Grundläggande föreningsfunktioner

GRUNDLÄGGANDE FÖRENINGSFUNKTIONER

För att verksamheten ska fungera så smidigt som möjligt är det bra att ha gemensamma regler för hur man ska gå tillväga i olika situationer. Det är bra att man vet vad som gäller och hur man ska göra för att få sin röst hörd.

Stadgar – föreningens regelverk

Alla föreningar har grundregler – stadgar – för sin verksamhet. Vid bildandet av en förening bestämmer man tillsammans föreningens stadgar, d v s föreningens verksamhetsområde och regler för hur verksamheten ska bedrivas. Redan då bestämmer man även hur verksamheten ska avvecklas om man så vill.

I stadgarna kan man också se vilka regler som gäller för verksamheten: hur man väljer ordförande, kassör och styrelse, när man ska ha årsmöte, hur ofta ska man ha medlemsmöte och hur man kallar till medlemsmöte o s v.

Stadgarna reglerar hur medlemmarna deltar i beslutsfattandet och bör innehålla uppgifter om:

  1. Verksamhetens syfte
  2. Medlemskap i föreningen och medlemmens skyldigheter och rättigheter
  3. Beslutsgången
  4. Styrelsens roll
  5. Firmateckning, d v s vem som får skriva under handlingar i föreningens namn
  6. Verksamhets- och räkenskapsår
  7. Årsmötet: vilka ärenden som ska tas upp och hur kallelsen ska ske
  8. Medlemsmöten och eventuella extra möten
  9. Motioner och andra förslag från medlemmar
  10. Ändring av stadgarna
  11. Upplösning av föreningen

Exempel på normalstadgar

Ta reda på:

Diskutera:

Skaffa stadgar från två olika föreningar.
Jämför likheter och olikheter mellan dessa.

Vem beslutar om föreningens stadgar?
Varför har man så detaljerade uppgifter om verksamheten i stadgarna?

Årsmöte

Verksamhetsåret inleds och avslutas med ett årsmöte (stämma, kongress eller liknande). Alla medlemmar ska kallas till årsmötet på det sätt som man har beskrivit i stadgarna. Då utser man styrelse och övriga funktionärer, antar riktlinjer, d v s verksamhetsplan, för verksamhetsåret. I föreningens stadgar har skrivits in vilka ärenden som ska behandlas under årsmötet.

Brukligt är att man väljer s k mötesfunktionärer: ordförande, sekreterare, rösträknare och justeringsmän, som ska leda årsmötet. Helst ska dessa vara andra än de som har ingått i föreningens styrelse.

Inför årsmötet upprättar styrelsen en verksamhetsberättelse, där man redogör för vad man har gjort under året.

Årsmötet väljer en revisor som både ska följa upp verksamheten och granska ekonomin. Året efter lämnar revisorn revisionsberättelsen, som handlar om det gångna verksamhetsåret till årsmötet. Årsmötet godkänner både verksamhetsberättelsen och revisionsberättelsen och ger ansvarsfrihet för styrelsen om allt är till belåtenhet.

Föreningens högsta beslutande organ utöver årsmötet är medlemsmötet. Mellan medlemsmöten är det styrelsen som ansvarar för verksamheten.

Exempel på årsmötesdagordning

Under årsmötet väljer man en styrelse som kan bestå av ordförande och kassör samt ett antal styrelseledamöter. Varje förening kan själv besluta om antalet ledamöter i styrelsen om man inte har gjort det i stadgarna. För att verksamheten ska kunna fungera kontinuerligt brukar man välja styrelserepresentanterna för två år, hälften åt gången. Alla medlemmar är valbara till styrelsen, om de ställer upp, om man inte har ställt andra krav i stadgarna, t e x åldersgräns i ungdomsföreningar.

När man väljer styrelse kan det finnas fler kandidater än platser. Val mellan personer ska göras med en så kallad sluten omröstning om någon så begär, d v s kandidatens namn skrivs på en lapp som sedan läggs i en valurna så att ingen kan se vem som har röstat på vem. Övriga val kan göras till exempel med handuppräckning.

Ta reda på:

Diskutera:

Vem bestämmer i en förening?
Hur kan Du som vanlig medlem påverka föreningens verksamhet?

Hur kan man få så många som möjligt att bli delaktiga i besluten?
Varför ska personvalen vara slutna (hemliga)?

Styrelse

Utöver ordföranden, som väljs av årsmötet, kan styrelsen inom sig välja t.ex. kassör, sekreterare och andra funktionärer. Andra funktioner kan vara studieombud, festarrangör m.m. Detta görs direkt efter årsmötet under den nya styrelsens första möte, det så kallade konstituerande mötet. Då bestämmer man också vem som får teckna firma, det vill säga vem som har rätten att underteckna papper i föreningens namn. Ofta brukar det vara ordföranden i andra ärenden än ekonomiska och kassören i ekonomiska frågor. En del föreningar kräver att det alltid ska vara två som skriver under och då är det lämpligt att ordföranden och kassören gör det. Hur man ska göra beslutar man i styrelsen om det inte står i stadgarna. Exempel på konstituerande styrelsemöte

Föreningens högsta beslutande organ är årsmötet och medlemsmöten. Däremellan är det styrelsens uppgift att se till att verksamheten bedrivs enligt stadgarna. Styrelsen har den förberedande och verkställande funktionen och

  1. sammankallar till möten
  2. förbereder ärenden till möten
  3. organiserar arbetet i föreningen
  4. svarar för bokföring
  5. företräder föreningen

För att verksamheten ska fungera bra är det viktigt att personer som ställer sig till förfogande för förtroendeuppdrag (vill vara med t.ex. i en föreningsstyrelse) kommer till möten och deltar i arbetet. Det hör till god ton att man meddelar om man är förhindrad att delta.

En viktig del av föreningsverksamheten är medlemsvärvning och medlemsvård. Styrelsen har ansvar för att se till att medlemmarna upplever föreningsverksamheten meningsfull.

Styrelsen ansvarar för föreningens ekonomi som kan bestå av många olika delar. Det är viktigt att inkomsterna täcker utgifterna. Generellt är man skattskyldig och man måste deklarera om man har ekonomisk verksamhet i föreningen. Dock kan ideella föreningar som har allmännyttiga ändamål bli begränsat skattskyldiga.

Ta reda på:

Diskutera:

Hur styrelsen i två föreningar på orten har organiserat sitt arbete.

Och hur mycket tid går åt till detta arbete?

Hur kan man få medlemmarna att engagera sig i föreningsverksamheten?

Hur kan man locka till sig fler medlemmar?