Beslutsgången

1. Ordföranden frågar om alla förslag. Mötesdeltagarna ropar ja eller nej och ordföranden finner ett vinnande förslag. Votering begärs.



2. Omröstning om ärendet ska avgöras (beslutas om) idag eller senare. Om senare vinner gör man ingenting mer med ärendet utan ärendet tas upp nästa gång. (Det kan finnas förslag både om bordläggning och återremiss och då ska mötet avgöra nu vilket som gäller. Men oftast enas man om endast ett senare förslag. Det kan man göra till exempel genom att någon av förslagsställarna tar tillbaka sitt förslag. Till bordläggning krävs att en tredjedel av de som har rätt att fatta beslut godkänner detta och återremiss krävs att minst hälften gå med på detta. (I kommunala sammanhang till exempel kan oppositionen förhala beslut genom att begära bordläggning.)



3. Nästa beslut är avslag mot bifall. Om avslag vinner är ärendet färdigbehandlat. Samma sak gäller om det endast finns ett förslag om bifall.



4. Till slut beslutar man om sakfrågan om det finns fler förslag. Om det t ex finns tre olika förslag, sätter man de två som inte är styrelsens förslag först mot varandra och därefter vinnaren mot styrelsens förslag.



5. Något av de andra förslagen kan betraktas som tilläggsförslag och om detta beslutar man sist.



6. Ibland är det bråttom med besluten och då kan man begära omedelbar justering. Sekreteraren läser upp beslutet och mötet godkänner formuleringarna.