EU: inrikesministrar godkände torsdag den 3 februari aktivera
Direktiv om tillfälligt skydd för människor i flykt
Leave a reply
Category Archives: samhälle
Svenska språkets ställning måste diskuteras i valrörelsen 2022!
Svenska språkets ställning måste diskuteras i valrörelsen 2022!
Sveriges riksdag antog enhälligt en språklag 2009, varefter även Island och Norge i Norden har antagit språklagar. Men har denna språklag förmått dämma upp för engelskans fortsatta expansion på svenskans bekostnad? Språkförsvarets svar är nej.
Svenska språket, liksom danska, färöiska, isländska och norska, utgör en fortsättning på – och utveckling av – urnordiskan, har förmodligen talats i minst 2000 år i Sverige. Under denna tid har det påverkats av andra språk, bland annat latin, grekiska, tyska, franska och nu engelska. Dess fortbestånd har dock i grund och botten varit ohotat. Den språkliga mångfalden i världen och varje språk har ett värde i sig. Språket skänker identitet åt individen och utgör en brygga bakåt i tiden till familjen, släkten, traditionen och historien. Ett gemensamt språk är också en förutsättning och ett redskap för att fatta gemensamma och demokratiska beslut. Svenska språket är ett sätt att se på livet och verkligheten, en omistlig del av Sveriges historia och svenskars identitet.
I dag hotas emellertid svenskans överlevnad genom engelskans expansion inom allt fler domäner, inte minst inom skola, högre utbildning och forskning och i det offentliga rummet, det vill säga radio/tv, reklam, namngivning och sociala medier. Detta beror på utvecklingen av satellit-tv, datoriseringen och utvecklingen av internet, den engelskspråkiga massmedieindustrins globala dominans och slutligen engelskans nuvarande ställning som världens lingua franca.
Språkförsvaret vill fästa riksdagspartiernas uppmärksamhet på vissa nyckelfrågor i detta sammanhang.
· Det är helt felaktigt att tillåta förekomsten av skattefinansierade engelskspråkiga friskolor med Internationella Engelska Skolan i spetsen. Dessa språkbytesskolor undergräver i praktiken svenska språkets ställning; dessa skolor har nämligen rätt att bedriva undervisning på engelska upp till 50 procent av lektionstiden i grundskolan och upp till 90 procent i gymnasiet. Det är absurt att ge engelskan denna särställning; i praktiken innebär det ett brott mot språklagen, som stadgar att svenska är Sveriges huvudspråk. Sverige har absolut inte haft några problem med engelskkunskaperna före kommunaliseringen och friskolereformen. Spetsfördelar i språk på individ-, företags- och nationell nivå kan bara uppnås genom flerspråkig kompetens, inte genom enbart tvåspråkig kompetens. Sverige har inte lyckats exportera sin undervisningsmodell till andra jämförbara länder, inte ens till Norden. Andra jämförbara länder har haft självbevarelsedrift nog att inse att det faktum att låta ett främmande språk tränga ut det egna huvudspråket från skolväsendet är detsamma som ett långsamt språkligt självmord.
· Vissa partier har under flera års tid ägnat mycken energi åt att plädera för språkkrav för invandrare i samband med medborgarskap. Språkförsvaret är inte emot språkkrav, om de samtidigt ses som både en rättighet och som en skyldighet och inte används i rent exkluderingssyfte. Det intressanta är emellertid att samma partier inte har lyft ett finger emot engelskans expansion i Sverige, speciellt de engelskspråkiga friskolorna. Tvärtom har de ofta på kommunal nivå varit behjälpliga med att kratta manegen för etablering av engelskspråkiga friskolor. De enda invandrare som i stor utsträckning kan klara sig i Sverige utan att lära sig fullgod svenska är engelsktalande. Övriga invandrargrupper måste lära sig svenska för att överhuvudtaget få ett jobb och avancera, vilket det stora flertalet också inser.
· Det är viktigt attförsvara den mellannordiska språkförståelsen, eftersom svenska, danska och norska förstås av drygt 20 miljoner människor och fungerar som motvikt till engelskan. Två nödvändiga åtgärder sticker ut. Grannspråksundervisningen i Sverige måste stärkas, särskilt i danska och norska, bl.a. genom att kursplanerna i svenska uttryckligen slår fast att undervisning i danska och norska är obligatorisk fr.o.m. grundskolans högstadium. Dessutom måste det säkerställas att alla nordbor kan se tv-program från de övriga nordiska grannländerna, eventuellt genom att den statliga tv-licensen i respektive nordiskt land gäller för alla länder. Den mellannordiska språkförståelsen har på senare år försämrats, och detta måste Sverige aktivt motverka.
· Sist och slutligen: Språklagens tillkomst var viktig, men den har uppenbarligen varit otillräcklig, eftersom engelskans expansion fortsätter i en oroväckande hög takt. Språkförsvaret påpekade redan tidigt vissa brister i språklagen. Den är enbart en skyldighetslag för myndigheterna i stället för en kombinerad rättighets- och skyldighetslag med fokus på den enskilde medborgarens rättigheter. Den har en begränsad räckvidd; den är tvingande enbart vad gäller det allmännas kärnområde, det vill säga i fråga om protokoll, beslut, föreskrifter och andra dokument av liknande karaktär. Lagen omfattar överhuvudtaget inte den privata sektorn och innehåller överhuvudtaget inga sanktioner vid brott mot språklagen. Språklagen är för övrigt förbluffande okänd bland allmänheten.
Språkförsvaret kräver att regering och riksdag skyndsamt tillsätter en bred kommitté, som utreder svenska språkets ställning, språklagens hittillsvarande konsekvenser och hur språklagen ska kunna förstärkas.
Språkförsvarets styrelse
Nätverket Språkförsvaret
http://www.språkförsvaret.se
Bosättningslagen fungerar väl
Bosättningslagen fungerar väl
- Ny granskningsrapport
- 02 december 2021
Bosättningslagen lever upp till riksdagens intentioner, visar Riksrevisionens granskning. Den bidrar till kortare väntetider, jämnare fördelat mottagande mellan kommuner och bättre etablering för nyanlända på arbetsmarknaden.
När den så kallade bosättningslagen infördes 2016 blev kommunerna skyldiga att efter anvisning från Migrationsverket ta emot och ordna bostad till nyanlända. Tidigare var det frivilligt för kommuner att ta emot nyanlända efter anvisning.
Syftet med reformen var att åstadkomma ett snabbare mottagande som var jämnare fördelat mellan kommunerna, samt en förbättrad etablering av nyanlända på arbetsmarknaden.
Riksrevisionens granskning visar att reformen i huvudsak har levt upp till detta och att berörda myndigheters arbete i stort fungerar väl och främjar intentionerna:
- Nyanlända tas snabbare emot i kommunerna. Den genomsnittliga väntetiden från att en nyanländ på anläggningsboende beviljats uppehållstillstånd till dess att hen mottagits i en kommun har minskat med 32 dagar (21 procent).
- Mottagandet har blivit jämnare fördelat i relation till kommunernas befolkningsstorlek, andel arbetslösa och mottagande av asylsökande.
- Fler nyanlända tas emot i kommuner med lägre arbetslöshet efter bosättningslagens införande. Detta har inneburit att nyanlända i genomsnitt fått högre inkomst och sysselsättning tre år efter mottagande i en kommun.
– Migrationsverkets och länsstyrelsernas arbete gällande fördelningen av mottagandet på läns- respektive kommunnivå har fungerat väl och det finns ett bra samarbete mellan myndigheterna. Det har gynnat måluppfyllelsen, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Men vissa förbättringar kan fortfarande göras. Till exempel samlar Migrationsverket inte systematiskt in uppgifter om de nyanländas yrkes- och utbildningsbakgrund så att de vid behov skulle kunna användas för att anvisa nyanlända till kommuner där deras kompetens är efterfrågad.
– Det skulle öka chansen till en snabbare etablering av nyanlända på arbetsmarknaden, säger Frida Karlsson, projektledare för granskningen.
Riksrevisionen konstaterar också att det finns situationer där Migrationsverket inte kan anvisa nyanlända (som omfattas av bosättningslagen) till kommuner som de har anknytning till – trots att det bedöms vara det bästa ur ett barnperspektiv.
Det beror på att Migrationsverket inte kan anvisa nyanlända till en kommun som redan har tagit emot det beslutade antalet nyanlända per år, och att det inte har varit möjligt att komma överens med en annan kommun om att överlåta anvisningar.
– I praktiken försvårar det för myndigheten att agera i enlighet med FN:s barnkonvention, som gjordes till lag i Sverige 2020, säger Frida Karlsson.
Rekommendationer
Migrationsverket rekommenderas att systematiskt samla in uppgifter om nyanländas yrkes- och utbildningsbakgrund så att uppgifterna, inom ramen för kommuntalen, kan användas vid bedömning och beslut om anvisningskommun.
Regeringen rekommenderas att göra det möjligt för Migrationsverket att utifrån en bedömning av barnets bästa anvisa kommuner att ta emot nyanlända som omfattas av bosättningslagen utöver kommuntalen.
24/9 “Strengthening & Advancing anti-racist practices”
Kultur för alla och Globe Art Point arrangerar i höst mångfaldsagentkursen “Strengthening & Advancing anti-racist practices”
Kursen startar 24.9. och deadline för ansökningar är 12.9.2021.
Mångfaldsagenter tar upp en rad utmanande och avgörande frågor som strukturell rasism, brist på jämlikhet och tillgänglighet. Som förändringsskapare och organisatörer erbjuder mångfaldsagenter tankemodeller och verktyg genom vilka aktörer kan arbeta mot ett mer rättvist samhälle. I denna andra version av mångfaldsagentkursen (Diversity Agent 2.0) ägnas särskild uppmärksamhet åt att identifiera strukturell rasism och införa antirasistiska metoder. Kursen som sker online omfattar föreläsningar, träffar och workshops samt av en mångfaldsövningsklinik i samarbete med en lokal konst- och kulturorganisation.
Genom samarbetet med Globe Art Point vill Kultur för alla föra ut kursen till en bredare publik i hela Finland. Kursen koordineras av Kultur för alla – en organisation som stöder det finska konst- och kulturfältet i frågor gällande jämlikhet, inkludering, tillgänglighet och mångfald.
Mångfaldskursen är öppen för yrkesverksamma inom alla konst- och kulturområden, både de som frilansar och de som är anställda inom konst- och kulturinstitutioner. Vi söker personer med en professionell bakgrund inom konst och kultur och ett stort intresse för antirasistiska metoder och mångfald. Kursspråket är engelska – kunskaper i det finska språket kan vara användbara, men är inte ett krav.
För denna kurs uppmuntrar vi sökande speciellt med migrantbakgrund eller personer som tillhör språkliga och kulturella minoriteter.
Kurskoordinator: Mångfaldsutbildare Arlene Tucker, Kultur för alla, arlene.tucker@cultureforall.fi, +358 40 634 1938
DL för ansökningar är 12.9.2021. Ansökningsformuläret på engelska hittar du här.
Mer information om kursen, tidtabellen och ansökningsförfarande hittar du här på engelska.
Diversity Educator
Kulttuuria kaikille -palvelu / Kultur för alla / Culture for All Service
Kaapelitehdas, Tallberginkatu 1 / 48 (D-rappu, 5. krs / D, 5. floor),
00180 Helsinki
arlene.tucker@cultureforall.fi
www.kulttuuriakaikille.fi / www.kulturforalla.fi / www.cultureforall.fi
27/8 Årets Raoul Wallenbergspris
Årets Raoul Wallenbergpris tilldelas Tobias Rawet från Förintelsens Överlevande för sitt outtröttliga arbete med att dela sitt vittnesmål. I nära 25 år har Tobias rest landet runt och berättat om vad som kan hända när anti-demokratiska krafter får styra samhället.
Raoul Wallenberg Academy fyller 20 år och delar därför ut ett hederspris till minne av organisationens grundare Nina Lagergren. Ahmed Abdirahman tilldelas 2021 års Hederspristagare för sitt arbete med att rusta demokratin inför framtiden.
Misstänkta för brott bland personer med inrikes respektive utrikes bakgrund
Misstänkta för brott bland personer
med inrikes respektive utrikes bakgrund
I den här rapporten har Brå studerat skillnader i misstänkt brottslighet mellan personer som är 15 år eller äldre med inrikes respektive utrikes bakgrund . Studien är i huvudsak en beskrivande kartläggning.
Andelen brottsmisstänkta i befolkningen har minskat under åren 2007–2018, såväl bland personer med inrikes som med utrikes bakgrund. Störst andel brottsmisstänkta finns bland inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar, följt av gruppen utrikesfödda. Skillnaderna, mellan andelen personer misstänkta för brott i de olika grupperna, beror bland annat på skillnader i gruppernas åldersfördelning. Exempelvis finns det en större andel unga personer i gruppen inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar, jämfört med inrikesfödda med två inrikesfödda föräldrar, och andelen misstänkta för brott är generellt sett större bland unga än bland äldre.