Bosättningslagen fungerar väl
- Ny granskningsrapport
- 02 december 2021
Bosättningslagen lever upp till riksdagens intentioner, visar Riksrevisionens granskning. Den bidrar till kortare väntetider, jämnare fördelat mottagande mellan kommuner och bättre etablering för nyanlända på arbetsmarknaden.
När den så kallade bosättningslagen infördes 2016 blev kommunerna skyldiga att efter anvisning från Migrationsverket ta emot och ordna bostad till nyanlända. Tidigare var det frivilligt för kommuner att ta emot nyanlända efter anvisning.
Syftet med reformen var att åstadkomma ett snabbare mottagande som var jämnare fördelat mellan kommunerna, samt en förbättrad etablering av nyanlända på arbetsmarknaden.
Riksrevisionens granskning visar att reformen i huvudsak har levt upp till detta och att berörda myndigheters arbete i stort fungerar väl och främjar intentionerna:
- Nyanlända tas snabbare emot i kommunerna. Den genomsnittliga väntetiden från att en nyanländ på anläggningsboende beviljats uppehållstillstånd till dess att hen mottagits i en kommun har minskat med 32 dagar (21 procent).
- Mottagandet har blivit jämnare fördelat i relation till kommunernas befolkningsstorlek, andel arbetslösa och mottagande av asylsökande.
- Fler nyanlända tas emot i kommuner med lägre arbetslöshet efter bosättningslagens införande. Detta har inneburit att nyanlända i genomsnitt fått högre inkomst och sysselsättning tre år efter mottagande i en kommun.
– Migrationsverkets och länsstyrelsernas arbete gällande fördelningen av mottagandet på läns- respektive kommunnivå har fungerat väl och det finns ett bra samarbete mellan myndigheterna. Det har gynnat måluppfyllelsen, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Men vissa förbättringar kan fortfarande göras. Till exempel samlar Migrationsverket inte systematiskt in uppgifter om de nyanländas yrkes- och utbildningsbakgrund så att de vid behov skulle kunna användas för att anvisa nyanlända till kommuner där deras kompetens är efterfrågad.
– Det skulle öka chansen till en snabbare etablering av nyanlända på arbetsmarknaden, säger Frida Karlsson, projektledare för granskningen.
Riksrevisionen konstaterar också att det finns situationer där Migrationsverket inte kan anvisa nyanlända (som omfattas av bosättningslagen) till kommuner som de har anknytning till – trots att det bedöms vara det bästa ur ett barnperspektiv.
Det beror på att Migrationsverket inte kan anvisa nyanlända till en kommun som redan har tagit emot det beslutade antalet nyanlända per år, och att det inte har varit möjligt att komma överens med en annan kommun om att överlåta anvisningar.
– I praktiken försvårar det för myndigheten att agera i enlighet med FN:s barnkonvention, som gjordes till lag i Sverige 2020, säger Frida Karlsson.
Rekommendationer
Migrationsverket rekommenderas att systematiskt samla in uppgifter om nyanländas yrkes- och utbildningsbakgrund så att uppgifterna, inom ramen för kommuntalen, kan användas vid bedömning och beslut om anvisningskommun.
Regeringen rekommenderas att göra det möjligt för Migrationsverket att utifrån en bedömning av barnets bästa anvisa kommuner att ta emot nyanlända som omfattas av bosättningslagen utöver kommuntalen.
Årets Raoul Wallenbergpris tilldelas Tobias Rawet från Förintelsens Överlevande för sitt outtröttliga arbete med att dela sitt vittnesmål. I nära 25 år har Tobias rest landet runt och berättat om vad som kan hända när anti-demokratiska krafter får styra samhället.
Raoul Wallenberg Academy fyller 20 år och delar därför ut ett hederspris till minne av organisationens grundare Nina Lagergren. Ahmed Abdirahman tilldelas 2021 års Hederspristagare för sitt arbete med att rusta demokratin inför framtiden.