Ukrainare Ungdomar Ungrare UNHCR Uppehållsrätt Uppehållstillstånd Utanförskap Utlänningsnämnden Utvandrare Utvisning
Ukrainare
Ukrainare är ett östslaviskt folk som talar ett östslaviskt språk, ukrainska. Det område som kan antas vara det europeiska urhemmet för slaverna är idag delat mellan Polen och Ukraina. Från detta område utbredde sig under perioden omkring åren 300-700 de slaviska folken i olika riktningar.
I mars 1921 införlivades större delen av det ukrainska området i Sovjetunionen och den ukrainska kulturen och språket har sedan dess genomgått skiftande öden.
Under andra världskriget fanns i Sverige en ukrainsk informationsbyrå som förvandlades efter kriget till en pressbyrå. Verksamheten upphörde 1955.
Andra världskriget torde också med sig en ukrainsk flyktinginvandring till Sverige. Mindre grupper kom via Estland och Norge, i det senare fallet som rymlingar från nazistiska tvångsarbeten. Omkring 1 000 ukrainare kom till Sverige sommaren 1945 från tyska koncentrationsläger på kontinenten. Ytterligare en grupp kom 1947 från Finland.
Enligt beräkningar av ukrainska föreningar i Sverige uppgår idag den ukrainska gruppen, inkluderande ukrainare födda i Sverige, till närmare 2 000.
Ukrainska organisationer
Redan under senare hälften av 1940-talet startades ukrainska föreningar i Sverige. Den äldsta ännu verksamma är Ukrainska Sällskapet i Stockholm, grundat 1947, vilket fungerar som riksorganisation för de betydligt senare etablerade lokala föreningarna i Stockholm, Malmö och Örebro.
I Sverige utges sedan 1947 en ukrainsk tidskrift som heter Skandynavski Visti med artiklar på ukrainska om ukrainsk kultur och ukrainsk verksamhet i Sverige.
Ungdomar
Länkar
Litteratur om ungdomar
Ungrare
Ungern tillhör de tätast bebyggda länderna i Europa. Ungerskan ingår i den finsk-ugriska språkgruppen och ungrarna är det enda ugriska folket i denna del av Europa. Den språkliga särställningen har i viss mån påverkat landets historia och politiska utveckling. Folket är språkligt och etniskt ett främmande inslag i sin omgivning.
Landet har sedan tusen år utgjort ett gränsområde mellan öst och väst, vilket också påverkat identitetskänslan: "vi är ensamma".
Språkets ställning är mycket stark och har inte bara identitetsskapande utan rent av nationsbyggande funktion.
I språkligt hänseende är Ungern ett av Europas mest enhetliga länder. Detta är i emellertid ett sentida förhållande och en följd av Trianonfördraget från 1920 som tvingade landet att avträda mer än två tredjedelar av sitt territorium till grannländerna: största delen till Rumänien, andra områden till Jugoslavien, Tjeckoslovakien och Österrike. Härigenom förlorades en betydande del av den ungerskspråkiga befolkningen, cirka 3 miljoner.
Efter andra världskriget, i vilket landet indrogs på Tysklands sida, blev Ungern en folkrepublik med en socialistisk målsättning.
De omvälvande och ofta dramatiska politiska skeenden som präglat landets utveckling och som kulminerade med revolten år 1956, bidrog i sin tur till en omfattande emigration.
Landets oroliga historia samt dess olösta politiska, sociala och ekonomiska problem har medfört en ständig ström av landsflyktiga, befolkningsomflyttningar och migration.
Den första organiserade invandringen till Sverige med ungerskt inslag utgjordes av judar som genom Bernadotte-aktionerna 1945 räddades från tyska arbets- och förintelseläger.
Den enda organiserade arbetskraftsinvandringen från Ungern till Sverige skedde vid årsskiftet 1946-47. Då Sverige efter kriget hade brist på arbetskraft, medan det i Ungern rådde arbetslöshet.
Den största och mest betydelsefulla invandrarvågen från Ungern till Sverige kom i samband med 1956 års uppror. Sverige tog då emot cirka 8 000 ungerska flyktingar från österrikiska och jugoslaviska flyktingläger.
Ungersk invandring har fortsatt kontinuerligt även efter 1956 med ett årligt tillskott på i genomsnitt bortåt 300 personer.
Organisationer
I hemlandet saknade ungarna väl utvecklade traditioner och erfarenheter av organisations- och föreningsväsende. Trots detta började de organisera sig efter ankomsten 1956. De mest aktiva föreningar grundades i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö samt på industriorterna Västerås, Södertälje och Olofström.
I början av 1960-talet fanns det sextiotals ungerska föreningar och religiösa sammanslutningar samt sportklubbar, sång- och dansföreningar. Vid 1980-talets mitt fanns det ett tjugotal föreningar. Ungerska Riksförbundet inkluderar femton medlemsorganisationer med 2 000 medlemmar.
Författare
Antalet skönlitterära författare med ungersk bakgrund verksamma i Sverige är ganska hög. De flesta av dessa författare publicerar sig både på ungerska och svenska i fristående publikationer och periodica.
Länkar
Ungerska författare i Sverige
UNHCR
UNHCR, FN:s flyktingkommissarie (United Nations High Commissioner for Refugees).
Posten som FN:s flyktingkommissarie (United Nations High Commissioner for Refugees, UNHCR) inrättades av FN:s generalförsamling 1951.
UNHCR bevakar att Genèvekonventionen från 1951 efterlevs, liksom tilläggsprotokollet från 1967.
Uppgiften var till att börja med att bistå flyktingar från andra världskriget, främst i Europa. Senare utsträcktes uppdraget att omfatta flyktingar i hela världen. Nu ger UNHCR skydd och stöd åt drygt 20 miljoner människor.
Under 1992-2000 var japanskan Sadako Ogata flyktingkommissarie. Från och med november 2000 är Prof. Ruud Lubbers, tidigare holländsk premiärminister. Han har cirka 5500 medarbetare på huvudkontoret i Genève och på 122 kontor runt om i världen. Ett av kontoren är förlagt till Stockholm. Dess verksamhet omfattar de nordiska och baltiska länderna. UNHCR:s verksamhet finansieras med frivilliga bidrag från regeringar. 1999 var budgeten 918 miljarder dollar. Sverige bidrog med cirka 390 miljoner kronor.
UNHCR:s två främsta uppgifter är att ge flyktingar internationellt skydd och att vid behov bistå flyktingar med bland annat mat, bostäder, medicinsk vård och undervisning av barnen. UNHCR försöker se till att ingen flykting mot sin vilja sänds tillbaka till ett land där han eller hon har skäl att befara förföljelse.
Många flyktingar behöver internationellt bistånd för sin överlevnad. Ofta handlar det om katastrofbistånd. Men om flyktingsituationen blir långvarig är det viktigt att flyktingarna inte tvingas leva ett passivt liv i väntan utan ges möjligheter att bli självförsörjande och få tillgång till utbildning och yrkesträning.
UNHCR anger tre möjliga vägar till en varaktig lösning av flyktingars situation. Den bästa lösningen är att flyktingarna kan återvända hem om läget i hemlandet tillåter det. Återvändandet måste vara frivilligt. UNHCR har organiserat många hemresor (repatrieringar) åt stora flyktinggrupper.
Om det är omöjligt för flyktingarna att återvända försöker UNHCR medverka till att de integreras i det land dit de först kom under sin flykt. Dessa flyktingar ska ges samma möjligheter som asyllandets egna medborgare. Om inte heller den lösningen är möjlig försöker UNHCR placera flyktingen i ett tredje land.
UNHCR:s uppdrag omfattar först och främst flyktingar i flyktingkonventionens mening, men det har vidgats till även andra grupper som av olika skäl behövt internationellt skydd och bistånd. Sverige har ratificerat flyktingkonventionen och tilläggsprotokollet.
Uppehållsrätt
Medborgare i EU/EES-länderna har rätt att uppehålla sig i medlemsstaterna på ungefär samma villkor som landets egna medborgare.
En medborgare i ett EU/EES-land och eventuella familjemedlemmar som har vistats lagligt i Sverige under fem år har permanent uppehållsrätt. Om man vill ha ett intyg på sin permanenta uppehållsrätt kan man ansöka om ett sådant hos Migrationsverket.
Uppehållstillstånd
Den som vill bosätta sig tillsammans med en nära anhörig i Sverige måste ha ett uppehållstillstånd. Det gäller till exempel den som är gift eller sambo, eller som ska gifta sig eller bli sambo, med någon som bor i Sverige. Det gäller också ogifta barn under 18 år.
Den som vill ansöka om uppehållstillstånd måste själv lämna in sin ansökan vid en svensk ambassad eller ett svenskt konsulat. Den som är anhörig kan inte lämna in ansökan i Sverige. Man måste fylla i alla uppgifter i ansökan. Det är också viktigt att man anger rätt adress till den som är anhörig i Sverige.
Om man är en annan nära anhörig (till exempel förälder) till en person i Sverige, måste man kunna visa att man bott tillsammans med sin släkting omedelbart före hans eller hennes flyttning till Sverige och att de har ett beroendeförhållande som gör det svårt för dem att leva åtskilda.
Med beroendeförhållande menas att man är ekonomiskt, socialt och känslomässigt beroende av släktingen.
En anhörig till en flykting eller till en person som har fått skydd här av någon annan anledning kan i undantagsfall få uppehållstillstånd om de stått varandra särskilt nära, även om de inte har bott tillsammans i hemlandet.
Man lämnar in ansökan om tillstånd vid en svensk ambassad eller ett svenskt konsulat i det land där man bor permanent.
Om man vill ansöka om förlängning av uppehållstillståndet gör man det vid något av Migrationsverkets kontor i Sverige. Man måste lämna in ansökan om förlängning i god tid
Ambassaden eller konsulatet skickar ansökan till Migrationsverket i Sverige, som beslutar om man får tillstånd.
Tillståndet ska vara klart och infört i passet innan man reser in i Sverige. Man kan alltså inte resa till Sverige och vänta på beslutet.
Man får besked om beslutet av den ambassad eller det konsulat där man lämnade in ansökan.
Man måste räkna med att det kan ta upp till åtta månader innan man får ett beslut.
När man lämnat in ansökan blir man kallad till ambassaden eller konsulatet för en intervju. Vid vissa ambassader och konsulat kan väntetiden för en intervju vara flera månader.
När intervjun är klar skickar ambassaden eller konsulatet ansökan till Migrationsverket i Sverige. Det kan ta upp till fyra veckor innan ansökan kommer till Sverige.
Migrationsverket kompletterar ansökan med en intervju med släktingen i Sverige. Denna intervju kan vara muntlig eller ha formen av ett frågeformulär som släktingen ska fylla i och skicka tillbaka till Migrationsverket.
Om man inte bott tillsammans med släktingen i hemlandet utan ska flytta ihop när man kommer hit, får man ett uppehållstillstånd för ett år (i vissa fall för sex månader). Därefter måste man ansöka om förlängning.
Om Migrationsverket beslutar att avslå ansökan om uppehållstillstånd kan man överklaga beslutet. Det ska man göra skriftligt inom tre veckor från den dag man fick beslutet. Överklagandet ska man skicka till Migrationsverket, 601 70 Norrköping. Migrationsverket går då igenom ärendet ytterligare en gång för att se om överklagandet innehåller sådana uppgifter att verket ska ändra sitt beslut. Om det inte finns några nya skäl skickar Migrationsverket överklagandet till Utlänningsnämnden i Stockholm. Sedan Utlänningsnämnden upphörde 2002 är det Migrationsdomstolarna som tar emot överklagandet.
Länkar
Den reglerade invandringen
Utanförskap
Termen "utanförskap" har använts flitigt av först företrädare för Folkpartiet och senare av alliansregeringen. Termen syftar på alla de som finner sig utanför arbetsmarknaden och är beroende av det sociala trygghetssystemet för sin försörjning. Sedan har begreppet utvidgats att omfatta de bostadsområden där flera socialbidragsberoende bor. Storstadsdelegationen identifierade ett antal områden i Sverige med hög andel invandrare. Dessa områden har också en hög andel socialbidragstagare, antingen för att de har hamnat utanför den ordinarie arbetsmarknaden eller för att som nyinkomna till Sverige ännu inte hunnit få ett arbete.
Begreppet säger ingenting om de enskilda personerna eller familjerna som bor i de s.k. "utanförskapsområden". Statistiskt sett bor endast 16% av invandrarna i dessa områden medan resten av invandrarna, 84%, bor spridda i de vanliga "svenska" områden.
Användningen av begreppet är inte meningsfullt och bör undvikas.
Utlänningsnämnden
Utlänningsnämnden var en självständig myndighet, inrättad 1992 och som upphörde i mars 2006, med uppgift att handlägga sådana ärenden enligt utlänningslagen och lagen om svenskt medborgarskap som överklagas till nämnden från Migrationsverket (fram till juni 2000 från Invandrarverket) eller som överlämnas till nämnden av verket eller regeringen för avgörande.
Riksdagen beslutade 2002 att Utlänningsnämnden skulle upphöra och ersättas av ett domstolsförfarande. Regeringen lämnade i april 2005 en proposition med den innebörden. Utlänningsnämnden lades ner den 30 mars 2006 och den 31 mars trädde in de nya migrationsdomstolarna. Dessa finns som en del av länsrätterna i Göteborg, Malmö och Stockholm, med ytterligare en överprövningsinstans hos Kammarrätten i Stockholm.
Utvandrare
Invandring till ett land motsvaras av utvandring från andra länder. De som flyttar kallas utvandrare eller invandrare beroende på om det man tänker på är utflyttningslandet eller det land man kommit till. När man ska avgöra om ett land ska kallas utvandringsland eller invandringsland tittar man oftast på nettoinvandring eller nettoutvandring, dvs mellanskillnad mellan antal invandrare som kommer in och antal utvandrare som lämnar landet. Idag är nog alla länder både in- och utvandrarländer i olika grad.
Utvandringen från Sverige
Utvandringen från Sverige omfattade åren 1851-1930 nästan 1,2 miljoner personer, varav cirka 200 000 återvände.
Dagens svenska utvandring är minst lika dramatiskt om man bara räknar till antal personer. Möjligtvis ännu större vissa år än den s.k. stora utvandringen. Skillnaden idag ligger i att Sverige har nu större befolkning och därmed anses utvandringen vara mindre proportionellt, och att det blir också lättare att förflytta sig idag. Sedan 1964 är den svenska utvandringen 20 000 personer i genomsnitt per år, med vissa år högre än 32 000 personer, mot 15 000 personer i genomsnitt mellan 1851-1930.
Länkar
Immigrant-institutets sida om emigration
Utvisning
Beslut enligt utlänningslagen 4 kap. Avvisning och utvisning, §3 (1989:529) som innebär att en utlänning får utvisas ur Sverige, om han uppehåller sig här efter det att hans uppehållstillstånd har löpt ut eller återkallats.
Länkar
Utlänningslag (2005:716)