Svenskt medborgarskap: Ny möjlighet till dispens

Genom ändring i lagen om svenskt medborgarskap införs en möjlighet att genom dispens kunna ge svenskt medborgarskap även till den som inte kan styrka sin identitet. Dispens ska kunna medges om sökanden haft hemvist i Sverige i minst åtta år och kan göra sannolikt att den identitet han eller hon uppger är riktig. Ändringen innebär samtidigt att kravet på styrkt identitet ska ligga fast som huvudregel och uttryckligen anges i lagtexten.
De nya reglerna gäller fr.o.m. den 1 januari 1999.

Invandrarverket tar över ansvar för verkställighet av beslut om avvisning och utvisning

Den 1 januari 1999 förs huvudansvaret för att verkställa beslut om avvisning och utvisning över från polisen till Statens invandrarverk. Ett beslut av en polismyndighet om avvisning samt domstolars beslut om utvisning på grund av brott ska dock även i fortsättningen verkställas av polismyndighet.

Invandrarverket får också möjlighet att lämna över ärenden till polisen när polisens medverkan anses vara nödvändig. Ärenden får t.ex. överlämnas när polisens insats är nödvändig på grund av att utlänningen håller sig undan och inte kan anträffas utan hjälp av polis eller när det på goda grunder kan antas att utlänningen inte kommer att lämna landet självmant och att tillgång till tvångsmedel behövs.

I propositionen som ligger till grund för lagändringen anför regeringen att målet är att beslut om avvisning eller utvisning ska verkställas under värdiga former. Invandrarverket bör därvid ges möjlighet att tillsammans med de humanitära frivilligorganisationerna och andra internationella organisationer, t.ex IOM, utveckla formerna för ett samarbete om återvändande.
Integrerade åtgärdsprogram för de som återvänder självmant bör eftersträvas, med insatser under utlänningens vistelse i Sverige, under utresan och i vissa fall även under en tid efter ankomsten till hemlandet. I de fall den avvisade eller utvisade medverkar vid verkställigheten och självmant lämnar landet bör Invandrarverket arrangera resan. I ärenden som överlämnats av Invandrarverket till polismyndighet bör utresorna även fortsättningsvis organiseras av Kriminalvårdens transporttjänst.

Räntan på studielån sänks till 4,1 procent

Den ränta som ska betalas på studielån ska under år 1999 vara 4,1 procent.
För år 1998 var räntan 5,4 procent. Räntan betalas på sådana lån som har tagits efter år 1988.
Vid återbetalning av studielån ska CSN ta ut en expeditionsavgift för administrativa kostnader. Fr.o.m. den 1 januari 1999 höjs avgiften från 72 kronor per år till 100 kr per år.

Litteraturen och läsandet främjas

1. Ett utvidgad statligt stöd för utgivning och distribution av litteratur.
2. Nytt statligt stöd för läsfrämjande insatser.
3. Utvidgat statligt stöd till bokhandeln, inbegripet ett nytt IT-töd till mindre bokhandlar.
4. Utvidgat statligt stöd till kulturtidskrifter omfattande ett nytt stöd till kommunala bibliotek för provprenumerationer på kulturtidskrifter och ett nytt stöd till en kulturtidskriftskatalog på Internet.

Ny skyddsåtgärd för att bekämpa piratkopiering

Inom immaterialrätten införs en ny skyddsåtgärd, intrångsundersökning. Den som har rätten till till exempel en programvara eller ett varumärke ska kunna begära att det görs en undersökning för att leta efter bevis hos den som misstänks ha piratkopierat exempelvis datorprogram eller producerat "falska" märkeskläder.
Allmän domstol ska kunna besluta om intrångsundersökning, om det skäligen kan antas att någon har gjort intrång i den immateriella rättigheten.
Ett beslut om intrångsundersökning ska verkställas av kronofogdemyndigheten.

Ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen - barnpornografifrågan m.m.

Ändringarna innebär bland annat en omfattande utvidgning av det straffbara området när det gäller befattning med barnpornografi. I princip all befattning med barnpornografi kommer att vara kriminaliserad, även innehav. Vidare införs ett förbud mot införsel och utförsel av barnpornografi. För att möjliggöra innehavskriminaliseringen har barnpornografibrottet flyttats ut från tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområden och alla bestämmelser i grundlagarna som rör barnpornografi upphävts. På så sätt utesluts all tillämpning av grundlagarna när det gäller barnpornografiska bilder, oavsett i vilka sammanhang det tas befattning med dem.

Benämningen tekniska upptagningar förs in i yttrandefrihetsgrundlagen som ett samlingsbegrepp för upptagningar som innehåller text, bild eller ljud och som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniska hjälpmedel. Detta innebär att även till exempel cd-romskivor och datordisketter med endast text, med endast rörliga bilder eller med blandat innehåll kommer att omfattas av yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområde.

Justitiekanslern får möjlighet att i enskilda fall delegera sina åklagaruppgifter till allmän åklagare när det gäller yttrandefrihetsmål om ansvar eller konfiskering på grund av olaga våldsskildring eller hets mot folkgrupp i tekniska upptagningar.

Utlänningar med medborgarskap i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) får rätt att äga periodiska skrifter som trycks i Sverige.
Utgivningsbevis för periodiska skrifter ska utfärdas för en viss tid, nämligen tio år. Om innehavaren inte före tioårsperiodens utgång ansöker om förnyelse av beviset, förfaller det.

Nya regler för ålderspension

Som ett första led i införandet av ett reformerat ålderspensionssystem träder reglerna för intjänande av pensionsrätt i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension i kraft den 1 januari 1999. I det reformerade ålderspensionssystemet kommer pensionsrätt att kunna tjänas in från och med 16 års ålder och utan övre åldersbegränsning. Inkomster som enligt nuvarande system är pensionsgrundande kommer att vara det även i det reformerade ålderspensionssystemet. Därtill kommer föräldrar med små barn att få tillgodoräknas särskilt pensionsrätt under maximalt fyra år per barn. Den som genomgår grundutbildning enligt lagen om totalförsvarsplikt kommer att tillgodoräknas särskild pensionsrätt för sådan tid. Den reformerade ålderspensionen kommer att utgöras av inkomstpension och premiepension.
Pensionsrätt för inkomstpension ska fastställas med 16 procent, och pensionsrätt för premiepension med 2,5 procent av pensionsunderlaget. Pensionsunderlaget utgör som mest 7,5 gånger inkomstbasbeloppet. De reformerade reglerna gäller för personer födda år 1938 eller senare. De som är födda år 1954 eller senare omfattas fullt ut av de reformerade reglerna, medan de som är födda under år 1938-1953 till viss andel omfattas av de reformerade reglerna och till viss andel omfattas av i princip nuvarande regler.
Ålderspensionens grundskydd ändras
I det reformerade ålderspensionssystemet kommer grundskyddet att bestå av en garantipension som utges som en utfyllnadsförmån till den som har tjänat in låg eller ingen inkomstgrundad ålderspension. Garantipension kommer inte att kunna tas ut före 65 års ålder. Reglerna om garantipension träder i kraft år 2001. För att inte de som omfattas av reglerna om garantipension ska kunna göra förtida uttag av grundskydd enligt dagens pensionssystem tas möjligheten bort att före 65 års ålder ta ut grundskyddet i nuvarande ålderspensionssystem. Detta innebär att de som är födda år 1938 eller senare inte längre kan erhålla folkpension baserad på bosättningstid, pensionstillskott eller särskilt grundavdrag baserad på folkpension i form av ålderspension. Ändringarna finns i lagen om allmän försäkring, lagen om pensionstillskott och kommunalskattelagen.

Nya regler för förtidspension

Det formella kravet på att arbetsförmågan ska vara helt nedsatt för att rätt till hel förtidspension ska föreligga ersätts med ett krav på att arbetsförmågan ska var helt eller i det närmaste helt nedsatt, varmed avses en nedsättning med minst sju åttondelar av arbetsförmågan.

Småföretagare slipper sjuklöneavvisering

För arbetsgivare med färre än 50 anställda tas kravet bort på att de ska lämna uppgift till Riksförsäkringsverket om sjukdomsfall som har gett upphov till sjuklön.

Tandvårdsförsäkringen ändras

Ändringar i lagen om allmän försäkring, tandvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen innebär bl.a. att fri prissättning på tandvård införs och att nuvarande begränsning för anslutning till försäkringssystemet för tandläkare slopas. Vidare förs ansvaret för tandvård för vissa äldre och funktionshindrade över till landstingen. Dessa grupper ska också erbjudas uppsökande kostnadsfri tandvårdsbedömning och ska för nödvändig tandvård betala avgift enligt bestämmelserna om vårdavgift i den öppna vården enligt hälso- och sjukvårdslagen. Även de personer som har behov av särskilda tandvårdsinsatser p.g.a. sjukdomsbehandling under begränsad tid ska omfattas av hälso- och sjukvårdens avgiftssystem.
Enligt förordningen om tandvårdstaxa får alla vuxna ett ekonomiskt stöd för bastandvård, vilken omfattar all tandvård utom protetiska åtgärder och tandreglering. Stödet från försäkringen lämnas med ett grundbelopp per åtgärd motsvarande 30 % av dagens taxa med undantag för undersökningen.
För personer mellan 20 och 29 år omfattar stödet även undersökningen. Möjlighet kommer också att finnas att sluta avtal om bastandvård under två år till fast pris (abonnemangstandvård). För personer som har ett väsentligt ökat behov av tandvård p.g.a. sjukdom eller funktionshinder utges stödet med dubbla grundbelopp. Ett särskilt högkostnadsskydd införs för protetiska åtgärder och tandreglering. Stödet utgörs av dubbla grundbelopp efter avdrag för ett karensbelopp om 3 500 kr.

Stärkt patientinflytande

Hälso- och sjukvårdslagen förtydligas så att det framgår att patientens rätt att välja en fast läkarkontakt i primärvården inte får begränsas till ett visst geografiskt område inom landstinget. Remissreglerna till specialistmottagningar ändras. Försöksverksamheten med kommunal primärvård förlängs till utgången av år 1999. Malmö och Göteborgs kommuner ges övergångsvis möjlighet att, efter överenskommelse med respektive landsting, svara för driften av primärvården. De nuvarande förtroendenämnderna inom hälso- och sjukvården ersätts av patientnämnder. Nämndernas arbetsuppgifter utvidgas till att omfatta all offentligt finansierad hälso- och sjukvård samt vissa socialtjänstfrågor inom äldreomsorgen. Vårdgivarens skyldighet att ge patienten en individuellt anpassad information om bl.a. sitt hälsotillstånd preciseras. Vidare blir vårdgivaren skyldig att ta hänsyn till patientens val av behandling där två eller flera alternativ är möjliga. Vårdgivaren ska i vissa situationer vara skyldig att medverka till att patienten får möjlighet att diskutera sin sjukdom och behandling med ytterligare en läkare (s.k.second opinion).

Förbud mot köp av sexuella tjänster

Enligt en ny lag kriminaliseras köp av sexuella tjänster. Ett förbud införs mot att mot ersättning skaffa sig en tillfällig sexuell förbindelse. Även försök kan straffas. Kriminaliseringen riktar sig inte mot utbjudande/försäljning av sexuella tjänster.

---

Tillbaka till tidskriften invandraren
Tillbaka till övriga tidskrifter