Category Archives: samhälle

Nyanländas arbetssituation

Nyanlända invandrares arbetssituation efter avslutat etableringsprogram i Sverige har följts upp på initiativ av arbetsmarknadsutskottet. Uppföljningen visar bland annat att nyanländas etablering fortfarande inte är jämställd.

Etableringsprogrammet är ett program hos Arbetsförmedlingen som består av individuellt utformade insatser och stöd, kombinerade med att den nyanlända aktivt söker jobb. Målet är att personen så snabbt som möjligt ska lära sig svenska, hitta ett jobb och klara sin egen försörjning. Syftet med arbetsmarknadsutskottets uppföljning är att få en bild av de nyanlända invandrarnas arbetssituation efter att ha avslutat ett etableringsprogram. Ett särskilt fokus har lagts på nyanlända kvinnor.

Statistik från Arbetsförmedlingens datalager över inskrivna i etableringsprogrammet under perioden 2018–2019 har bearbetats och analyserats. Som ett komplement till statistiken har ett antal intervjuer med nyckelaktörer samt experter genomförts.

Nyanländas etablering inte jämställd

Uppföljningen bekräftar det generella mönster om nyanländas etablering på arbetsmarknaden som har framkommit från tidigare studier i ämnet. Nyanlända kvinnor tar ännu inte del av arbetsmarknadsinsatser i lika stor utsträckning som nyanlända män och det tar överlag längre tid för kvinnor att komma ut på arbetsmarknaden.

Det beror delvis på att arbetsmarknadsinriktade insatser i större utsträckning finns i manligt dominerade branscher. Det är därför lättare för män att ta del av insatser som leder till jobb. Dessutom uppges männen vara mer drivande och om de har familj ser de sig som familjeförsörjare.

Uppföljningen visar även att när nyanlända kvinnor själva får välja yrke väljer de oftast traditionellt kvinnliga yrken. Dessa yrken kräver ofta kunskap i svenska och formell utbildning, till skillnad från en del mer traditionellt manliga jobb. Detta medför att vägen till etablering på arbetsmarknaden blir längre för nyanlända kvinnor än för nyanlända män.

Om uppföljningsarbetet

Utskotten ska enligt regeringsformen följa upp och utvärdera de beslut som riksdagen har fattat. Tanken är att det utskott som förberett ett beslut senare ska utvärdera vad som blivit resultatet av beslutet. Uppföljningsarbetet består dels av fördjupade uppföljningar och utvärderingar, dels av löpande uppföljningar.

Dokument

Rapport från riksdagen 2021/22:RFR7: Uppföljning av nyanländas etablering – arbetsmarknadsstatus med särskilt fokus på kvinnorna

Sfi-pengsutredningen

NC kommenterar tilläggsdirektiven för Sfi-pengsutredningen

Nationellt centrum för svenska som andraspråk kommenterar de senaste tilläggsdirektiven för Sfi-pengsutredningen.

Utredningens tilläggsdirektiv

  • överväga om Arbetsförmedlingen bör ges möjlighet att upphandla den utbildning i svenska som ingår i en etableringsplan enligt lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare
  • överväga om utbildning i svenska språket för vuxna invandrare i framtiden bör ske inom kommunal vuxenutbildning istället för i sfi som egen skolform
  • föreslå hur utbildningen i svenska språket bättre kan anpassas till de mål som den enskilde har med sina studier, exempelvis genom att inrätta studie- och yrkesförberedande spår inom utbildningen.

Inom alla verksamheter är det viktigt att man granskar arbetet med jämna mellanrum. NC välkomnar att man, som Maria Arnholm säger, vänder på alla stenar för att säkerställa att invandrare får bästa möjliga språkutbildning i relation till sina individuella mål och vi deltar gärna i detta arbete.

Arbetsförmedlingen har sedan start varit ansvariga för etableringsreformens genomförande. NC vill betona vikten av att kompetens om bedömning av språkutbildningskvalitet och om vad som är bäst för den enskilde individen ska finnas inom AF om myndigheten ska bära hela ansvaret.

Eftersom direktiven inte säger något om att ändra styrdokumenten vad gäller utbildningens innehåll är det viktigt att tänka på att sfi handlar om att stödja individen att förbereda ett aktivt deltagande i såväl samhälls- som arbetsliv, alltså som både samhällsmedborgare och arbetstagare. Och att sfi är en grundläggande (inte fortsättnings-) utbildning.

Särskilt välkomnar NC att man i direktiven värnar om sfi-studerandes rätt att läsa hela sfi-utbildningen ända till den högsta kursen och att göra det utan att behöva ta studielån.

Det går redan idag att kombinera sfi med andra kurser, t.ex. kurser inom komvux, och praktik – och utbildningens längd är inte densamma för alla. Samverkan mellan kommuner har flera utredningar redan tittat på och man har också i och mellan kommunerna hittat lösningar på många av problemen. Men att sådana positiva lösningar kan spridas och underlättas kan vara en konkret och konstruktiv uppgift för utredningen.

NC välkomnar direktiven om olika spår inom den kommunala vuxenutbildningen, dels studiespår för de som ska vidare i studier, dels yrkesspår för de som tidigare ska ut i arbetsmarknaden. Dessa spår bör även indelas i vilken skolbakgrund deltagarna har och att de kan följa sitt spår genom hela utbildningen i fråga om innehåll, arbetssätt och tidsåtgång. Innehållet i språkutbildningen inom yrkesspåret måste ge en möjlighet till goda språkfärdigheter och inte användas som en genväg till okvalificerade yrken/branscher som individen fastnar i.

För de individer som har svårast att träda in på arbetsmarknaden behövs en annan form av utbildning där den språkliga basen måste läggas. Det är omöjligt att med ett minimalt ”yrkesspråk” klara av alla språkliga situationer som förekommer på en arbetsplats. Dessutom behöver man för att delta i samhället som en fullvärdig medborgare en god språklig grund.

Replik DN debatt

Läs gärna även de repliker som kommit in till DN debatt:

Sfi kan bli ett nav i integrationsprocessen – Christopher von Stedingk på Språk och framtid i Örebro.

Gör inte sfi till syndabock – Ingela Berggren, Sfi-lärare, Norrköping.

5/4 Undocumented migrants’ access to health care in Norway – current challenges, future perspectives

Welcome to IMER Online Seminar

Undocumented migrants’ access to health care in Norway – current challenges, future perspectives

Time: Tuesday 5th of April 2022, 12.00 – 13.00

Zoom Link

The UN Committee on Economic, Social and Cultural Rights have again in their latest report on Norway, criticized the disconnect between Norway’s human rights obligations and the restricted access to health care services for undocumented migrants, including European Union citizens lacking a European health insurance card. Many clinicians continue to face difficult dilemmas in their efforts to bridge the gap between the health care needs and the lacking entitlements of their undocumented patients, calling for scholarly and policy debates on how to address this gap. The seminar is timely given the number of Ukrainian refugees being received currently by Norway, some of which may need medical attention.

If you are interested in these issues, you don’t want to miss our next IMER online seminar! Please register your attendance here to enable us to effectively accommodate this arrangement.

About the seminar

In this seminar Elisabeth Marie Strømme will share her experiences from providing health care to undocumented migrants over several years as a volunteer for Health Centre for Undocumented Migrants in Bergen and through Centre for Migration Health in Bergen municipality. Her talk comes at the backdrop of a new proposal on access to health care for undocumented migrants in Norway which is currently being evaluated by the Standing Committee on Health and Care Services in the Norwegian Parliament. Her presentation will address the following key questions: (1) What are the current challenges and the future perspectives of securing access to health care for undocumented migrants in Norway (2) What are the most pressing knowledge gaps according to a clinician and how can research in the area fill these gaps?

Elisabeth Marie Strømme is a family doctor and researcher at Department of Global Public Health and Primary Care. She is a member of the IMER Junior Scholar Network and recently defended her thesis titled “Changes in health among Syrian refugees“.

Tillbaka till Mucfs tjänstemäns brister

Jag skrev tidigare om Mucfs, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, brister i anslutning till bidrag till etniska organisationer. Jag har hittills inte fått något tillfredsställande svar och förmodligen kommer alldrig att få det. Dessvärre gäller en del av mina synpunkter också andra bidrag.

Mucf beviljade 2016 ett bidrag på 876.701 kronor till två projekt, Exploring advantages of migration och Do it yourself, som hade sökts inom programmet Erasmus+ för genomförande 2017.

I ansökan för Exploring advantages of migration kan man läsa:

Application form:

Sida 33

“It has to be mentioned that host organization has a quite big experience of organizing Erasmus+ projects. That’s why they have already well experienced project team, who will support all the organizational arrangements.”

(Min anmärkning: detta projekt och projektet Do it yourself, som genomfördes med en månads mellanrum, var de första som den ansökande organisationen deltog i inom Erasmus+. Påståendet från organisatörerna var falskt. Mucf hade kunnat undersöka det utan problem. Organisatörerna kanske tänkte på ett projekt 2015 inom Europeiska socialfonden, som ägde rum i Rumänien och där man lyckades med konststycket att bilda en filial till organisationen i Rumänien som skulle handha ekonomin, utan att Sverige behövde veta någonting. Enligt icke bekräftad uppgift, men inte heller dementerad, fick ordföranden i organisationen i Sverige en ersättning på 150000 kr via Rumänien, vilket gör att kontrollen av uppgiften försvåras, då den inte finns i den svenska organisationens bokföring. Filialen och hemsidan försvann naturligtvis efter projektets genomförande.)

Accomodation and food:

The hotell where the first CMS (contact making seminar) will be implemented in Wuhan, is already well experienced by HO team, as they usually organize different kind of projects there and are sure that the quality of the service, food and accomodation will satisfy the needs of participants and project activities.

(Min anmärkning: I Mullsjö kommuns hemsida om övernattningar presenteras Marston Hill (https://www.mullsjo.se/upptack-mullsjo/sov-gott/marston-hill), där möten ägde rum: ”Här erbjuds enkla rum och stugor”. Mullsjö är nämligen den ort som i ansökan kallas för Wuhan. Ägaren till dessa ”enkla rum och stugor” är samma person som ansökte om pengar för projektet, såsom ordförande i en ideell förening, men inte som ordfñrande i den ekonomiska förening som handhar stugorna. Att han själv kunde intyga om förträffligheten i hans eget “hotell” är mycket ovanligt i svenskt sammanhang.)

S. 36:

“First phase training, concentrating on the partnership building activities and networking of the partner organizations will be implemented in Wuhan, Sweden between 10-16 September 2016…”

S. 38:

Tabell med antal deltagare i Sverige. I kolumnen Country of destination anges Sweden. I kolumnen Venue (city) anges Wuhan, inte en gång, utan åtta gånger. Se kopia på pdf-filen:

På tre olika sidor i ansökan, 33, 36 och 38, anges Wuhan som mötesplats i Sverige.

(Min anmärkning: man kan delvis förstå att Mucfs tjänstemän godkände termen ”hotell” som verklig, men att inte ta reda på var Wuhan låg på Sveriges karta?)

På sidan 32 i denna ansökan står:

” – Accommodation & food Hosting organization is responsible to select several hotels which have previously hosted their activities and present their services and price lists to the applicant and other promoters before the application writing process; as a result of voting and discussion the concrete venue of the project have been selected; it has to be mentioned that the hotel is well experienced by HO team, the host team usually organizes different kind of projects there and know that the quality of the service, food and accommodation will satisfy the needs of participants and project activities”.

(Min anmärkning: det måste upprepas att det är organisationens ordförande som själv intygar om sitt privata “hotell”, utan att ange i ansökan eller till deltagande organisationer att det var hans privata företag det handlade om.)

Så här ser konferenssalen i ”hotellet i Wuhan ut. Bilden är från projektet Do it jourself, där aktiviteterna denna gång, enligt ansökan, placerades i alla fall i Mullsjö och inte Wuhan, men fortfarande under termen ”hotell” och utan att precisera hotellets namn i ansökan . Arrangörerna skriver att de har god erfarenhet av lokalerna (deras egna privata lokaler). Av bilden kan man konstatera att konferenssalen liknar mest en scoutlokal, inget fel på dem, felet ligger i att sälja den som om den vore en konferenssal i ett hotell och ta bra betalt för sin egendom.

För dessa två projekt beviljade Mucf 876.701 kronor. Av dessa gick 253.514 kr till ”hotell”-kostnaderna för Marston Hill ekonomisk förening, som ägs av den ansvarige för projekten, samtidigt ordförande i den förening som sökte bidragen. I organisationens egen ekonomisk redovisning fñr 2017 finns bara två poster: resekostnader och diverse övriga kostnader. Kassören och revisorn lämnade sina uppdrag och även föreningen. Beklagligtvis meddelade de inte medlemmarna anledningen. Bristande civilkurage. I verksamhetsberättelsen för organisationen finns de båda projekten namngivna men ingenting om deltagande organisationer, eller när och var projekten genomfördes. Detta kan man läsa:

Projekt:

Under 2017 har … genomfört två Erasmus+ projekt.

  1. ”Exploring Advantages of Migration”. Projektet leddes av … och omfattade 8 länder; förutom Sverige, Georgien, Azerbadjan, Ukraina, Polen, Armenien, Spanien och Italien. Projektet hade som syfte att lära ungdomsledare att bättre förstå migrationsprocesser.
  2. ” Do it yourself” . Även detta projekt leddes av … och omfattade 8 länder;  Sverige, Georgien, Azerbadjan, Ukraina, Tjeckien, Armenien, Spanien och Italien. Projektets syfte var att ge ungdomsledare en orientering om vad socialt entreprenörskap innebär.

Båda projekten startade med en veckas samling för ledare med planering följt av av en andra veckas läger för unga som är verksamma inom ideella föreningar.”

Det var allt. Inte ett ord om var och när projekten genomfördes. Inte ett ord om deltagande organisationer, endast en intetsägande benämning av länder. Inga resultat av mötena, förutom att organisationens ordförande kunde rädda sin privata egendom i Mullsjö, åtminstone en liten tid mer.

Termen Wuhan var inte känd för allmänheten 2016. Nu vet vi att det är staden i Kina där pandemiutbrottet startade. Men att se namnet Wuhan flera gånger i en ansökan till Mucf och att tjänstemännen inte reagerade, det är en fråga som Mucf borde förklara.

Synpunkter kan skickas till info@immigrant.org.

Miguel Benito

Direktiv om tillfälligt skydd för människor i flykt

EU: inrikesministrar godkände torsdag den 3 februari aktivera

Rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:32001L0055&from=ES

Svenska språkets ställning måste diskuteras i valrörelsen 2022!

Svenska språkets ställning måste diskuteras i valrörelsen 2022!

Sveriges riksdag antog enhälligt en språklag 2009, varefter även Island och Norge i Norden har antagit språklagar. Men har denna språklag förmått dämma upp för engelskans fortsatta expansion på svenskans bekostnad? Språkförsvarets svar är nej.

Svenska språket, liksom danska, färöiska, isländska och norska, utgör en fortsättning på och utveckling av urnordiskan, har förmodligen talats i minst 2000 år i Sverige. Under denna tid har det påverkats av andra språk, bland annat latin, grekiska, tyska, franska och nu engelska. Dess fortbestånd har dock i grund och botten varit ohotat. Den språkliga mångfalden i världen och varje språk har ett värde i sig. Språket skänker identitet åt individen och utgör en brygga bakåt i tiden till familjen, släkten, traditionen och historien. Ett gemensamt språk är också en förutsättning och ett redskap för att fatta gemensamma och demokratiska beslut. Svenska språket är ett sätt att se på livet och verkligheten, en omistlig del av Sveriges historia och svenskars identitet.

I dag hotas emellertid svenskans överlevnad genom engelskans expansion inom allt fler domäner, inte minst inom skola, högre utbildning och forskning och i det offentliga rummet, det vill säga radio/tv, reklam, namngivning och sociala medier. Detta beror på utvecklingen av satellit-tv, datoriseringen och utvecklingen av internet, den engelskspråkiga massmedieindustrins globala dominans och slutligen engelskans nuvarande ställning som världens lingua franca.

Språkförsvaret vill fästa riksdagspartiernas uppmärksamhet på vissa nyckelfrågor i detta sammanhang.

·       Det är helt felaktigt att tillåta förekomsten av skattefinansierade engelskspråkiga friskolor med Internationella Engelska Skolan i spetsen. Dessa språkbytesskolor undergräver i praktiken svenska språkets ställning; dessa skolor har nämligen rätt att bedriva undervisning på engelska upp till 50 procent av lektionstiden i grundskolan och upp till 90 procent i gymnasiet. Det är absurt att ge engelskan denna särställning; i praktiken innebär det ett brott mot språklagen, som stadgar att svenska är Sveriges huvudspråk. Sverige har absolut inte haft några problem med engelskkunskaperna före kommunaliseringen och friskolereformen. Spetsfördelar i språk på individ-, företags- och nationell nivå kan bara uppnås genom flerspråkig kompetens, inte genom enbart tvåspråkig kompetens. Sverige har inte lyckats exportera sin undervisningsmodell till andra jämförbara länder, inte ens till Norden. Andra jämförbara länder har haft självbevarelsedrift nog att inse att det faktum att låta ett främmande språk tränga ut det egna huvudspråket från skolväsendet är detsamma som ett långsamt språkligt självmord.

·       Vissa partier har under flera års tid ägnat mycken energi åt att plädera för språkkrav för invandrare i samband med medborgarskap. Språkförsvaret är inte emot språkkrav, om de samtidigt ses som både en rättighet och som en skyldighet och inte används i rent exkluderingssyfte. Det intressanta är emellertid att samma partier inte har lyft ett finger emot engelskans expansion i Sverige, speciellt de engelskspråkiga friskolorna. Tvärtom har de ofta på kommunal nivå varit behjälpliga med att kratta manegen för etablering av engelskspråkiga friskolor. De enda invandrare som i stor utsträckning kan klara sig i Sverige utan att lära sig fullgod svenska är engelsktalande. Övriga invandrargrupper måste lära sig svenska för att överhuvudtaget få ett jobb och avancera, vilket det stora flertalet också inser.

·       Det är viktigt attförsvara den mellannordiska språkförståelsen, eftersom svenska, danska och norska förstås av drygt 20 miljoner människor och fungerar som motvikt till engelskan. Två nödvändiga åtgärder sticker ut. Grannspråksundervisningen i Sverige måste stärkas, särskilt i danska och norska, bl.a. genom att kursplanerna i svenska uttryckligen slår fast att undervisning i danska och norska är obligatorisk fr.o.m. grundskolans högstadium. Dessutom måste det säkerställas att alla nordbor kan se tv-program från de övriga nordiska grannländerna, eventuellt genom att den statliga tv-licensen i respektive nordiskt land gäller för alla länder. Den mellannordiska språkförståelsen har på senare år försämrats, och detta måste Sverige aktivt motverka.

·       Sist och slutligen: Språklagens tillkomst var viktig, men den har uppenbarligen varit otillräcklig, eftersom engelskans expansion fortsätter i en oroväckande hög takt. Språkförsvaret påpekade redan tidigt vissa brister i språklagen. Den är enbart en skyldighetslag för myndigheterna i stället för en kombinerad rättighets- och skyldighetslag med fokus på den enskilde medborgarens rättigheter. Den har en begränsad räckvidd; den är tvingande enbart vad gäller det allmännas kärnområde, det vill säga i fråga om protokoll, beslut, föreskrifter och andra dokument av liknande karaktär. Lagen omfattar överhuvudtaget inte den privata sektorn och innehåller överhuvudtaget inga sanktioner vid brott mot språklagen. Språklagen är för övrigt förbluffande okänd bland allmänheten.

Språkförsvaret kräver att regering och riksdag skyndsamt tillsätter en bred kommitté, som utreder svenska språkets ställning, språklagens hittillsvarande konsekvenser och hur språklagen ska kunna förstärkas.

Språkförsvarets styrelse

Nätverket Språkförsvaret

http://www.språkförsvaret.se

Bosättningslagen fungerar väl

Bosättningslagen fungerar väl

  • Ny granskningsrapport
  • 02 december 2021

Bosättningslagen lever upp till riksdagens intentioner, visar Riksrevisionens granskning. Den bidrar till kortare väntetider, jämnare fördelat mottagande mellan kommuner och bättre etablering för nyanlända på arbetsmarknaden.

Familj utanför Migrationsverkets ansökningsenhet i Kållered.

När den så kallade bosättningslagen infördes 2016 blev kommunerna skyldiga att efter anvisning från Migrationsverket ta emot och ordna bostad till nyanlända. Tidigare var det frivilligt för kommuner att ta emot nyanlända efter anvisning.

Syftet med reformen var att åstadkomma ett snabbare mottagande som var jämnare fördelat mellan kommunerna, samt en förbättrad etablering av nyanlända på arbetsmarknaden.

Riksrevisionens granskning visar att reformen i huvudsak har levt upp till detta och att berörda myndigheters arbete i stort fungerar väl och främjar intentionerna:

  • Nyanlända tas snabbare emot i kommunerna. Den genomsnittliga väntetiden från att en nyanländ på anläggningsboende beviljats uppehållstillstånd till dess att hen mottagits i en kommun har minskat med 32 dagar (21 procent).
  • Mottagandet har blivit jämnare fördelat i relation till kommunernas befolkningsstorlek, andel arbetslösa och mottagande av asylsökande.
  • Fler nyanlända tas emot i kommuner med lägre arbetslöshet efter bosättningslagens införande. Detta har inneburit att nyanlända i genomsnitt fått högre inkomst och sysselsättning tre år efter mottagande i en kommun.

– Migrationsverkets och länsstyrelsernas arbete gällande fördelningen av mottagandet på läns- respektive kommunnivå har fungerat väl och det finns ett bra samarbete mellan myndigheterna. Det har gynnat måluppfyllelsen, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Men vissa förbättringar kan fortfarande göras. Till exempel samlar Migrationsverket inte systematiskt in uppgifter om de nyanländas yrkes- och utbildningsbakgrund så att de vid behov skulle kunna användas för att anvisa nyanlända till kommuner där deras kompetens är efterfrågad.

– Det skulle öka chansen till en snabbare etablering av nyanlända på arbetsmarknaden, säger Frida Karlsson, projektledare för granskningen.

Riksrevisionen konstaterar också att det finns situationer där Migrationsverket inte kan anvisa nyanlända (som omfattas av bosättningslagen) till kommuner som de har anknytning till – trots att det bedöms vara det bästa ur ett barnperspektiv.

Det beror på att Migrationsverket inte kan anvisa nyanlända till en kommun som redan har tagit emot det beslutade antalet nyanlända per år, och att det inte har varit möjligt att komma överens med en annan kommun om att överlåta anvisningar.

– I praktiken försvårar det för myndigheten att agera i enlighet med FN:s barnkonvention, som gjordes till lag i Sverige 2020, säger Frida Karlsson.

Rekommendationer

Migrationsverket rekommenderas att systematiskt samla in uppgifter om nyanländas yrkes- och utbildningsbakgrund så att uppgifterna, inom ramen för kommuntalen, kan användas vid bedömning och beslut om anvisningskommun.

Regeringen rekommenderas att göra det möjligt för Migrationsverket att utifrån en bedömning av barnets bästa anvisa kommuner att ta emot nyanlända som omfattas av bosättningslagen utöver kommuntalen.

24/9 “Strengthening & Advancing anti-racist practices”  

Kultur för alla och Globe Art Point arrangerar i höst mångfaldsagentkursen “Strengthening & Advancing anti-racist practices”  

Kursen startar 24.9. och deadline för ansökningar är 12.9.2021. 

Mångfaldsagenter tar upp en rad utmanande och avgörande frågor som strukturell rasism, brist på jämlikhet och tillgänglighet. Som förändringsskapare och organisatörer erbjuder mångfaldsagenter tankemodeller och verktyg genom vilka aktörer kan arbeta mot ett mer rättvist samhälle. I denna andra version av mångfaldsagentkursen (Diversity Agent 2.0) ägnas särskild uppmärksamhet åt att identifiera strukturell rasism och införa antirasistiska metoder. Kursen som sker online omfattar föreläsningar, träffar och workshops samt av en mångfaldsövningsklinik i samarbete med en lokal konst- och kulturorganisation. 

Genom samarbetet med Globe Art Point vill Kultur för alla föra ut kursen till en bredare publik i hela Finland. Kursen koordineras av Kultur för alla – en organisation som stöder det finska konst- och kulturfältet i frågor gällande jämlikhet, inkludering, tillgänglighet och mångfald.  

Mångfaldskursen är öppen för yrkesverksamma inom alla konst- och kulturområden, både de som frilansar och de som är anställda inom konst- och kulturinstitutioner. Vi söker personer med en professionell bakgrund inom konst och kultur och ett stort intresse för antirasistiska metoder och mångfald. Kursspråket är engelska – kunskaper i det finska språket kan vara användbara, men är inte ett krav. 

För denna kurs uppmuntrar vi sökande speciellt med migrantbakgrund eller personer som tillhör språkliga och kulturella minoriteter. 

Kurskoordinator: Mångfaldsutbildare Arlene Tucker, Kultur för alla, arlene.tucker@cultureforall.fi, +358 40 634 1938 

DL för ansökningar är 12.9.2021. Ansökningsformuläret på engelska hittar du här.

Mer information om kursen, tidtabellen och ansökningsförfarande hittar du här på engelska.

Diversity Educator

Kulttuuria kaikille -palvelu / Kultur för alla / Culture for All Service
Kaapelitehdas, Tallberginkatu 1 / 48 (D-rappu, 5. krs / D, 5. floor),
00180 Helsinki

arlene.tucker@cultureforall.fi

www.kulttuuriakaikille.fi / www.kulturforalla.fi / www.cultureforall.fi

www.kaikukortti.fi

27/8 Årets Raoul Wallenbergspris

  Årets Raoul Wallenbergpris tilldelas Tobias Rawet från Förintelsens Överlevande för sitt outtröttliga arbete med att dela sitt vittnesmål. I nära 25 år har Tobias rest landet runt och berättat om vad som kan hända när anti-demokratiska krafter får styra samhället.

  Raoul Wallenberg Academy fyller 20 år och delar därför ut ett hederspris till minne av organisationens grundare Nina Lagergren. Ahmed Abdirahman tilldelas 2021 års Hederspristagare för sitt arbete med att rusta demokratin inför framtiden.

LÄS MER OM ÅRETS PRISTAGARE

Misstänkta för brott bland personer med inrikes respektive utrikes bakgrund

Misstänkta för brott bland personer
med inrikes respektive utrikes bakgrund

I den här rapporten har Brå studerat skillnader i misstänkt brottslighet mellan personer som är 15 år eller äldre med inrikes respektive utrikes bakgrund . Studien är i huvudsak en beskrivande kartläggning.

Andelen brottsmisstänkta i befolkningen har minskat under åren 2007–2018, såväl bland personer med inrikes som med utrikes bakgrund. Störst andel brottsmisstänkta finns bland inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar, följt av gruppen utrikesfödda. Skillnaderna, mellan andelen personer misstänkta för brott i de olika grupperna, beror bland annat på skillnader i gruppernas åldersfördelning. Exempelvis finns det en större andel unga personer i gruppen inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar, jämfört med inrikesfödda med två inrikesfödda föräldrar, och andelen misstänkta för brott är generellt sett större bland unga än bland äldre.

Du kan ladda ner rapporten här