Nyanländas arbetssituation

Nyanlända invandrares arbetssituation efter avslutat etableringsprogram i Sverige har följts upp på initiativ av arbetsmarknadsutskottet. Uppföljningen visar bland annat att nyanländas etablering fortfarande inte är jämställd.

Etableringsprogrammet är ett program hos Arbetsförmedlingen som består av individuellt utformade insatser och stöd, kombinerade med att den nyanlända aktivt söker jobb. Målet är att personen så snabbt som möjligt ska lära sig svenska, hitta ett jobb och klara sin egen försörjning. Syftet med arbetsmarknadsutskottets uppföljning är att få en bild av de nyanlända invandrarnas arbetssituation efter att ha avslutat ett etableringsprogram. Ett särskilt fokus har lagts på nyanlända kvinnor.

Statistik från Arbetsförmedlingens datalager över inskrivna i etableringsprogrammet under perioden 2018–2019 har bearbetats och analyserats. Som ett komplement till statistiken har ett antal intervjuer med nyckelaktörer samt experter genomförts.

Nyanländas etablering inte jämställd

Uppföljningen bekräftar det generella mönster om nyanländas etablering på arbetsmarknaden som har framkommit från tidigare studier i ämnet. Nyanlända kvinnor tar ännu inte del av arbetsmarknadsinsatser i lika stor utsträckning som nyanlända män och det tar överlag längre tid för kvinnor att komma ut på arbetsmarknaden.

Det beror delvis på att arbetsmarknadsinriktade insatser i större utsträckning finns i manligt dominerade branscher. Det är därför lättare för män att ta del av insatser som leder till jobb. Dessutom uppges männen vara mer drivande och om de har familj ser de sig som familjeförsörjare.

Uppföljningen visar även att när nyanlända kvinnor själva får välja yrke väljer de oftast traditionellt kvinnliga yrken. Dessa yrken kräver ofta kunskap i svenska och formell utbildning, till skillnad från en del mer traditionellt manliga jobb. Detta medför att vägen till etablering på arbetsmarknaden blir längre för nyanlända kvinnor än för nyanlända män.

Om uppföljningsarbetet

Utskotten ska enligt regeringsformen följa upp och utvärdera de beslut som riksdagen har fattat. Tanken är att det utskott som förberett ett beslut senare ska utvärdera vad som blivit resultatet av beslutet. Uppföljningsarbetet består dels av fördjupade uppföljningar och utvärderingar, dels av löpande uppföljningar.

Dokument

Rapport från riksdagen 2021/22:RFR7: Uppföljning av nyanländas etablering – arbetsmarknadsstatus med särskilt fokus på kvinnorna

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *