsliga handlingar (exempelvis krigsbrott eller annat grovt brott) eller utgör ett hot mot Sveriges säkerhet kan inte få uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet.

Så ansöker du

För att ansöka kommer du att behöva registrera dig och visa upp ett biometriskt hemlandspass eller andra ukrainska identitetshandlingar hos Migrationsverket. Du kommer även att få lämna fingeravtryck och fotograferas som en del av registreringsprocessen.

Om du beviljas uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet gäller ditt tillstånd till den 4 mars 2023. Du får ett uppehållstillståndskort som visar vilken typ av uppehållstillstånd du har. När du har fått ditt uppehållstillstånd har du bland annat rätt att arbeta i Sverige.

Källa: Migrationsverket.

31/3 Fin dag 31 mars i Linköping

Leave a reply
Välkommen till en en heldag att prata demokrati och inkludering samt besöka arbetsmarknadsmässanVi inleder med Gränslöst frukostmingel kl 09.00 och laddar upp för första föreläsningen kl 09.30
Kl. 09-15 Mötesplats FIN DAG Ryds herrgård
Kl. 10-14Arbetsmarknadsmässan 30-tal medverkande företag, organisationer i Ryds herrgård.I föreläsningssalen mellan kl 9.30-15 kommer det vara inspirerande föreläsningar och seminarium inom inkludering och mångfaldDet är en öppen arena för medborgare att under en och samma dag, i ett av våra utsatta områden, under samma tak i Ryds herrgård diskutera demokrati och föra fria samtal över gränserna
Sprid gärna anmälningslänk till personer i ert nätverk, t ex deltagare i arbetsmarknadsprogram etc.
ANMÄLAN TILL FIN DAG 31 MARS
Charbel Gabro

Föreläsning kl. 13.30 Charbels hjärta och engagemang i integrationsfrågor har många gånger lyfts fram i riksmedia och uppmärksammats av bland annat Sveriges Television.Dessutom är Charbel
vinnare av Årets talare – Genombrott 2018, Narrenpriset 2018 och Årets Unga Let’s Create Norrköping 2018.Daniel Collin Holgersson
Föreläsning kl. 12.15Daniel gör en inspirationsföreläsning som heter “Svartskalle i Lyxförpackning”
den handlar om attityder och fördomar som ger nya perspektiv och insikter. Daniel blandar även mycket humor med allvar
Anando Mesic
Föreläsning kl. 09.30Hör Anando berätta om sin resa och om hur ditt liv är ditt ansvar, och hur du
skapar din lycka och väljer hur ditt liv ska vara!Yamina Belcacemi
Föreläsning kl. 11.00Missa inte Yaminas mycket inspirerande föreläsning som handlar om kulturkrockar i allmänhet och speciellt för kvinnor i synnerhet.
Dagen innehåller: Inspirationsföreläsare med goda exempel på integration och mångfald
Gränslös kaffemingel – invigning och nätverkande kl. 09.00-09.30
Språkcafe – Företagarna & Språkvänner kl 13-15 Anmälan
Paneldebatt – personer med olika bakgrund. kl 14.15Digital livestreamad sändning från SVÖppet för alla & Fritt inträdeMötesplatsen är en värdegrundsdag och skapar möjligheter till fler goda samarbeten mellan näringsliv, kommunen och aktörer med intresse för mer social hållbarhet, inkludering och mångfald.
Dagen pågår mellan kl. 9-15, mer utförligt program  framöver.
FIN DAG 31 mars 2022

Origin of World’s Largest Migrant Population, India Seeks to Leverage Immigration

Leave a reply
Origin of World’s Largest Migrant Population, India Seeks to Leverage Immigration
With nearly 18 million nationals abroad, India is the origin of more international migrants than any other country and claims the world’s largest diaspora. Indian emigration can be traced back to the colonial era, with the British empire dispatching Indian workers across the globe, and has evolved for more than a century in response to global labor demands and geopolitical events. This article offers a comprehensive profile of migration from and to India.
Feature
The World Is Witnessing a Rapid Proliferation of Border Walls
The number of border walls globally has multiplied at a rapid clip, from fewer than five at the end of World War II to more than six dozen now, with more under construction. Most of the world’s border fortifications have been built since the turn of the millennium, and are intended to accomplish a range of functions. This article charts the remarkable growth and normalization of border walls globally.

Frågor till de politiska partierna inför valrörelsen 2022

Leave a reply

Avdelning A                      Språklagens ställning och användbarhet

1. En enhällig riksdag antog 2009 en språklag (SFS 2009:600), som reglerar svenska språkets ställning. Hur ser ert parti på språklagen? Har språklagen motsvarat förväntningarna? Eller bör språklagen skärpas?

B                                     Svenskans ställning i skolan

2. Hur stor plats anser ert parti att svenskundervisningen bör få i grundskolan och gymnasieskolan, exempelvis procentuellt eller i antal timmar, så att det stämmer överens med Sveriges språklag?

3. Hur ser ert parti på att skattefinansierade skolor undervisar på ett främmande språk (läs: engelska) i upp till 50 procent av tiden i grundskolan och i samtliga ämnen utom svenskämnet i gymnasiet?

4. Hur bör undervisningen i svenska för invandrare enligt ert parti organiseras på effektivast möjliga sätt?

5. Vad anser ert parti om kravet på grundläggande kunskaper i svenska för att kunna få svenskt medborgarskap?

C                                     Svenskan som komplett, samhällsbärande språk

6. Anser ert parti att det är viktigt att svenskan överlever som ett fullödigt, vetenskapligt språk? Anser ert parti att svenskans ställning inom högre utbildning och forskning är tillfredsställande? Om inte vad bör göras åt saken?

7. Anser ert parti att det föreligger ett hot mot svenskan som samhällsbärande språk och att det sker domänförluster till engelskan, särskilt inom högskolan och affärsvärlden?

D                                     Svenskans ställning i EU

8. Anser ert parti att svenskans ställning i EU är tillfredsställande? Om inte, hur bör läget förbättras? Anser ert parti att svenska regeringsföreträdare och EU-parlamentariker i tillräcklig utsträckning använder svenska i alla EU-sammanhang där det är möjligt?

9. Allt färre svenska skolelever studerar idag stora EU-språk som tyska och franska. Påverkar detta Sveriges ställning i EU på sikt? Om ja, vilka motåtgärder krävs i så fall?

10. Vad är er inställning till att svenska inte längre alltid används vid kontakter med andra nordiska länder i offentliga sammanhang?

E                                     Svenskan i media

11. I dag domineras i synnerhet det kommersiella tv-utbudet i Sverige av engelskspråkiga filmer och serier. Anser ert parti att denna situation är tillfredsställande? Om inte, bör den åtgärdas på något sätt?

12. Hur ser ert parti på public service uppgift att ha ett särskilt ansvar för svenska språket? Behövs konkreta regler?

F                                      Svenskan i offentliga sammanhang

13. Vissa offentliga institutioner, kampanjer, projekt, byggnader som Stockholm Waterfront, Mall of Scandinavia, efterleden Airport i stället för flygplats, och många fler har idag enbart engelska namn. Anser ert parti att det har betydelse om dessa namnges på svenska eller engelska? Vilken princip för namngivningsprincip bör tillämpas?

14. Språklagen omfattar endast det allmännas, det vill säga myndigheternas, kärnverksamhet. Hur ser ert parti på att företag publicerar reklam eller varumärken enbart på engelska? Vilka effekter har detta på svenska språkets ställning? Är det önskvärt att beivra detta slags reklam?

G                                     Svenskans ställning i ert parti

15. Vad har ert parti för tanke om svenskans ställning på lång sikt i Sverige?

16. Varför har Ert parti ingen utpekad språkpolitisk talesperson? Inte heller någon uttryckt språkpolicy, som är kopplad till svenska språkets ställning och tillämpningen av språklagen? Är språkfrågan för oviktig för partiet?

***

Svar önskas helst före den 30/5, varvid svaren publiceras i den ordning de inkommer. Svaren kan skickas till sprakforsvaret@yahoo.se eller via post till Språkförsvaret, Spånga kyrkväg 616, 16362 Spånga