Monthly Archives: December 2021

Flerspråkighetsmånaden i Finland

Planerar du redan programmet för våren 2022 – vill ni hylla flerspråkigheten?

Kom med och fira månaden för flerspråkighet! Flerspråkighetsmånaden firas åter den 21 februari–21 mars 2022.

Flerspråkighetsmånaden infaller mellan den nationella modersmålsdagen (21 februari) och Världspoesidagen (21 mars) och är en period som hyllar flerspråkighet. Månaden har firats i Finland sedan 2015 under namnet Satakielikuukausi – Flerspråkighetsmånaden och i Norden sedan 2017 under namnet Multilingual Month. Under månaden firar vi språklig rikedom och utmanar alla att genom konst, möten och gemensamma aktiviteter utforska modersmålets och språkens betydelse. 

Under Flerspråkighetsmånaden ordnas evenemang, online evenemang, projekt och nyheter som på ett eller annat sätt behandlar den språkliga mångfalden eller som genomförs på olika minoritetsspråk i de nordiska länderna. Flerspråkighetsmånaden utmanar att reflektera över flerspråkighet även vid läroanstalter, på arbetsplatser och hemma.

Hur deltar man?

Som arrangör: Flesrspråkighetsmånaden är en öppen evenemangshelhet. Helheten har genomförts med de deltagande organisationernas och aktörernas egen finansiering. Arrangörerna informerar om sin egen verksamhet. Flerspråkighetsmånaden-teamet sammanställer från och med hösten 2021 informationen om alla evenemang på webbplatsen www.satakielikuukausi.org. Berätta för oss om ditt evenemang på adressen www.satakielikuukausi.org

Lyft fram er organisation, ert projekt eller något annat flerspråkigt material:

Tankar och förslag kring främjande av språklig rikedom kan delas på sociala medier med den finska hashtaggen #satakielikuukausi och på Facebooksidan www.facebook.com/satakielikuukausi. Du kan även lyfta fram verksamhetssätt som främjar flerspråkighet med den nordiska hashtaggen #multilingualmonth och på Facebooksidan www.facebook.com/multilingualmonth.

Flerspråkighetsmånaden samordnas 2022 av Flerspråkiga biblioteket i samarbete med tjänsten Kultur för alla.

Ytterligare information:

www.satakielikuukausi.org, multilingualmonth.org

monikielinen.kirjasto@hel.fi

Folketinget kastar ut fängelsedömda Inger Støjberg

Folketinget kastar ut fängelsedömda Inger Støjberg

Danmarks tidigare migrationsminister Inger Støjberg kastas ut ur parlamentet på grund av sin fängelsedom i riksrätten. När folketingskollegorna i närmare fyra timmar debatterade hennes lämplighet som ledamot försvarades Støjberg främst av Dansk Folkeparti (DF), som vill ha henne som ny partiledare.

Mer om detta på https://www.svt.se/nyheter/utrikes/folketinget-kastar-ut-fangelsedomda-inger-st-jberg

Mucf igen

Mina tidigare synpunkter om Mucf, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles frågor, och dess GD besvarades så småningom med beskedet att hon omöjligtvis kunde ha svarat, eftersom mina mejl klassades som SPAM och kom inte till henne. Nåväl, detta avklarat, kommer man ändå inte särskilt fram när man vill komma i dialog med myndigheten. De enda två saker jag lyckades med var att Mucf anser att en förening som är medlem i två riksförbund endast kan räknas in som bidragsberättigad i ett av dem, och det andra att en organisation får dela ut bidragspengarna till sina medlemsföreningar så mycket de vill. I övrigt:

Myndigheten har tagit emot dina mail och kommer i fortsättningen endast svara då det tillför nya uppgifter till ärendet. Enskilda frågor där svar endast berör organisationen, allmänna åsikter eller frågor där MUCF redan gjort en utredning av sakfrågan kommer fortsättningsvis inte längre att besvaras. Myndigheten avser att fatta beslut om organisationsbidrag för organisationer bildade på etnisk grund i januari 2022. Det går bra att begära om att få ta del av beslutet efter att det är fattat.

Jag hade en del obesvarade frågor som var lämpligt att få veta “innan beslut fattas”. En av dem är om man kan godkänna en revision som bygger på att föreningsrevisorn endast har granskat tre (av tjugotvå) föreningar. Termen stickprov tycks inte motsvara vad man förväntar sig. Likaså får jag ingen förklaring varför kravet på auktoriserad eller godkänd revisor inte behövs för att granska medlemsantalet i förbundet, och som utgör underlaget till bidragets storlek.

Den andra viktiga frågan är om man kan godkänna att en medlemsavgift från en förening till organisationen kan betalas via ett konto av en enskild person. Det kändes lustigt att Mucf undersökte om organisationens eget plusgirokonto, som funnits i 40 år, och skulle funnits i Mucfs register, var deras eget. Mucf fann att man inte kunde hitta kontot i postgirot.se (sic). Det märkliga var att Mucf hade frågat samma sak redan för två år sedan. Organisationen lämnade i år ut kopia av fyra inbetalningar från föreningar, av vilka jag fann att två av dem hade kommit från enskilda personer och inte från föreningen. Det var mer än välmotiverat att man undersökte alla inbetalningar. Revisors granskning av endast tre föreningar (inte sagt om granskningen också omfattade kontot för inbetalningen av medlemsavgiften) säger ingenting om resten.

Ytterligare en fråga är om en förening som betalar sin medlemsavgift två, tre dagar före årets slut kan anses varit medlem i organisationen hela året. Det kanske kan anses vara rimligt om det handlar om en ny medlemsförening, men fem nya?

Och det viktigaste av allt: hur liten verksamhet är tillräcklig för att en organisation ska få ekonomiskt bidrag? Räcker det med ett årsmöte med få deltagare och kanske en kurs om året?

Det finns mer att skriva om detta. Jag får kanske vänta tills beslutet är fattat, vilket är ganska sent för att få rättsidan på saken, eftersom Mucfs beslut inte får överklagas av någon, enligt förordningen.

Miguel Benito

Delmos får i uppdrag att förbereda avveckling

Delmos får i uppdrag att förbereda avveckling

  • 2021-12-17

Delegationen mot segregation får i sitt regleringsbrev i uppdrag att förbereda avveckling av myndigheten till den 31 december 2022. Myndigheten får också i uppdrag att fördela cirka 245 miljoner kronor i statsbidrag under året.

Det är riksdagens budgetbeslut i november 2021 som är bakgrunden till uppdraget att förbereda avveckling i regleringsbrevet.

Regleringsbrevet slår också fast att Delmos under 2022 ska fördela statsbidrag till kommuner och regioner samt till vissa ideella organisationer för deras arbete att minska och motverka segregation. Det handlar om cirka 245 miljoner kronor. Delmos kommer att återkomma med utlysningen under 2022.

Myndighetens pågående uppdrag om att analysera och beskriva den socioekonomiska segregationens konsekvenser avseende hedersrelaterat våld och förtryck avbryts. Det arbetet som myndigheten hittills har genomfört, ska slutredovisas till regeringen senast den 1 maj 2022.

www.delmos.se

Bosättningslagen fungerar väl

Bosättningslagen fungerar väl

  • Ny granskningsrapport
  • 02 december 2021

Bosättningslagen lever upp till riksdagens intentioner, visar Riksrevisionens granskning. Den bidrar till kortare väntetider, jämnare fördelat mottagande mellan kommuner och bättre etablering för nyanlända på arbetsmarknaden.

Familj utanför Migrationsverkets ansökningsenhet i Kållered.

När den så kallade bosättningslagen infördes 2016 blev kommunerna skyldiga att efter anvisning från Migrationsverket ta emot och ordna bostad till nyanlända. Tidigare var det frivilligt för kommuner att ta emot nyanlända efter anvisning.

Syftet med reformen var att åstadkomma ett snabbare mottagande som var jämnare fördelat mellan kommunerna, samt en förbättrad etablering av nyanlända på arbetsmarknaden.

Riksrevisionens granskning visar att reformen i huvudsak har levt upp till detta och att berörda myndigheters arbete i stort fungerar väl och främjar intentionerna:

  • Nyanlända tas snabbare emot i kommunerna. Den genomsnittliga väntetiden från att en nyanländ på anläggningsboende beviljats uppehållstillstånd till dess att hen mottagits i en kommun har minskat med 32 dagar (21 procent).
  • Mottagandet har blivit jämnare fördelat i relation till kommunernas befolkningsstorlek, andel arbetslösa och mottagande av asylsökande.
  • Fler nyanlända tas emot i kommuner med lägre arbetslöshet efter bosättningslagens införande. Detta har inneburit att nyanlända i genomsnitt fått högre inkomst och sysselsättning tre år efter mottagande i en kommun.

– Migrationsverkets och länsstyrelsernas arbete gällande fördelningen av mottagandet på läns- respektive kommunnivå har fungerat väl och det finns ett bra samarbete mellan myndigheterna. Det har gynnat måluppfyllelsen, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Men vissa förbättringar kan fortfarande göras. Till exempel samlar Migrationsverket inte systematiskt in uppgifter om de nyanländas yrkes- och utbildningsbakgrund så att de vid behov skulle kunna användas för att anvisa nyanlända till kommuner där deras kompetens är efterfrågad.

– Det skulle öka chansen till en snabbare etablering av nyanlända på arbetsmarknaden, säger Frida Karlsson, projektledare för granskningen.

Riksrevisionen konstaterar också att det finns situationer där Migrationsverket inte kan anvisa nyanlända (som omfattas av bosättningslagen) till kommuner som de har anknytning till – trots att det bedöms vara det bästa ur ett barnperspektiv.

Det beror på att Migrationsverket inte kan anvisa nyanlända till en kommun som redan har tagit emot det beslutade antalet nyanlända per år, och att det inte har varit möjligt att komma överens med en annan kommun om att överlåta anvisningar.

– I praktiken försvårar det för myndigheten att agera i enlighet med FN:s barnkonvention, som gjordes till lag i Sverige 2020, säger Frida Karlsson.

Rekommendationer

Migrationsverket rekommenderas att systematiskt samla in uppgifter om nyanländas yrkes- och utbildningsbakgrund så att uppgifterna, inom ramen för kommuntalen, kan användas vid bedömning och beslut om anvisningskommun.

Regeringen rekommenderas att göra det möjligt för Migrationsverket att utifrån en bedömning av barnets bästa anvisa kommuner att ta emot nyanlända som omfattas av bosättningslagen utöver kommuntalen.