Monthly Archives: April 2022

18-24/5 Allas ansvar

Allas Ansvar – en konferens om utsatta områden

När:Onsdag 18 Maj 2022 13:00-16:00
Tisdag 24 Maj 2022 13:00-16:00

Plats: Zoom

Brottsofferjouren Sverige och Sensus studieförbund bjuder in till en digital konferens om utsatta områden – ett ämne som berör och väcker känslor – förmodligen även en av de mest avgörande frågorna inför höstens val.

Enligt polisen så finns det idag 60 områden i Sverige som klassas som särskilt utsatta områden, utsatta områden eller riskområden. Vad innebär det här i praktiken för de boendes trygghet och påverkansmöjligheter? Vad kan vi tillsammans göra, vad görs redan och hur ser framtiden ut? Är lösningen organisationers och individers eget arbete eller är det en ökad dialog som behövs? Vad är det för arbete som idag bedrivs och behövs nya strategier? Vad finns det för stöd att få och vem kan man samverka med?

Vi ger två tillfällen med samma innehåll och upplägg. Är du intresserad av hur man kan inspirera och stärka dialog och samverkan i utsatta områden? Varmt välkommen! Konferensen är kostnadsfri.

Medverkar gör bland andra Amir Rostami, Patrik Asplund, Esme Güler, Balqis Lamis Khattab, Ihsan Kellecioglu, Ahmed Noor, Anders Ygeman, Liv Wallinder, Nicolas Lunabba, Marco Briones och Kim Nilvall.

Datum:  

Onsdag 18/5 kl. 13.00–16.00

Tisdag 24/5 kl. 13.00–16.00

Anmäl dig här

29/4 Migration at Sea and the Role of non-State Actors

View this email online

Welcome to IMER Online Seminar

Migration at Sea and the Role of non-State Actors: Zooming in on the Central Mediterranean Route

Time: Friday, 29th April 2022, 12.00 – 13.00

Zoom Link

Non-state actors have become the gatekeepers of the State in the context of migration – especially for deportation and detention. Exploring the intersection between NSAs accountability under international human rights law and forced migration is hence crucial in defining a progressive way of interpreting the law – with justice for the victims as the final aim. The research presented in this seminar aims to fill an academic lacuna by analyzing NSAs’ involvement in migration processes, providing guidance for future policy-making at the national, regional, and international levels.

If you are interested in these issues, you don’t want to miss our next IMER online seminar! Please register your attendance here to enable us to effectively accommodate this arrangement.

About the seminar

In this seminar, Matilde Rocca will present reflections from her PhD research project which aims to determine how non-state actors (NSAs) have been involved in migratory processes in the Mediterranean and to what extent they have changed the level of human rights protection accorded to migrants. In addition, Rocca’s research project assesses the way in which the involvement of NSAs in migratory operations has shaped international human rights law (IHRL) and the international law of the sea. Her presentation will address the following key questions: a) How have NSAs shaped and changed the status of migrants and their protection in the middle of the Mediterranean Sea? b) To what extent does their impact expand or restrict human rights protection? c) How has NSAs’ involvement impacted responsibility allocation for the violation of human rights in international waters?

Matilde Rocca

Matilde Rocca (LLM, London School of Economics – LSE; LLB, University of Sussex) is a PhD candidate at the University of Padova (Italy) and visiting fellow at the University of Bergen (Norway). Her research focuses on the role of non-state actors in the violation of human rights of migrants crossing the Mediterranean Sea. Matilde is a PhD Research Affiliate at the Refugee Law Initiative (SAS, University of London) and was awarded the Lauterpacht/Higgins Prize at the LSE for best performance in public international law

19/5 “The Nordic countries and the Ukrainian refugee situation”

Swedish National EMN Conference 2022

Stockholm, 19 May 2022 (09:30-15:15)

The Russian invasion of Ukraine has caused one of the fastest developing, large-scale population displacements in recent history, with millions of Ukrainians looking for protection in other countries. The Nordic countries Sweden, Norway, Finland, Denmark and Iceland are playing their part in receiving Ukrainian refugees and offering protection alongside other EU and non-EU countries.

The Nordic countries are looking back at a long history of cooperation on a number of matters such as economic development, the mobility of citizens, the labour market, and there are a similarities between these five countries as regards the welfare state, which also includes the integration of refugees and immigrants. However, as far as migration and asylum policy is concerned, there have also been differences. For example, not all Nordic countries are Member States of the EU or are covered by the EU’s legal instruments in the migration and asylum area.

With this event, EMN Sweden aims to provide an opportunity for political decision-makers, migration experts, researchers and civil society in Sweden, the other Nordic countries and elsewhere in Europe to learn about and discuss migration and asylum policy developments in the Nordic countries with a special focus on protection for Ukrainians. The objective is to facilitate dialogue and mutual learning in a comparative and inspiring setting.

The Conference is currently planned as an in-person event in central Stockholm. You will soon receive an official invitation and the conference programme, until then please save the date!

With best wishes,

The EMN Sweden Team

Nyanländas arbetssituation

Nyanlända invandrares arbetssituation efter avslutat etableringsprogram i Sverige har följts upp på initiativ av arbetsmarknadsutskottet. Uppföljningen visar bland annat att nyanländas etablering fortfarande inte är jämställd.

Etableringsprogrammet är ett program hos Arbetsförmedlingen som består av individuellt utformade insatser och stöd, kombinerade med att den nyanlända aktivt söker jobb. Målet är att personen så snabbt som möjligt ska lära sig svenska, hitta ett jobb och klara sin egen försörjning. Syftet med arbetsmarknadsutskottets uppföljning är att få en bild av de nyanlända invandrarnas arbetssituation efter att ha avslutat ett etableringsprogram. Ett särskilt fokus har lagts på nyanlända kvinnor.

Statistik från Arbetsförmedlingens datalager över inskrivna i etableringsprogrammet under perioden 2018–2019 har bearbetats och analyserats. Som ett komplement till statistiken har ett antal intervjuer med nyckelaktörer samt experter genomförts.

Nyanländas etablering inte jämställd

Uppföljningen bekräftar det generella mönster om nyanländas etablering på arbetsmarknaden som har framkommit från tidigare studier i ämnet. Nyanlända kvinnor tar ännu inte del av arbetsmarknadsinsatser i lika stor utsträckning som nyanlända män och det tar överlag längre tid för kvinnor att komma ut på arbetsmarknaden.

Det beror delvis på att arbetsmarknadsinriktade insatser i större utsträckning finns i manligt dominerade branscher. Det är därför lättare för män att ta del av insatser som leder till jobb. Dessutom uppges männen vara mer drivande och om de har familj ser de sig som familjeförsörjare.

Uppföljningen visar även att när nyanlända kvinnor själva får välja yrke väljer de oftast traditionellt kvinnliga yrken. Dessa yrken kräver ofta kunskap i svenska och formell utbildning, till skillnad från en del mer traditionellt manliga jobb. Detta medför att vägen till etablering på arbetsmarknaden blir längre för nyanlända kvinnor än för nyanlända män.

Om uppföljningsarbetet

Utskotten ska enligt regeringsformen följa upp och utvärdera de beslut som riksdagen har fattat. Tanken är att det utskott som förberett ett beslut senare ska utvärdera vad som blivit resultatet av beslutet. Uppföljningsarbetet består dels av fördjupade uppföljningar och utvärderingar, dels av löpande uppföljningar.

Dokument

Rapport från riksdagen 2021/22:RFR7: Uppföljning av nyanländas etablering – arbetsmarknadsstatus med särskilt fokus på kvinnorna

Ang. flyktingar från Ukraina

  • Ukrainska medborgare eller de som har skyddsstatus i Ukraina och har lämnat landet efter den ryska invasionen kan få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige, enligt EU:s massflyktsdirektiv.
  • Den som får ett sådant uppehållstillstånd blir inte folkbokförd i Sverige och har därför inte rätt till samma ekonomiska stöd.
  • Däremot kan personen ansöka om den dagersättning från Migrationsverket som även asylsökande har rätt till.

På boenden där mat ingår är dager­sätt­ningen:

  • 24 kr för vuxna ensamstående
  • 19 kr per person för vuxna som delar hushållskostnader
  • 12 kr för barn till och med 17 år.

På boenden där mat inte ingår är dager­sätt­ningen:

  • 71 kr för vuxna ensamstående
  • 61 kr och person för vuxna som delar hushållskostnader
  • 37 kr för barn 0–3 år
  • 43 kr för barn 4–10 år
  • 50 kr för barn 11–17 år.

Källor: Migrationsverket och Försäkringskassan

Sfi-pengsutredningen

NC kommenterar tilläggsdirektiven för Sfi-pengsutredningen

Nationellt centrum för svenska som andraspråk kommenterar de senaste tilläggsdirektiven för Sfi-pengsutredningen.

Utredningens tilläggsdirektiv

  • överväga om Arbetsförmedlingen bör ges möjlighet att upphandla den utbildning i svenska som ingår i en etableringsplan enligt lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare
  • överväga om utbildning i svenska språket för vuxna invandrare i framtiden bör ske inom kommunal vuxenutbildning istället för i sfi som egen skolform
  • föreslå hur utbildningen i svenska språket bättre kan anpassas till de mål som den enskilde har med sina studier, exempelvis genom att inrätta studie- och yrkesförberedande spår inom utbildningen.

Inom alla verksamheter är det viktigt att man granskar arbetet med jämna mellanrum. NC välkomnar att man, som Maria Arnholm säger, vänder på alla stenar för att säkerställa att invandrare får bästa möjliga språkutbildning i relation till sina individuella mål och vi deltar gärna i detta arbete.

Arbetsförmedlingen har sedan start varit ansvariga för etableringsreformens genomförande. NC vill betona vikten av att kompetens om bedömning av språkutbildningskvalitet och om vad som är bäst för den enskilde individen ska finnas inom AF om myndigheten ska bära hela ansvaret.

Eftersom direktiven inte säger något om att ändra styrdokumenten vad gäller utbildningens innehåll är det viktigt att tänka på att sfi handlar om att stödja individen att förbereda ett aktivt deltagande i såväl samhälls- som arbetsliv, alltså som både samhällsmedborgare och arbetstagare. Och att sfi är en grundläggande (inte fortsättnings-) utbildning.

Särskilt välkomnar NC att man i direktiven värnar om sfi-studerandes rätt att läsa hela sfi-utbildningen ända till den högsta kursen och att göra det utan att behöva ta studielån.

Det går redan idag att kombinera sfi med andra kurser, t.ex. kurser inom komvux, och praktik – och utbildningens längd är inte densamma för alla. Samverkan mellan kommuner har flera utredningar redan tittat på och man har också i och mellan kommunerna hittat lösningar på många av problemen. Men att sådana positiva lösningar kan spridas och underlättas kan vara en konkret och konstruktiv uppgift för utredningen.

NC välkomnar direktiven om olika spår inom den kommunala vuxenutbildningen, dels studiespår för de som ska vidare i studier, dels yrkesspår för de som tidigare ska ut i arbetsmarknaden. Dessa spår bör även indelas i vilken skolbakgrund deltagarna har och att de kan följa sitt spår genom hela utbildningen i fråga om innehåll, arbetssätt och tidsåtgång. Innehållet i språkutbildningen inom yrkesspåret måste ge en möjlighet till goda språkfärdigheter och inte användas som en genväg till okvalificerade yrken/branscher som individen fastnar i.

För de individer som har svårast att träda in på arbetsmarknaden behövs en annan form av utbildning där den språkliga basen måste läggas. Det är omöjligt att med ett minimalt ”yrkesspråk” klara av alla språkliga situationer som förekommer på en arbetsplats. Dessutom behöver man för att delta i samhället som en fullvärdig medborgare en god språklig grund.

Replik DN debatt

Läs gärna även de repliker som kommit in till DN debatt:

Sfi kan bli ett nav i integrationsprocessen – Christopher von Stedingk på Språk och framtid i Örebro.

Gör inte sfi till syndabock – Ingela Berggren, Sfi-lärare, Norrköping.

5/4 Undocumented migrants’ access to health care in Norway – current challenges, future perspectives

Welcome to IMER Online Seminar

Undocumented migrants’ access to health care in Norway – current challenges, future perspectives

Time: Tuesday 5th of April 2022, 12.00 – 13.00

Zoom Link

The UN Committee on Economic, Social and Cultural Rights have again in their latest report on Norway, criticized the disconnect between Norway’s human rights obligations and the restricted access to health care services for undocumented migrants, including European Union citizens lacking a European health insurance card. Many clinicians continue to face difficult dilemmas in their efforts to bridge the gap between the health care needs and the lacking entitlements of their undocumented patients, calling for scholarly and policy debates on how to address this gap. The seminar is timely given the number of Ukrainian refugees being received currently by Norway, some of which may need medical attention.

If you are interested in these issues, you don’t want to miss our next IMER online seminar! Please register your attendance here to enable us to effectively accommodate this arrangement.

About the seminar

In this seminar Elisabeth Marie Strømme will share her experiences from providing health care to undocumented migrants over several years as a volunteer for Health Centre for Undocumented Migrants in Bergen and through Centre for Migration Health in Bergen municipality. Her talk comes at the backdrop of a new proposal on access to health care for undocumented migrants in Norway which is currently being evaluated by the Standing Committee on Health and Care Services in the Norwegian Parliament. Her presentation will address the following key questions: (1) What are the current challenges and the future perspectives of securing access to health care for undocumented migrants in Norway (2) What are the most pressing knowledge gaps according to a clinician and how can research in the area fill these gaps?

Elisabeth Marie Strømme is a family doctor and researcher at Department of Global Public Health and Primary Care. She is a member of the IMER Junior Scholar Network and recently defended her thesis titled “Changes in health among Syrian refugees“.