Monthly Archives: January 2022

Twelve migration issues to look out for in 2022

International Centre for Migration Policy Development presents a brief analysis of migration and policy trends.

2022 will be another challenging year for EU migration policy. Below is a non-exhaustive list of trends and developments that will be high on the agenda of decision-makers and analysts alike.

1. The rise in irregular migration to the EU.
Almost 200,000 illegal crossings were recorded at the external borders of the EU in 2021. This corresponds to an increase of 57% in comparison to 2020 and 38% in comparison to 2019, the year before the COVID-19 pandemic struck. Driven by growing instability in major countries of origin and aggravated by the economic fallout of the COVID-19 pandemic, this trend is likely to continue in 2022.
2. Shifting pressures on the main migration routes.
In reaction to increasing migration pressures, Greece closed its external borders and temporarily suspended the admission of asylum applications in early 2020. In 2021, it introduced additional measures such as closed and controlled reception structures, wider use of administrative detention or the extension of physical border control facilities and surveillance. Apparently, the strict Greek asylum policy prompted irregular migrants and asylum seekers to switch to alternate routes. This trend is likely to continue in 2022, exacerbating the pressure on reception and migration management
capacities in the Western Balkans and along the Central Mediterranean Route.
3. The migration effects of the Taliban takeover.
The Taliban takeover of Afghanistan and the rapidly growing humanitarian crisis in the country are likely to lead to additional displacement and outbound flows of refugees and migrants. According to initial assessments, another 500,000 Afghan refugees are expected to flee the country. The countries in the region have closed their borders, limited access to passport and visa holders, and cut support for newly arriving Afghans. These measures are likely to control the size of movements. In the medium to long term, it will be difficult to fully control the vast borders in the region and the activities of the well-established smuggling networks. The increasing numbers of asylum applications lodged by Afghan nationals in the second half of 2021 suggest that the EU will see arrivals increase in 2022 as well.
4. Growing tensions in Libya.
The continued presence of foreign armed forces and tensions over the presidential elections endanger the fragile state of stability in the country. Ongoing disputes about fundamental rules governing elections and uncertainty about when they will be held will also impact migration from and through Libya and Libyan partners’ capacity to cooperate with the EU and the international community on solving migration issues. Coupled with growing instability in sub-Saharan Africa and the political and
economic challenges faced by neighbouring Tunisia, these developments in Libya make it very likely that the scale of irregular migration along the Central Mediterranean Route will remain high or even increase in 2022.
5. The flaring up of the Syrian conflict.
Violence has continued throughout 2021 and hostilities have re-intensified for the first time since the ceasefire agreement of March 2020. The humanitarian situation has significantly worsened. Along with the economic downturn in Turkey, which is the major host of Syrian refugees globally, 2022 is likely to see increased primary and secondary movements of Syrians towards the EU. Already last year, the number of asylum applications lodged by Syrian nationals in an EU Member State was 71% higher than
in 2020 and 46% higher than in 2019.
6. The reorientation of migration flows from Latin America.
In recent years, asylum seekers from Latin American countries, especially Colombia and Venezuela, ranked high in European Union apprehension statistics. In 2020, their number declined. At the time, this change was thought to be the result of the extensive restrictions on air travel from third countries to the EU during the first phase of the pandemic. The gradual lifting of restrictions in 2021, however, did not lead to a resurgence of Latin American asylum migration to the EU. The drop in applications is
believed to be the result of fewer flight connections to Europe and increased movement towards the United States. Envisaged policy changes announced by the new US administration appear to have sparked hopes for a more liberal stance towards migrants and refugees and prompted a reorientation of related flows from European destinations to the US.
7. The continued impact of the COVID-19 pandemic on migration.
The pandemic has increased economic pressures on large parts of the overall population in low-income countries but also on the migrant and refugee populations residing within their territories. The resilience of migrant remittances might cushion some of these pressures but surely not all of them. Uneven economic recovery is likely to fuel irregular migration also in 2022. This assumption is supported by developments observed in 2021, such as the increase of irregular flows from North African countries, secondary movements of Syrian and Afghan nationals from Turkey and Iran, or the
sharp increase of irregular arrivals from Latin America at the southern border of the United States. Bangladesh observed a slowing of remittances via official channels in the second half of 2021, as migration ramped up again and informal funds transfer systems gained in importance again.
8. The EU response to the instrumentalisation of irregular migrants.
The instrumentalisation of migration is not a new phenomenon. Countries in the neighbourhood have pressured the EU before to make political or financial concessions in return for cooperation on migration control. The deliberate creation of a migration crisis at the EU’s external borders, however, instigated and controlled by Belarussian authorities, added a dimension different from previous instances. The EU’s swift, unified and robust response in cooperation with non-European partners halted this scheme. But the situation will remain volatile in 2022 and thousands of migrants are left in
a state of limbo, and an immediate threat to their lives and well-being.
9. The presidential elections in France and the French Presidency of the EU.
2022 is a big election year in Europe, all of them important for European migration policymaking
. The greatest attention will be paid to the presidential elections in France. Euroscepticism is widespread among the French electorate and the majority of candidates and is linked to a tougher stance on immigration and the wish to repatriate power from the EU to the Member States. The elections will also influence the implementation of the French Presidency programme as it pertains to migration.
The programme focuses on reforming the Schengen Area and continuing the work on asylum and migration. It emphasises the need to better address the instrumentalisation of migration and to prevent irregular migratory flows within the Schengen Area.
10. New accents in Germany’s migration policy.
The new government’s coalition agreement contains an extensive chapter on migration. It calls for a restart of Germany’s migration and integration policy to reflect the stance of a modern immigration country. Amongst other things, the coalition agreement calls for a strengthening reinforcement of functioning partnership agreements with non-EU countries following a holistic approach and including economic cooperation, visa facilitation, skills transfers, job platforms and cooperation on the reintegration of rejected asylum seekers. Moreover, the coalition agreement is committed to
reforming the European asylum system and ensuring a fair sharing of responsibility and solidarity. Thus, Germany seeks to forge a coalition of member states that are receptive to admission.
11. Renewed attempts to address secondary movements.
The issue of secondary movements of asylum seekers among member states has been high on the European agenda for years. In Germany, one priority identified in the coalition agreement of the new government is to prevent the misuse of visa-free travel for secondary movements within the EU. The French Presidency aims at a reform of the Schengen acquis that helps to prevent irregular migratory flows within the Schengen Area. Internal border controls were a much-debated issue in the EU before,
with the European Commission and several member states insisting that such controls must remain the exception. It can be assumed that this debate will continue throughout 2022.
12. Labour shortages and the discussion on legal migration channels.
The European Union has entered a period of demographic ageing. By 2050, the share of the EU population of working age will shrink by 37 million. Already now, many vacancies cannot be filled with domestic applicants and the COVID-19 pandemic has made it all the clearer how much the European economies depend on essential workers. Last year, an apparent shortage of lorry drivers in the UK and other European countries made the headlines, spurring fears of interrupted supply chains and missing deliveries of food, fuel and other essential goods. Current labour shortages might be less severe than
portrayed in the media and much can be done through upskilling, higher wages and better working conditions. But European labour markets will remain tight in 2022 and beyond, intensifying the debate on ways to fill immediate shortages and to cope with long-term labour market demands. This might give renewed impetus to the further development of instruments such as the EU’s Talent Partnerships and to overall cooperation with non-EU countries on labour migration issues.

28/1 Särskild debatt om hedersrelaterat våld och förtryck

Fredagen den 28 januari klockan 9 håller riksdagen en särskild debatt om hedersrelaterat våld och förtryck. Debatten har begärts av Liberalerna. Från regeringen deltar justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S). Debatten går att se direkt och i efterhand via riksdagens webb-tv.

Tid: Fredagen den 28 januari klockan 9
Plats: Kammaren, Allmänhetens entré, Riksgatan 3, Stockholm

Hitta till riksdagen

Riksdagen följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer för minskad smittspridning av covid-19. En maxgräns på 50 personer gäller för riksdagens åhörarläktare. Besökare placeras på ett sådant sätt att avstånd kan hållas. Vaccinationsbevis krävs inte.

Den särskilda debatten är öppen för allmänhet och media och går att se direkt eller i efterhand via riksdagens webb-tv.
Om särskild debatt Ett parti kan begära att riksdagen i en särskild debatt ska debattera en viss fråga som inte har samband med något ärende. Efter samråd med partiernas gruppledare beslutar talmannen om och när den särskilda debatten ska ske. En företrädare för varje parti har rätt att delta i debatten. Den minister i regeringen som ansvarar för frågan deltar i debatten.

Preliminär talarlista och debattregler (pdf)
Webb-tv Den särskilda debatten går att se direkt eller i efterhand via riksdagens webb-tv.


27/1 Förintelsens minnesdag

É Romani Glinda bjuder in till minnesstund i Hedvig Eleonora kyrka OBS eventet genomförs med begränsad publik på plats samt livestreamas.

Den 27 januari 1945 befriades fångarna i koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau av Röda armén. Därför manifesterar vi Förintelsens minnesdag, en internationell minnesdag för Förintelsens offer. Minnesdagen är till för att vi aldrig ska glömma nazisternas offer och för att stödja alla de som kämpar mot intolerans, främlingsfientlighet,
rasism, antisemitism och antiziganism.

É Romani Glinda sätter som vanligt fokus på romernas historia, ett av de två folk nazisterna ville utrota.
Romer och judar skulle inte ha någon plats i det Stortyska riket. Systematiskt utrotades de bägge grupperna.

Medverkande i programmet: Sveriges Kulturministern Jeanette Gustafsdotter; Utbildningsminister Anna Ekström; Ärkebiskop Antje Jackelén; Erik Broberg, Forum För Levande historia; Katherine Hauptman Historiska museet; Erik Lundström Diakon; Ann Bernes kommande ordförande för IHRA; Zdizislav Bilicki, barn till överlevande.
Bengt O Björklund, poet och journalist, É Romani Glinda; Fred Taikon, Maria Taikon, É Romani Glinda.

Musik: Amé sam rom med solisterna Witt Michaj, Emilia Huczko, Sergiusz Markowski; Mikolai Kweik
Minneshögtiden avslutas traditionsenligt med kaffe och dopp.

Tid: 27 januari 2022 kl. insläpp 17.30 programmet börjar 18:00
OBS. Programmet genomförs med begränsad publik på plats och livestreamas.
Vi följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer gällande Covid 19. Så klart bär alla munskydd.
Plats: Hedvig Eleonora Kyrka
T:bana Östermalmstorg
För mer information 070-712 39 91.
Vi reserverar oss för ändringar i programmet.

I samarbete och med stöd från Forum för Levande Historia, Svenska Kyrkan Hedvig Eleonora Församling, Svenska Kyrkan Stockholm Stift, Sensus Stockholm, Statens kulturråd och Region Stockholm.

Mer information via

Bidrag till etniska organisationer

Nu är det bekräftat. Mucf, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, är inte myndig sin uppgift. Jag lämnade en del uppgifter om en etnisk organisation, som enligt min mening inte var värd statligt stöd, men uppgifterna har i stort ignorerats. Mucf har vägrat undersöka dem och nöjt sig med att fråga organisationen, och godtagit deras svar. Ett exempel är den icke-befintliga verksamheten återspeglad i både verksamhetsberättelserna och i hemsidan.

Årets nya ordförande uppger till Mucf att hemsidan inte uppdaterades på fyra år på grund av att de saknade internetkunniga. Men ser man på resultatet idag ingenting har blivit bättre. Informationen idag är densamma som 2017 med undantag för uppgift om nya styrelsen, lista på medlemsföreningar och den nya lokaladressen. Ändringen består av en snyggare förpackning och flera färger. Är detta värt ett bidrag från Mucf? Uppgiften om medlemsavgift för föreningar är fortfarande från 2017. Årsmötet från 2017 med verksamhetsberättelse för 2016 finns kvar, och ingenting om årets årsmöte. Uppgift på hemsidan om medlemsföreningar är inte längre från 2017, som den var för någon månad sedan, men är densamma som lämnades ut vid ansökan september 2021 och som fick revideras under ansökans gång. En förening som är kvar på hemsidan, Swesom, uppges höra till Göteborg, medan i den senaste levererade listan till Mucf placeras i Nyköping med namnet Swedsomhjälporganization, och den i Göteborg har försvunnit ur listan. Om det är samma förening eller två olika är ingenting som bekymrar Mucf. Myndigheten svarar inte på frågan. Och så vidare.

I stället har Mucf ägnat tid åt att undersöka om det av organisationen uppgivna kontot var deras. Mucf sade sig ha sökt på webbsidan och inte funnit att kontot existerade. Till saken hör att upphörde redan 2005. De som kommer ihåg det gamla postgirot vet att det bytte namn till plusgirot, som ägs av Nordea. Mucf blev inte glada av att man kunde ironisera med personalen om såna enkla administrativa saker och skrev den 17 december:

Myndigheten har tagit emot dina mail och kommer i fortsättningen endast svara då det tillför nya uppgifter till ärendet. Enskilda frågor där svar endast berör organisationen, allmänna åsikter eller frågor där MUCF redan gjort en utredning av sakfrågan kommer fortsättningsvis inte längre att besvaras.

Mucf hade redan två år tidigare frågat om kontot var organisationens eget. Det intressanta i sammanhanget är att organisationen lämnade för årets ansökan som bevis fyra verifikationer på medlemsinbetalningar från lokala föreningar, av vilka två hade gjorts från privata personers konto eller direkt på posten. Organisationen hade blivit utan bidrag under 2018-2019 just på grund av detta fusk. Den här gången gjorde Mucf ingenting för att undersöka om föreningarna hade egna konton eller om enskilda privata personer uppgav sig för att vara en förening. Så är fallet med den person som 2020 och hälften av 2021 var ordförande i riksorganisationen. Han betalade en avgift från eget privat konto eller direkt via posten och organisationen bokförde summan som medlemsavgift från hans lokalförening. Man ska veta också att föreningen inte är med på listan över medlemsföreningar 2020, som är underlaget för Mucfs bidrag för 2022. Värt att veta är också att föreningen var medlem i två riksorganisationer, men rapporterade till Mucf olika antal medlemmar, 50 i den ena organisationen och 92 i den andra. Hur tillförlitlig är medlemsredovisningen om organisationens ordförande själv uppger olika medlemssiffror för sin egen lokalförening?

Till saken hör att när en “förening” betalar sin medlemsavgift, omkring 300 kr för flertalet, får föreningen med vändande post ett bidrag från organisationen på 5.000 kronor. Till 12 av de uppgivna 22 medlemsföreningar betalades också 9.000 kronor var utöver de 5.000 kr. Bra avkastning för 300 kronor. Rena Ebberöds bank. Ca hälften (200.000 kronor) av det statliga bidraget till organisationen delades ut mellan föreningarna.

Till slut, utan att undersöka de två inbetalningar (av de fyra som organisationen lämnade ut) som gjordes av privata personer eller ens fråga, bestämde Mucf den 13 januari att organisationen uppfyller villkoren för bidrag 2022:

Myndigheten fick via e-post den 13 oktober 2021 in uppgifter om oegentligheter i er organisation. Ni har fått yttra er över dessa uppgifter. Utifrån svaret bedömer myndigheten att det inte finns anledning att vidta några åtgärder och att er organisation uppfyller villkoren i förordning (2008:63) om statsbidrag till organisationer bildade på etnisk grund.

men tillägger i sitt beslut:

MUCF kommer i fortsättningen att ställa högre krav på organisationens redovisning av medlemmar och medlemsföreningar. Organisationen måste kunna redovisa samtliga medlemmar i samtliga medlemsföreningar, även de som inte är bidragsgrundande. I annat fall kan detta påverka organisationens möjlighet att bli beviljad statsbidrag från MUCF.

Det ser ut att det är två paragrafer i samma beslut som har skrivits av två olika personer. Den ena tycker att organisationen uppfyller kraven för bidrag och den andra anser att redovisningen inte följer Mucfs krav. Efter detta finns ingenting att tillägga.

Synpunkter välkomnas via emejl:

19/1 New EU Agency for Asylum

New EU Agency for Asylum starts work with reinforced mandate

Mandate announcement

The European Union Agency for Asylum (EUAA

) replaces the European Asylum Support Office (EASO) with more tools to support Member States in bringing greater convergence to asylum and reception practices at the EU’s high standards.

On 19 January 2022, the new mandate of the EUAA entered into force following agreement last year between the European Parliament and the Council of the EU on the European Commission’s proposal. It marks the first of the proposals to reform the Common European Asylum System (CEAS) to be approved, and a significant step forward in the modernisation of the EU’s asylum and reception practices. 

This is a crucial moment for asylum and reception in the EU. The EUAA is a unique agency, with the tools and ability to support Member States and the Union itself in tangibly improving the application of the world’s only multinational asylum system. It demonstrates yet again that the EU can rise above political challenges, and I am confident that this significant accomplishment will act as an enabler for progress of other files in the asylum and migration reform portfolio.

Nina Gregory EUAA’s Executive Director

The former agency, EASO, had already been operating at the very limits of its mandate, providing an ever-increasing amount of technical and operational support to Member States over the past years. If the agency were an EU+ Member State, it would rank seventh in terms of registrations performed, and ninth in terms of opinions for decisions1 issued.

The composition of the Management Team and Management Board of EASO automatically transfers to the EUAA, including the roles of Executive Director and Chair of the Management Board.

Commenting on the entry into force of the new Regulation, the EUAA’s Executive Director, Nina Gregori, stated: “This is a crucial moment for asylum and reception in the EU. The EUAA is a unique agency, with the tools and ability to support Member States and the Union itself in tangibly improving the application of the world’s only multinational asylum system. It demonstrates yet again that the EU can rise above political challenges, and I am confident that this significant accomplishment will act as an enabler for progress of other files in the asylum and migration reform portfolio.” 

The EUAA begins its work with a 2022 budget of EUR 172 million, an unprecedented eight operations (in Belgium, Cyprus, Greece, Italy, Latvia, Lithuania, Malta and Spain) supporting asylum and reception authorities in Member States with almost 2,000 personnel, and 500 staff mostly based in the agency’s headquarters in Malta, as well as in offices in Athens, Brussels, Rome, Nicosia, Madrid and Warsaw.


31/3 Arbetsmarknadsmässa

Torsdag 31 mars – Ryds Herrgård Linköping

Ryds Herrgård Linköping

Torsdag 31 mars 2022, kl. 08 .00 – 15.00

Arbetsmarknadsmässa 10-14 Mer info, boka

Utställare, föreläsningar, seminarium, paneldebatter, gränslösa möten, hybridevent

En FIN DAG där vi fokuserar på inkludering, & integration under en och samma dag, i ett av våra utsatta områden samt allt under samma tak.

En öppen arena för alla medborgare för fria samtal där vi kan diskutera demokrati och samhällsfrågor över gränserna.

  • Arbetsmarknads-och rekryteringsmässa med fokus på inkludering och mångfald
  • Inspirationsföreläsare och goda exempel på integration
  • Gränslös Frukost -ett framgångsrikt matchningsevent
  • Seminarium – integration genom egenförsörjning
  • Utbildningsanordnare och arbetsgivare på plats
  • Värdegrundsdag med gränslösa möten
  • Starta Eget info tips om nyföretagande
  • Paneldebatt med kommunpolitiker
  • Mat från trakten matservering
  • Hybridevent – livestreamat
Var med och bidra som samarbetspartner?

Vi söker partners som vill vara med mer aktivt och forma mötesplatsen. Ni kanske vill arrangera något seminarium eller länka på ett eget nätverk LÄS MER

Dagen är till för att personer med nyfikenhet på jobb och utbildning samt företagande ska få en möjlighet att möta arbetsgivare, tjänstemän och organisationer.

Arrangemanget ska även ses som ett tillfälle att synliggöra de olika arbetssätt och ansvariga personer inom integrationsområdet som finns i vår kommun, organisationer och hos andra aktörer.

Hör gärna av er så tar vi en diskussion.

Anders Björck, grundare och arrangör
013 – 10 09 10

25/1 A Critical Appraisal of Contemporary Migration Governance

Welcome to IMER Hybrid Seminar

A Critical Appraisal of Contemporary Migration Governance

Time: Tuesday 25th of January 2022, 11.30 – 12.30

Place: Bergen Global, Jekteviksbakken 31

Zoom link

Are you interested in how migration governance and politics of migration are constituted and contested from global standpoints? Do you see the need for a critical appraisal of migration governance from interdisciplinary perspectives? If yes, you don’t want to miss our Hybrid IMER seminar on January 25th.

Please register your attendance here to enable us to effectively accommodate this hybrid arrangement.

About the seminar

In this seminar, Regine Paul  will present the  Handbook on the Governance and Politics of Migration (2021, Edward Elgar) which she co-edited. The handbook sets out to critically appraise contemporary migration governance in interdisciplinary, and decidedly global, perspectives. The handbook highlights the relationship between governance and migration as mutually constitutive, and thus intrinsically political and contested. Specific concepts used in migration governance such as citizenship, humanitarianism, and border, as well as specific categories of migrants, such as forced, voluntary, skilled worker, or family member, at specific spaces like camps, routes, homes or workplaces are addressed at this backdrop.

This handbook constitutes an important contribution to the field of migration as illustrated in this video.

In her talk, Regine Paul will focus on the Handbook’s “conceptual-analytical map“. In particular, she will introduce their conceptualization of the governance and politics of migration and discuss how they are constituted from the contradictions between their (1) conceptual framing and material expression; (2) global scope and relational practice; and (3) structured form and dynamic changeability. Next to illustrating the usefulness of this conceptual framework with examples from the Handbook, Regine will summarize the book’s key contributions to re-politicizing and decolonializing migration governance research.

Snacks will be served during the seminar. 

Regine Paul

Regine Paul is Associate Professor in Political Science at the Department of Administration and Organization Theory at the University of Bergen. She has published widely on comparative labour migration and mobility governance in Europe, and on the notions of risk and resilience in policymaking at large. Her current research addresses the uses and regulation of artificial intelligence technologies in the public sector. She is Editor of Critical Policy Studies.