Gambier Gammalsvenskby Genèvekonventionen Greker Gästarbetare
Gambier
Invandrarna från Afrika har framförallt anlänt under sextio-, sjuttio- och åttiotalen. Under senare år har andelen flyktingar dominerat, andra har kommit som gäststuderande eller på grund av anknytning till Sverige.
Invandrarna från Gambia utgör en av de större afrikanska grupperna i Sverige. Deras migrationsmönster uppvisar dessutom vissa särdrag som skiljer dem från andra immigranter.
Gambias befolkning består av flera etniska grupper. Den vita minoriteten, bestående av ett tusental personer, utgörs främst av libanesiska affärsmän.
Gambias officiella språk är engelska, men befolkningen talar i regel lokala språk. Den dominerande religionen är Islam, muslimerna utgör omkring 85 procent av befolkningen.
Gambier i Sverige
Turistströmmen till Gambia dominerades länge av skandinaver. För de flesta gambier som emigrerade under 1970-talet tycks kontakten med svenska turister, och den bild dessa förmedlade av Sverige som ett land med goda möjligheter exempelvis till utbildning, ha varit den avgörande impulsen till att söka sig till Sverige.
En betydande majoritet av de gambiska invandrarna hade etablerat kontakt med svenskar i Gambia. Detta ovanliga mönster ledde emellertid till en mycket ensidig migration, inledningsvis nästan uteslutande bestående av ensamstående unga män.
Kuppförsöket i Gambia 1981 och de därpå följande inre oroligheterna har medfört att en ny kategori gambier sökte sig till Sverige under senare år. Sedan 1982 har ett stigande antal gambiska flyktingar erhållit svenskt uppehållstillstånd.
Invandringen från Gambia har under 1980-talet pendlat mellan 20 och 60 personer årligen. Anknytning till Sverige utgör fortfarande det vanligaste skälet för uppehållstillstånd.
I december 1986 fanns i Sverige 693 personer födda i Gambia varav 644 med gambiskt medborgarskap. Många är bosatta i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. År 2000 var antalet invandrare från Gambia 2 501. Enligt SCB:s statistikdatabas 2015 var 4 884 personer födda i Gambia folkbokförda i Sverige (2 844 män och 2 040 kvinnor).
Under senare år har ett rikt organisationsliv utvecklats bland gambierna. En riksförening etablerades under några år och startade 1983 utgivningen av The Gambian Newsletter. Riksföreningen är numera avvecklad.
Gammalsvenskby
Ort i Ukraina där svenskar från Dagö, Estland, flyttade 1782. För en längre artikel och litteraturlista se svenskbyborna
Genèvekonventionen
1951 antogs en konvention som skulle reglera flyktingarnas status. Man ville stödja de som blivit flyktingar på grund av kriget. Överenskommelsen kallas Genèvekonventionen.
Genèvekonventionen kompletteras med ett flyktingprotokoll 1967.
Länkar
1951-års flyktingkonvention, pdf-fil
Convention relating to the Status of Refugees of 28 July 1951
Genevekonventionen - Geneva Convention
Greker
Grekland var den första nationalstat som bildades ur det sönderfallande osmanska riket. Den nationella befrielsekampen inleddes 1821 men först genom intervention av stormakterna England, Frankrike och Ryssland lyckades grekerna vinna kriget. År 1831 utropades ett självständigt Grekland på södra delen av Balkanhalvön. I likhet med övriga delar av Balkan var detta inget etniskt homogent område. Tvärtom utmärktes landsdelen av en mångkulturell mosaik som var typisk för hela osmanska riket.
I dag framstår Grekland som en relativ homogen stat. Närmare 97% av befolkningen uppger sig ha grekiska som modersmål. Ungefär lika många är grekisk-ortodoxa bekännare. Den enda erkända minoriteterna är muslimer samt judar. En växande minoritet är zigenarna, minst 100 000 till antalet, som består av flera grupper med olika modersmål och religioner.
Migrationshistoria
Den grekiska befolkningen har en mycket gammal tradition av säsongsbetonad arbetsmigration och utvandring. Vid slutet av 1700-talet fanns grekiska kolonier i åtskilliga europeiska huvudstäder. Som handelsmän och sjöfarare har grekerna tidigt även sökt sig till avlägsnare områden.
Den stora utvandringsvågen till Västeuropas industriländer inleddes i början av 1960-talet. Mellan 1960 och 1970 lär över 900 000 greker ha sökt arbete utomlands. Under större delen av 1960-talet var den årliga utvandringen större än den årliga befolkningsväxten i Grekland. Från den grekiska statens sida sågs utvandringen som ett sätt att minska arbetslösheten och få in utländsk valuta.
Militärkuppen i Grekland 1967 föranledde ännu en utvandringsvåg. I detta fall rörde sig om politiskt aktiva som lämnade Grekland för att söka politisk asyl i andra länder, däribland Sverige.
Invandring av grekisk arbetskraft inleddes i stora skala i början av 1960-talet. Arbetskraftsrekrytering på svenskt initiativ genomfördes i början av 1960-talet då 100 greker kom till Sverige för att arbeta för Scania Vabis. Samtidigt skedde en spontan arbetskraftsinvandring som nådde sin kulmen omkring 1970. Till Sverige har också kommit ett större antal grekiska gäststuderande.
I dag lever omkring 20 000 personer av grekisk härkomst i Sverige. Merparten av dessa kom till Sverige under åren 1965-1970. År 2000 var antalet invandrare från Grekland 10 851.
Grekerna i Sverige framstår som mycket föreningsaktiva och är engagerade i en rad sammanslutningar. I de grekiska föreningar finns en möjlighet att vidmakthålla vissa grekiska sedvänjor och umgängsformer. Flera föreningar har också uttalat politiska målsättningar. Åtskilliga grekiska invandrare har för övrigt engagerat sig kommunalpolitiskt. År 1979 invaldes Alexander Chrisopoulos för Vänsterpartiet Kommunisterna i riksdagen.
År 1972 bildades det Grekiska riksförbundet på initiativ av grekiska föreningar i Stockholm, Malmö, Göteborg och Helsingborg. Tio år senare hade inte mindre än 52 lokalföreningar anslutit sig till riksförbundet som utger tidskriften Metanasteftika Nea (Invandrarnyheter).
Det grekisk-svenska kulturtidskriften Helléno-souedika utkom under några år med ett par nummer årligen. Kulturtidskriften Pergament utgavs av det grekiska kulturcentret i Stockholm och utkom med 38 nummer fram till 2009.
Under 1980-talet har många greker valt att återvända till hemlandet. De politiska flyktingarna har kunnat återvända när demokratin återinfördes i Grekland. Men även arbetskraftsinvandrare har ofta betraktat vistelsen i Sverige som temporär och många har därför försökt att återvandra.
Theodor Kallifatidis kom till Sverige 1964. År 1968 debuterade han som svensk författare. Sedan dess har han utgivit åtskilliga romaner med motiv hämtade från hans grekiska bakgrund. Han har etablerat sig som en av Sveriges mest betydande och lästa författare. Kostis Papakongos kom till Sverige som flykting under juntatiden 1967. Han har utgett egna diktsamlingar och romaner i svensk översättning, men framförallt har han utgivit dokumentärskildringar om det grekiska inbördeskriget. I Lund verkade Antonis Mystakidis som lektor i nygrekiska 1957-1974. Han har översatt flera svenska författare till grekiska samt grekiska författare till svenska.
Litteraturtips
Caitatzi, Eleni, Grekiska invandrare i Uppsala 1982 : bakgrund, orsaker, sysselsättning, framtidsplaner. - Uppsala : Uppsala Universitet, 1985.
Dahlberg, Anne-Marie & Waxell, Anita, Grekisk påsk, påskfirandet och dess betydelse för barnen i en invandrarklass i Tensta. - Stockholm : Institutet för folklivsforskning, 1982.
Drakos, Georg, Snål, kylig och flegmatisk : Grekernas föreställningar och attityder till mat- och måltidsvanor i Sverige. - Stockholm : Institutet för folklivsforskning, 1982.
Engelbrektsson, Ulla-Britt, Greker i Västerstad. - Stockholm : DEIFO, 1987.
Markopoulou, Christina, Sociocultural Effects of Intra-European Migration : A Cyclical Research Study in Greece and Sweden. - Göteborg: 1981.
Mitkas, Petros, Orsakerna till den grekiska migrationen och grekernas organiseringsgrad i Uppsala. - Uppsala : Uppsala Universitet, 1985.
Länkar
Grekiska tidskrifter i Sverige
Gästarbetare
Gästarbetare används för att beteckna utländsk arbetare med tillfälligt arbetstillstånd i ett land med invandring av arbetsmarknadsskäl.
Uttrycket änvändes främst i Västtyskland men även i Sverige i negativ betydelse, eftersom det faktum att vara tillfälligt i ett land inte gav de sociala rättigheterna som tillfaller dem med permanent arbetstillstånd.
Sverige hade också en omfattande säsongsinvandring till det svenska lantbruket från bl.a. Galicien (Polen) i början på 1900-talet. Tillfälliga arbetstillstånd ges också idag i större omfattning är för 10 år sedan.