Kurs i föreningskunskap

Exempel på votering
I vårt exempel visar vi hur beslutsgången formellt ska vara. Det är viktigt att alla förslag behandlas. Först frågan om varje förslag i tur och ordning, ordföranden "lyssnar" hur mötet svarar och väljer ett förslag (oftast styrelsens förslag) som vinnare.

Nu är det viktigt att mötesdeltagarna är med och följer upp vilket förslag som vinner. Om man har en annan uppfattning än vad ordföranden redogör för som beslut ska man begära votering (omröstning, rösträkning). Man måste ha gjort detta innan ordföranden slår klubban i bordet. En bra ordförande väntar en stund innan klubbslaget så att man hinner begära votering.

Och om votering är begärd, måste den alltid genomföras och alla förslag i tur och ordning ställs mot annat förslag som har framkommit under mötet. Man får aldrig rösta om fler än två förslag åt gången. Styrelsens förslag brukar vara huvudförslag. Om det finns fler än två förslag ska man rösta fram ett motförslag från de andra förslagen.

Om det finns förslag om bordläggning eller återremiss ska man först besluta om ärendet ska behandlas idag eller senare (bordläggning eller återremiss) och om beslutet blir idag då fattar man beslutet i själva ärendet. Se schema på slutet.

Ärende: Bidrag till välgörande ändamål:

Styrelsens förslag är att man beviljar 200kr.
Kalle vill att man avslår begäran.
Lisa vill först veta hur mycket pengar föreningen har och vilka andra åtaganden man har. Kassören är inte på plats så Lisa begär bordläggning i frågan.
Lena tycker att bidraget är angeläget och vill ge 400 kr.
Caj känner inte till denna hjälporganisation och vill veta mer. Han begär därför återremiss.

Ordföranden: Är mötet redo för att fatta beslut ifrågan?

Mötet: Ja!

Ordföranden redogör för de olika förslagen – Är förslagen rätt uppfattade?

Mötet: Ja!

Ordföranden: Propositionsordningen är: Ska ärendet avgöras idag eller senare? Och om senare vinner gehör ställer jag frågan om bordläggning först och om detta inte bifalles ställer jag frågan om återremiss. Kan vi göra på det här sättet?

Mötet: Ja!

Ordföranden: Ska vi avgöra ärendet idag?

Mötet: Ja! Nej!

Ordförande: Ska vi avgöra ärendet senare?

Mötet: Ja! Nej!

Ordförande: Jag finner att mötet har beslutat att avgöra ärendet idag.
Ordföranden brukar alltid höra så att styrelsens förslag vinner om det inte är alldeles uppenbart att det andra förslaget får mest gehör.

Någon: Votering!

Ordförande: Votering har begärts och skall verkställas. Den som vill avgöra ärendet idag skall rösta ja, den det ej vill, röstar nej. Vinner nej har mötet beslutat att avgöra ärendet senare. Kan propositionsordningen godkännas?
När det är fråga om ett vanligt föreningsmöte räcker det att ordföranden ber att den som tycker att beslutet ska fattas idag säger ja eller räcker upp en hand just då. Ordföranden ber sedan att den som vill att beslutet fattas senare säger nej eller räcker upp handen.

Mötet: Ja!

Ordförande: Omröstning.
Omröstningen kan ske genom upprop (vederbörandes namn sägs och han svarar ja eller nej) eller med handuppräckning. Upprop används vid valda församlingar. Under vanliga föreningsmöten räcker det med handuppräckning. Om det syns direkt att fler vill att beslutets fattas idag behöver man inte räkna rösterna. Men om det är få deltagare med eller om båda sidor har nästan lika många anhängare då räknar man rösterna. Om det blir lika antal röster har ordföranden avgörande röst.

Ordföranden: Mötet har med övervägande majoritet beslutat att avgöra ärendet idag.
Eller: Med röstsiffrorna 10 mot 10 med ordförandes avgörande röst har mötet beslutat att avgöra ärendet idag.
I vanliga föreningsmöten blir det sällan lika röstetal utan man försöker komma överens i frågor.
Om förslaget om senare behandling hade vunnit gehör skulle man då rösta mellan bordläggning eller återremissyrkande. I det här skedet kan förslagställaren ta tillbaka sitt förslag om han vill underlätta behandlingen, men man behöver inte göra detta och alla förslag ska behandlas.

Ordföranden redogör igen för vilka förslag som finns kvar och frågar om varje förslag i tur och ordning:

Ordföranden: Skall vi bevilja hjälporganisationen 200 kr enligt styrelsens förslag?

Mötet: Ja! Nej!

Ordföranden: Skall vi avslå begäran om bidrag?

Mötet: Ja! Nej!

Ordföranden: Skall vi bevilja 400 kr till organisationen?

Mötet: Ja Nej!

Ordföranden: Jag finner att mötet har beslutat bevilja 200 kr enligt styrelsens förslag.

Någon: Votering!

Ordföranden: Votering är begärd och skall verkställas: Propositionsordning
Först skall vi avgöra om vi skall ge bidrag eller avslå detsamma, om vi fattar beslut att bevilja bidrag beslutar vi därefter hur stort bidrag som beviljas. Kan propositionsordningen godkännas?
Man ska alltid pröva avslagsyrkandet först.

Mötet: Ja!

Ordföranden: Den som vill ge bidrag svarar ja den det ej vill svarar nej, vinner nej har vi beslutat att avslå bidragsbegäran. Omröstning.
Här är det igen möjligt att förenkla frågeställningen till att den som beviljar säger ja och den som vill avslå säger nej. Handuppräckning går bra att använda även här.

Ordförande: Jag finner att mötet har beslutat att bevilja bidrag och nu ska vi avgöra hur mycket. 200 kr enligt styrelsens förslag eller 400 kr enligt Lenas förslag. Jag ställer dessa båda förslag mot varandra. Kan denna propositionsordning godkännas?
Om det hade funnits förslag om ytterligare andra summor t.ex. 300 kr skulle man få göra en kontraproposition för att hitta ett motförslag till styrelsens förslag, det vill säga man skulle rösta om 300 kr eller 400 kr skulle sättas emot styrelsens 200 kr. När och hur man gör kontraproposition förklaras på ett annat ställe i det här materialet.


Mötet: Ja!

Ordförande: Den som bifaller styrelsens förslag om 200 kr röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har mötet beslutat enligt Lenas förslag. Omröstning
Här kan man igen förenkla proceduren och fråga i stället bara ja för 200 kr nej för 400 kr.


Ordföranden: Mötet har beslutat med röstsiffrorna 20 mot 15 att bevilja organisationen 400 kr.

Det är viktigt att ordföranden alltid talar om vad resultatet av omröstningen blir så att både sekreteraren och justerare får uppgiften och att mötesdeltagarna är överens om resultatet. Om det hade varit ett stort möte och röstningen skett med handuppräckning med ett klart resultat skulle ordföranden redovisa resultat enligt följande: Med en övervägande majoritet har mötet beviljat 400 kr till hjälporganisationen. Om någon fortfarande är osäker om röstresultat kan man begära rösträkning och då måste justerarna, eller om det finns särskilt valda rösträknare, räkna rösterna exakt. Man kan också genomföra omröstningen genom att var och en får lämna en lapp där det står ja eller nej.

 
Till start
Senast ändrat augusti 2005.