FÖRFATTARE MED
UTLÄNDSKT BAKGRUND
Behros, Fateme, Fångarnas kör : roman. – Stockholm : Natur och kultur, 2001. – 351 s.
Brunner, Ernst, Vallmobadet. – Stockholm : Albert Bonniers Förlag, 1999. – 391 s.
Eggens, Magda, Ska det aldrig bli fred?. – Stockholm : Rabén &Sjögren, 2001. – 135 s.
Jaskoviak, Pamela, Suburbia eller Den röda kanoten : en berättelse. – Stockholm : Bonnier, 2001. – 85 s.
Levin, Susanne, Leva vidare : berättelse. – Stockholm : Natur & Kultur, 1997. – 218 s.
Levin, Susanne, Tillbaka till Király utca : roman. – Stockholm : Natur och Kultur, 2000. – 194 s.
Mossaed, Jila, Månen och den eviga kon. – Stockholm : Ordfront, 1997. – 68 s.
Oseku, Shqiptar, Poezia suedeze - shqip = svensk poesi - på albanska. Nutida albansk poesi - på svenska = Poezia bashkëkohore shqipe - suedisht / i urval och översättning av Shqiptar Oseku. – 5. förbättrade uppl. - Trelleborg : Drita, 2001. – 201, 195 s.
R. & R. Alf, Krig och fest. – Stockholm : Alf 1000 Bokförlag, 2001. – 162 s.
Romanen berättar om två helt vanliga människors liv: Mikael och Marie. Han bor i Sverige, och hon bor i Libanon.
R. & R. Alf, Blått och strass. - Stockholm : Alf 1000 Bokförlag, 2001. – 455 s.
R. & R. Alf, Skönheten och svensken. - Stockholm : Alf 1000 Bokförlag, 2001. – 229 s.
Skönheten och svensken är fortsättningen på Krig och fest samt Blått och strass.
Dessa tre böcker går att beställa via Invandrarförlagets distribution: http://immi.se/butik/
Ricci, Nino, Dit hon försvunnit : roman. –Stockholm : Norstedts, 1997. – 255 s.
Sadik, Salaam, Tidernas labyrint. – Löddeköpinge : Berättarförlaget, 1999. – 85 s.
Salaam Sadik är född 1952 i Irak. Han är journalist och poet, och sedan 1985 bosatt i Sverige.
Denna diktsamling är författarens första på svenska.
Sandin, Ewa, Satans barn. – Tullinge : Polonica Förlag, 1999. – 221 s.
Trotzig, Astrid, Ibland undrar jag om jag minns rätt : roman. – Stockholm : Albert Bonniers Förlag, 2001. – 240 s.
Yesilöz, Yusuf, Resa in i skymningen : en berättelse. – Spånga : APEC Förlag, 2001. – 141 s.
ANNAN SKÖNLITTERATUR
Enquist, Anna, Hemligheten : Roman. – Stockholm : Natur och Kultur, 1999. – 223 s.
Hanson, Margareta, Remis dagbok : Den långa vägen till friheten. – Spånga : APEC Förlag, 2001. – 220 s.
Niemi, Mikael, Populärmusik från Vittula. – Stockholm : Norstedts, 2000. – 238 s.
Weiss, Lars, Iskarlen och trasdockan : en roman om svenskar i Chicago. – Stockholm : Norstedts, 2000. – 383 s.
Widerberg, Siv, Måste vara modig. – Stockholm : Rabén & Sjögren, 1999. – 112 s.
Widerberg, Siv, & Ukiqi, Rukije, Så många tårar. – Stockholm : Rabén & Sjögren, 1999. – 143 s.
Virveldikt under mina fötter : dikter av tjejer från Rinkeby : [antologi] / red: Ylva Håkansson & Jasim Mohamed. – Spånga : Rinkeby bibliotek, 1999. – 63 s.
Boken innehåller 55 dikter skrivna av 37 unga tjejer mellan 8 och 20 år. Alla är boende i Rinkeby.
SKOLAN
Bozarslan, Aycan, Möte med mångfald : förskolan som arena för integration. – Stockholm : Runa Förlag, 2001. – 128 s.
Förskolan är för många barn med en annan kulturell bakgrund en inköpsport till det svenska samhället
SPRÅK
Hallström, Anna, & Östberg, Urban, Svår grammatik och ordbildning i svenska som främmande språk. – Lund : Studentlitteratur, 2001. – 138 s.
I denna bok kan man få svar på många frågor vad gäller grammatik och ordbildning.
Ladberg, Gunilla, Vägar till ett nytt språk. – Stockholm : Pedagogik & Språk, 2001. – 60 s. : ill.
HISTORIA
Beijbom, Ulf, Uppbrott från stenriket : Utvandring från Kronoberg och kronobergare bortom haven. - Växjö : Emigrantinstitutets vänner, 2000. – 301 s. : ill.
Lilja, Sven, Europa Sverige Världen : europeisk integration och expansion 1500 – 1800. – Lund : Studentlitteratur, 2001. – 348 s. : ill.
Fathullah, Georgis, Mabhathaan ala hamesh thawrat al-Sheik Ubaidallah al-Nahri : Dirasaat an al-thawarah li thalaathat bahitheen. - Sollentuna : Solförlaget, 2000. – 288 s.
Paredes-Ahlgren, Raymond, Hur många gånger kan man döda en man?. - Stockholm : Bokförlaget DN, 2001. – 324 s.
JUDAR
Göndor, Ferenc, A-6171 : Jag överlevde Auschwitz. – Stockholm : LL-Förlaget, 2001. – 162 s.
Jakubowski, Jackie, Ljudet av alef : judiska tankar om hemmahörande, minne, identitet, Gud och diasporan. – Stockholm : Natur & Kultur, 2000. – 222 s.
Alef är den första bokstaven i det hebreiska alfabetet. I modern hebreiska är bokstaven stum – den uttalas inte, men är nödvändig för uttalet av alla andra ljud.
Klemperer, Victor, Intill slutet vill jag vittna : dagböcker 1933-1945. – Stockholm : Norstedt, 1999. – 2 vol. (397, 516 s.).
Rajs, Jovan, & Hjertén, Kristina, Ombud för de tystade. – Stockholm : Norstedts, 2001. – 306 s. :ill.
Taylor, Kate (editor), Holocaust Denial : The David Irving Trial and International Revisio-nism. – London : Searchlight Educational Trust, 2000. – 99 s.
Zubicky, Sioma, Med förintelsen i bagaget. – Stockholm : Bonnier-Carlsen, 1998. – 127 s.
Med förintelsen i bagaget skildrar bl.a. vardagen i ett koncentrationsläger. I boken berättar Sioma Zubicky om sin märkliga uppväxt på cirkus och som xylofonspelande underbarn i en brokig och internationell miljö i nazismens skugga.
Se även recensionerna av Magda Eggens’ och Susanne Levins böcker under ”Författare med utländskt bakgrund”.
ANDRA FOLKGRUPPER
Andersson, Åsa, Berg, Magnus, Natland, Sidsel, Där hemma, här borta : möten med Orienten i Sverige och Norge. – Stockholm : Carlssons, 2001. – 262 s.
King, John, Kurder. – Stockholm : Natur & Kultur, 1993. – 48 s. : ill.
BIOGRAFIER
Beijbom, Ulf, Vilhelm Moberg och utvandrar-bygden. – Stockholm : Norstedts Förlag, 1998. – 202 s. : ill.
Smålänningar med rötter i fjärran land : antologi / av Smålands akademi ; [redaktör: Ulla Hallström]. - Växjö : Svenska emigrantinstitutet, 2000. – 128 s.
SOCIOLOGI
Hannerz, Ulf(red.), Flera fält i ett: Socialantropologer om translokala fältstudier. – Stockholm : Carlssons, 2001. – 297 s.
POLITIK
Mänskliga rättigheter i Sverige : en kartlägg-ning. – Stockholm : Justitiedepartementet, 2001. – 141 s. (Ds 2001:10).
År 1998 uppmärksammades 50-årsjubileet av Förenta Nationernas (FN:s) allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.
En vacker affisch 70x100 med text på engelska om de mänskliga rättigheterna finns att köpa hos Immigrant-institutet. Pris: 50 kr. Postgiro 85 16 07-2.
DEMOGRAFI
Hosseini-Kaladjahi, Hassan, Tusen röster om Fittja : integrationsfrågan betraktad utifrån en enkät bland de boende. – Tumba : Mångkulturellt centrum, 2001. – 92 s. : tab.
ARBETSMARKNAD
Los Reyes, Paulina de, Mångfald och differen-tiering : Diskurs, olikhet och normbildning inom svensk forskning och samhällsdebatt. – Stockholm : Arbetslivsinstitutet, 2001. – 211 s.
RASISM OCH DISKRIMINERING
Povrzanovic Frykman, Maja (red.), Beyond integration : challenges of belonging in diaspora and exile. – Lund : Nordic Academic Press, 2001. – 224 s.
Sahlin, Ingrid, & Åkerström, Malin (red.), Det lokala våldet : om rädsla, rasism, och social kontrol. – Stockholm : Liber, 2000. – 333 s.
Wigerfelt, Berit, & Wigerfelt, Anders S., Rasismens yttringar : exemplet Klippan. – Lund : Studentlitteratur 2001. – 356 s.
HÄLSOVÅRD
Brandkatastrofen i Göteborg natten 29 – 30 okto-ber 1998. – Stockholm : Socialstyrelsen, 2001. – 134 s. (KAMEDO : 75) Lukkarinen Kvist, Mirjaliisa, Vård i mångfald : en intervjustudie med personalen på Fittja vårdcentral. - Tumba : Mångkulturellt centrum, 2001. – 55 s.
Fatmeh Behros kom till Sverige som flykting från Iran 1983. Hon debuterade som romanförfattare på svenska med Som ödet vill 1997, om en iransk familjs flykt till Sverige.
Huvudpersonen i Fångarnas kör är Shabtab, en ung iransk kvinna som vantrivs under ayatollornas regim. Hon gifter sig med en landsman som bor i Sverige, trots att de aldrig har träffats.
När hon kommer till Sverige visar det sig att mannen vill ha en undergiven traditionell iransk hustru och hushållerska.
Det svenska samhället ter sig både främmande och lockande för Shabtab, vilket leder till att konflikten inom henne djupnar i takt med att äktenskapet blir allt mer omöjligt att uthärda.
%nbsp; Hennes väg mot ett eget liv kantas av besvikelser och svårigheter men också många humoristiskt skildrade situationer.
%nbsp; I Fångarnas kör ser hon på det svenska samhället med skarpsynt blick och berör högaktuella och svåra frågor vad gäller kulturkrockar och integration.
Den tjugoårige Leopold Brunner mönstrade år 1936 till soldat i republiken Österrikes arme, och det innebar, att han automatiskt blev inlemmad bland Hitlers krigarhorder, när angreppet på Polen kom tre år senare.
När kriget äntligen var till ända, blev Leopold plötsligt krigsfånge, och han hamnade i Frankrike, innan han kunde ta sig tillbaka till sin österrikiska hemby efter nära tio år som soldat. Redan efter ett par år var han åter på vandring, denna gång för att skapa sig ett nytt liv som arbetare vid AB Separator i Tullinge. Där blev han kvar, genomförde en framgångsrik folkhemskarriär, och där föddes också sonen Ernst.
Faderns liv har alltså erbjudit ett romanstoff för Ernst Brunner. I Vallmobadet står fadern i centrum, och utgör romanens absoluta kärna, även om boken till stor del innehåller berättelser om släktens olika öden och rent självbiografiska berättelser om barnet och ynglingen Ernst.
Barnen som har läst Magda Eggens kloka och rara böcker, särskilt Aldrig mera krig, Emma, kommer att bli glada om de får bekanta sig med dess fristående fortsättning, Ska det aldrig bli fred?
Emma har överlevt kriget i en källare i Budapest. Hon hoppas få leva i fred. Men hennes dröm krossas.
I Ska det aldrig bli fred? fortsätter Emma att berätta om sitt, sina bröders och sina närståendes liv i Budapest.
Pamela Jaskoviak debuterade 1995 med dikt-samlingen Svart tulpan. 1999 publicerade hon Agadir my love.
I Suburbia rör hon sig i ett gränsområde mellan poesin och berättelsen.
Lea Louise växte upp bland kärleksfulla föräldrar och släktingar i Uppsala.
Men familjens ungerska släkt mördades under Förintelsen, och mammas minnen av förföljelse och utplåning blir till en arvedel hos Lea, tillsammans med de traditioner som förmedlas av pappas svensk-judiska släkt.
Den andra generationen överlevande efter Förintelsen jagas av en del av historien de själva inte upplevt. Lea gör mammans öde till sitt, och hennes vuxna liv kommer att genomströmmas av en enda önskan. Hon vill ”besegra Hitler” med de enda möjligheter som står henne till buds: att föda barn och föra släktet vidare.
För första gången besöker Lea tillsammans med sin mor Ungern, där modern är född. Hon vill fortsätta resan från Budapest djupare in i landet. Mamman vill stanna där hon är för att tillsammans med dottern möta Andris, en manlig släkting vars mor drygt femtio år tidigare räddat hennes liv.
För Lea är målet Király utca, (gatan), i staden Pécs, där modern växte upp. Under midsommarhelgen vandrar mor och dotter tillsammans i miljön för det förflutna. Här möter de platser och människor som får historien att leva.
Susanne Levins roman beskriver känsligt och fint hur det kan gå till när man letar efter sina rötter i ett land där ens mor och övrig släkt varit villebråd.
I Tillbaka till Király utca läter Susanne Levin den unga judinnan Lea klämma sanningens nötter om Király utca. Och det blir också hon som kommer att lida mest av resultatet.
Márky, Ildikó, Första kontingenten : roman. – Stockholm : Norstedts, 1999. – 217 s.
Ildikó Márky är född och uppvuxen i Budapest, och kom till Sverige som sextonåring. Vid sidan av författarskapet är hon verksam som barnläkare.
Valeria, en 60-årig kvinna, kom till Sverige 1956 som ung flykting från Ungern. Första tiden i Sverige tillbringade hon på ett pensionat i Öregrund, där hon lärde känna Britta och hennes mor Linnea. Nu, 40 år senare, återvänder hon till samma plats för Linneas begravning.
Efter begravningen blir hon vittne till ett mord som hon sätter i samband med sitt ungerska förflutna. Resan till Öregrund blir till en minnesresa tillbaka. Gränsen mellan 1990-talets Sverige och det förflutna suddas ut.
Ildikó Márky skriver alltid mycket bra men i denna bok skulle man önskat ett annat, klart uttalat, slut.
Jila Mossaed är född 1948 i Teheran, Iran. Hennes första diktsamling utkom i hemlandet 1986.
Hon fick ABF:s litteraturstipendium 1999. Fram till nu har hon gett ut sju diktsamlingar och två romaner. Diktsamlingen “Månen och den eviga kon” är hennes första skriven på svenska.
Sista dikten i samlingen lyder:
låt mig leka med dina ord
låt mig skapa
nya konstiga meningar med dem
låt mig ge orden
nya färger
nya dimensioner
låna mig ditt språk
dina substantiv
låt mig ta dem med på en äventyrlig
Nash, Jörgen, Havfruemorderen krydser sine spor : Erindringer på fersk gerning. - København : Aschehoug, 1997. – 477 s. Ill.
Jörgen Nash är född nära Silkeborg i Danmark den 16 mars 1920. Han var aktiv i motståndsrörelsen i Danmark och kom till Sverige som flykting 1944 med brodern Asger Jörn.
Namnet Nash tog Jörgen Axel Jörgensen som täcknamn under den tyska ockupationen av Danmark.
Det är inte bara biografen själv som presenteras, även hans stora familj med tre fruar och sex barn. 1963 träffade han Lis Zwick och så har det förblivit. Båda är internationellt kända konstnärer Hela boken - om man kan läsa danska - är full av humor.
Antologin omfattar två delar: svensk poesi av ett 50-tal poeter på svenska och översatt till albanska och nutida albansk poesi av ett 40-tal poeter på albanska och översatt till svenska.
Sex i Sverige verksamma albanska poeter finns representerade i antologin.
Läsaren träffar dem redan när Mikael är 17 år gammal och Marie endast 10 år. Deras liv följer man i boken fram till 1990.
Mikael och Marie lever under i samma tid men upplever livet helt olika.
I Blått och strass får vi följa vad som händer Mikael och Marie. Han tröttnar på att dra från det ena nöjet till det andra och vill göra något mer meningsfullt med sitt liv.
Hon tröttnar på kriget, och försöker fly så långt bort man kan komma från döden.
Mikael blir FN-soldat i UNIFIL. Han hamnar i södra Libanon. Marie bestämmer sig för att det enda sättet att överleva är att lämna Beirut till den mer trygga av FN kontrollerade zonen i södra Libanon.
Två människor har möts och skilts. De försöker att åter mötas men många lägger hinder i vägen. Byråkrati, politik, religion, kultur, gränser och fördomar måste övervinnas.
Boken beskriver Mikael och Maries kamp om rätten att få varandra och rätten att få bosätta sig i Sverige.
Nino Ricci är född i Ontario i Kanada 1959 av italienska föräldrar.
Dit hon försvunnit är den avslutande delen i Nino Riccis italiensk-kanadensiska utvandrar-epos. De båda tidigare böckerna, Helgonens liv och I ett glashus, utkom på svenska 1992 respektive 1996.
Boken berättar om Victor och Rita. Victor har betare i Afrika. Hans far har dött och han återupptar kontakten med halvsystern Rita i Toronto. De attraheras av varandra och upplever en kort kärlekshistoria som ger dem båda starka skuldkänslor. Ricci behandlar sitt ämne mästerligt från början till slutet.
Sandin, Ewa, Klostrets oäkta dotter. – Tullinge : Polonica Förlag, 1999. – 128 s.
Den åttaåriga flickan tar hand om en döende kvinna i ett tyskt kloster efter andra världskriget. Deras ömsesidiga vänskap är hennes enda skydd mot omvärlden, men när den förlamade Genowefa dör förändras allt.
Ur eget misslyckande och egen kraftlöshet försöker flickan bygga upp styrka för att klara sig.
Författarinnan har själv som barn, efter att hennes mor dog, tillbringat tre år i ett kloster. Hon undervisade i litteratur före sin invandring till Sverige. I sin bok målar hon fram ondskan och likgiltigheten mot andras lidanden, barnets totala utsatthet. En stark skildring av ett barndom.
I ryggtexten till boken skriver författarinnan:
”Jag föddes i östra Polen under kriget. Åren 1939-1945 blev för min generation enbart ett suddigt minne. De vuxna teg om det förflutna. Detta blev en börda som tvingade oss att med egna ord betala för deras tystnad.
Satans barn baserar sig på mina egna erfarenheter och präglas av min uppväxt i klostret. Den är för mig också ett konfrontationsprov mellan den värld som omger mig och den jag hittar inom mig. Gränsen för de två världarna är utstakad av skillnader mellan svenska och polska erfarenheter.”
I boken tar Ewa Sandin upp existentiella frågor, nödvändiga för att bevara de mänskliga värden. Nu lever hon i Sverige, ett rikt land där ensamheten råder för många, där omtanken om människan så ofta omfattar ekonomiska baktankar att livslusten försvinner.
Astrid Trotzig, född 1970, gjorde en uppmärksammad debut 1996 med Blod är tjockare än vatten. Där berättar hon om kluvenheten i att vara adopterad, att vara varken svensk eller korean, och om en resa till det främmande ”hemlandet” Sydkorea.
Anna, en ung kvinna, gift och mor till ett litet barn, är plötsligt försvunnen. Hennes man, hennes föräldrar och kriminalinspektören som tar hand om fallet, ger alla sin version av vem Anna var, och av traumat som hennes försvinnande innebär.
I Ibland undrar jag om jag minns rätt ställer Astrid Trotzig frågan om man egentligen kan känna och förstå en annan människa. Mannen, mamman, pappan, väninnan, kriminalinspek-tören, alla ser de på saker och ting på sitt eget sätt!
Uzun, Mehmed, I skuggan av en förlorad kärlek. – Stockholm : Ordfront förlag, 2000. – 230 s.
Hösten 1976 ligger Memduh Selîm för döden i Damaskus i Syrien. Femtio år tidigare lämnade han sitt hemland, Turkiet. Nu drömmer han sig tillbaka till Vansjön, till barndomen, till granatäppelblommorna, till allt det som tillhört honom.
Hela sitt vuxna liv har Memduh Selîm tillbringat i exil. Han är en sann intellektuell som försörjer sig som lärare, men han kan inte känna sig hemma någonstans.
Mehmed Uzun, en kurdisk författare från Turkiet, kom till Sverige 1977. Han har givit ut flera romaner på kurdiska och hans böcker har översatts till ett tiotal språk.
I skuggan av en förlorad kärlek är en intensiv berättelse om kamp och kärlek, om en bortglömd historia, välskriven och mycket läsvärd.
Yusuf Yesilöz föddes i en kurdisk by i Anatolien 1964. I slutet av 1980-talet kom han till Schweiz, där han bosatte sig och startade ett förlag.
I Resa in i skymningen, belönad med Prix Litteraire Lipp Zürich, beskriver han flykten från Turkiet under svåra umbäranden och månader av skräck, ovisshet och ensamhet, samt hur det är att leva i exil.
Författaren berättar om motståndet mot resignationen och förmedlar därmed hopp.
Boken hjälper oss att förstå med hjärtat varför tusentals män, kvinnor och barn ger sig i väg i exil.
Collarp, Björn, Palatsbarnen : Roman. – Stockholm : Albert Bonniers Förlag, 1999. – 746 s.
Palatsbarnen är en roman om de ryska systrarna Nina och Masja som föds i en adelsfamilj i S:t Petersburg i början av 1900-talet. Den ryska revolutionen förändrar deras liv totalt och splittrar familjen. En av systrarna kommer till Sverige och den andra blir kvar i Sovjet.
Systrarna är bara fem respektive två år gamla 1917 då Lenin tar makten och den ryska revolutionen förändrar deras liv totalt. Ingen av deras släktingar förmår ta hand om de två flickorna, och de skickas ständigt bort till nya barnhem. Så småningom gifter sig Nina med en svensk handelsattaché och flyttar till Stockholm medan Masja är kvar i Sovjetunionen.
Palatsbarnen är en roman om två dramatiska kvinnoöden baserad på verkligheten som för läsaren lämnar bestående minnen och anledningar att fundera över vad som påverkar människans liv.
Anna Enquist är psykoanalytiker och musiker med klassisk utbildning.
För konsertpianisten Wanda Wiericke är musiken en besatthet som tränger undan allt annat i livet. Men när hon står på toppen av sitt konstnärskap och sin popularitet drabbas hon av en id.
I ett försök till försoning med det förflutna konfronteras hon med minnet av herr Leon, hennes första musiklärare. Då han fördes bort av nazisterna till utrotningslägret testamenterade han sin notkista till sin forna elev. Men också en hemlighet.
Romanen är utomordentligt välskriven och läsvärd.
Denna bok om flyktings öde är skriven som en dagbok mellan september 1984 och juni 1987.
Margareta Hanson beskriver på ett fint sätt hela förloppet från flykt till antingen uppehållstillstånd eller avvisning för några flyktingar från turkiska Kurdistan. Flera olika sidor av flyktingskapet berörs i Remis dagbok men skildringarna skulle kunna gälla en flykting från vilket land som helst.
De generella inslag i flykten som boken förmedlar (hoppet, förväntningarna, vilsenheten, utanförskapet, den underjordiska tillvaron, de ömsesidiga fördomarna, ensamheten, hopplösheten, desperationen, depressionerna och alienationen) är allmängiltiga för de flesta flyktinggrupperna. Men boken berör också de roliga och varma sidorna av mänskliga relationer.
Att ha rötter i Tornedalen är ofta att vara kluven mellan det finska och det svenska, att ha ett språk som aldrig riktigt har accepterats. Finskheten är en del av Mikael Niemis identitet, trots att han skriver på svenska.
Populärmusik från Vittula är en uppväxt-skildring från Tornedalen, där schablonerna om norra Sveriges män och kvinnor vrängs ut och in.
Eftersom boken är chockerande rolig borde den passa som läsning för unga läsare, förutom att den även passar för alla icke fördomsfulla äldre.
Iskarlen och trasdockan är en roman om en handfull svenskars öden i Chicago. Handlingen utspelar sig år 1919, ett år då Chicago stod på tröskeln till förbuds- och gangstertiden, ett år då de första stora raskravallerna ägde rum.
Bland Chicagos 121 000 svenskar får man bland många andra möta George Green som levererar is runtom i staden, Erland Seeburg som är journalist på tidningen Svenska Amerikanaren, hans blivande fästmö skådespelerskan Maja Benson samt muraren Sven Ahlm och hans familj.
Impulserna till romanen fick Lars Weiss under sin tid som korrespondent för Sveriges Radio i USA, och bakom många av personerna och händelserna i boken finns verkliga förebilder.
Romanen förlorar lite i läsbarhet genom allt för många detaljer och personer samt att vissa ord typografiskt ser ut som ihopskrivna.
I Måste vara modig berättar en liten pojke om hur hans familj tvingas fly från Kosovo. Trots att de kommer till Sverige kan de ändå inte känna sig trygga. De tvingas gömma sig för att inte bli utvisade. Mamman är ledsen och orolig, blir sjuk och hamnar på sjukhus.
Boken ger en bild av hur det kan vara för ett barn på flykt.
Rukije är flykting från Kosovo. Hon är en vanlig muslimsk tonårsflicka, som jagats från sitt hemland av skräck för polisförföljelser och krig.
Hon har samtalat med Siv Widerberg om flykten och alla vedermödor. Tillsammans har de skrivit denna ungdomsbok.
I Så många tårar beskriver Rukije hur hon och familjen flydde till Sverige, ett land som de inte visste något om innan de kom hit.
Boken beskriver hur familjen avvisas, luras till Tyskland av en flyktingsmugglare, återsänds till Sverige där pappan sätts i förvar. Resten av familjen gömmer sig och pappan avvisas till Jugoslavien.
I flera år lever familjen gömd. Rukije beskriver med Siv Widerbergs hjälp den skräck hon och resten av familjen lever i.
Till slut får familjen stanna och pappan får komma till Sverige.
Dikterna talar om helt olika saker (vänskap, kärlek, familj och relationer).
Det som är gemensamt för innerhållet i alla dikter är ensamhet och sorg.
I det avseendet är förskolan en naturlig integrationsplats för föräldrar, barn och personal.
Aycan Bozarslan är förskollärare med mångårig erfarenhet av att möta barn och föräldrar från olika kulturer.
I sin bok Möte med mångfald väver hon samman egna erfarenheter av att vara invandrare med sina pedagogiska kunskaper.
Boken är avsedd för studenter i svenska som främmande språk på avancerad nivå. Övningarna är försedda med facit.
I Vägar till ett nytt språk belyser Gunilla Ladberg hur det går till att lära sig ett nytt språk och vad som kan försvåra eller underlätta inlärningen.
I boken har bild och text vävts samman. Bilderna samverkar med de korta och lättillgängliga texterna på ett sätt som underlättar för läsaren att förstå innehållet.
Boken vänder sig i första hand till alla som håller på att lära ett nytt språk.
I Uppbrott från stenriket analyserar Ulf Beijbom emigrationshistoria från Småland.
Professor Beijboms forskning kring krono-bergarnas öden och äventyr i Amerika har resulterat i en faktaspäckad och för utvandringsforskare värdefull bok.
Europa Sverige Världen ger en översikt över europeisk historia mellan 1500- och 1800-talet. Dess tyngdpunkt ligger på europeisk integration och expansion med Sverige som en del av de stora sammanhangen.
Sven Lilja, docent vid Södertörns högskola, försöker ge en förklarande belysning av de omfattade processer som innebar de första avgörande stegen mot framväxten av västvärlden och västs globala dominans.
Författaren skildrar utvecklingen under sekler då en ny typ av stater växte fram. Med dessa följde en allt intensivare statskonkurrens samtidigt som Europa började expandera över världshaven till avlägsna trakter och tidigare ”oupptäckta” kontinenter.
I dagens Kurdistan har kurderna blivit andra klassens medborgare och diskrimineras i Turkiet, Irak och Iran.
Författaren Georgis Fathullah är från den irakiska delen av Kurdistan. Han har skrivit många böcker och artiklar i olika kurdiska tidningar och tidskrifter.
I den här boken recenserar han tre avhandlingar om Kurdistans historia.
Den 11 september 1973 störtades Chiles folk-valde, socialistiske president Salvador Allende av en militärjunta, ledd av general Augusto Pinochet.
När Allende störtades var Raymond Paredes-Ahlgrens far, doktor Eduardo ”Coco” Paredes, ett av Pinochets första offer.
Familjen flydde till Sverige. Först 1995 hittades resterna av fadern i ett massgrav. Kvarle-vorna visade att han utsatts för fruktansvärd tortyr. Detta fynd plus det faktum att Pinochet arresteras i London 1998 blir till ett incitament för sonen Raymond Paredes-Ahlgren att försöka rekapitulera sin barndom och att nysta upp vad som verkligen hände. Hans bok bygger på olika källor: ögonvittnesskildringar, intervjuer, rättegångsprotokoll, läkarrapporter, och bandinspelningar.
Boken är uppdelad i två delar. I den första delen rekonstruerar författaren sin fars sista timmar inne i presidentpalatset, hur han blir till-fångatagen, bortförd och torterad. Denna del slutar med hur Raymond, hans mor och bror återvänder till Chile för att begrava resterna av honom.
Den andra delen handlar om tiden efter att Pinochet anhållits i London i oktober 1998. Raymond berättar om sitt nyvunna engagemang, att han plötsligt blir talesman för många av diktaturens offer och hur han återvänder till Chile för att söka information om vad som hände hans far.
Det är en stark skildring av en sons engagemang. Raymond Paredes-Ahlgren har också varit engagerad i att få Pinochet dömd för sina gärningar.
Fried, Hédi, Ett tredje liv : från jordbävning i själen till meningsfull tillvaro. – Stockholm : Natur & Kultur, 2000. – 203 s.
Våren 1945 kom ca 10 000 judiska överlevande från koncentrationslägren till Sverige. De omhändertogs utomordentligt beträffande sina fysiska behov, men ingen visste då att de också behövde hjälp för de massiva trauman de genomlevt.
Ett tredje liv är självbiografiskt inspirerad. Hédi Fried är psykolog men också författare som i flera tidigare böcker har berättat om sitt liv och om sina svåra minnen från koncentrationsslägret Auschwitz.
Genom att berätta om enskilda människors livsöden, visar Hédi Fried hur viktigt det är att bearbeta de traumatiska upplevelserna och att bryta tystnaden mellan generationerna.
Boken är en både personlig och dokumentär berättelse om Hédi Frieds yrkesverksamhet att hjälpa andra överlevande och deras barn och barnbarn att bearbeta sina hemska erfarenheter, bland annat inom det socialpsykologiska projektet Café 84 och det årligen återkommande seminariet Dialogen.
Ferenc Göndör växte upp i en liten by i Ungern på 1930-talet.
Hatet mot judarna växer i Ungern. Efter tyska ockupationen fraktar nazisterna iväg alla judar. Ferenc hamnar i koncentrationslägret Auschwitz. Han lyckas överleva.
Boken handlar också om att tvingas fly från sitt hemland och leva ett liv som flykting.
Denna bok är en lättläst, kort version av Ferenc Göndörs rörande levnadshistoria med titen A-6171 : ett judiskt levnadsöde från 1984, som många läsvana borde bekanta sig med.
Ljudet av alef genljuder i hela den judiska tanketraditionen. En tradition som kännetecknas av ett förhållningssätt som bejakar ifråga-sättandet och samtidigt tvingar människan att ta ställning.
Jackie Jakubowski skriver utifrån denna tradition och personliga erfarenheter om ämnen som hemmahörande och identitet, tro och vetande, Gud, fundamentalism och etik.
Boken är mycket välskriven och lättläst.
Victor Klemperer tillhörde en judisk familj och gick in i en akademisk tradition, vilken kröntes av professuren i romanska språk vid högskolan i Dresden. Klemperers uppfattade sig i första hand som tyskar och hade konverterat till kristendomen.
Att Klemperer kunde undgå deportation till dödslägren berodde på att han var gift med en ariska och att han deltog som frivillig under första världskriget.
Under titeln ”Intill slutet vill jag vittna” har Norstedts gett ut en svensk översättning av Victor Klemperers dagböcker i två band, omfattande de nationalsocialistiska åren 1933-1945.
Victor Klemperer skildrar vardagslivet i Hitlertyskland med stor detaljrikedom. Författaren visar hur nazismen växer från att vara ”ett övergående obehag” till att bli ett alltomfattande förtryck.
Det stora värdet med dessa dagböcker är att de återger upplevelserna vid nedskrivnings-ögonblicket och inte har utsatts för någon bearbetning i efterhand.
Det som ger dessa dagböcker deras unika karaktär är att Victor Klemperer överlevde nazitiden och aldrig hamnade i koncentrationsläger trots att han var jude.
I Ombud för de tystade berättar Jovan Rajs, professor i rättsmedicin, om judepojken från Serbien som överlevde andra världskriget och bestämde sig för att bli talesman för alla dem som inte längre kunde göra sig hörda.
Rajs har blivit känd i samband med några rättsfallen under senare åren. I boken berättar han, bland annat, om ”bombmannen” och ”lasermannen”.
Läsaren möter en anspråkslös, rättsmedveten, envis och kunnig invandrare.
Med hjälp av fakta och ögonvittnesskildringar beskriver boken Förintelsen under andra världskriget. Den ger en skrämmande bild av vad människor är i stånd att göra mot andra människor när demokratins värden bryts ner och ersätts av hatets och våldets ideologi.
Boken är Siomas självbiografi, och man får följa honom på resan från ett normalt liv till ett rent helvete.
Boken innehåller också intervjuer med ungdomar, gjorda i samband med Siomas föredrag på deras skolor.
Boken ger etnologiska perspektiv på mötet mellan öst och väst i en skandinavisk vardag.
Den är en studie av de bilder av Orienten som majoritetsbefolkningen i Sverige och Norge skapar sig.
Etnologen Sidsel Natland skriver om norska kvinnors upplevelser vid läsningen av ”Inte utan min dotter” och närbesläktad populärlitte-ratur.
Etnologerna Åsa Andersson och Magnus Berg skriver om en majoritet i minoritet (svenskar i Göteborgsförorten Åkerby) och Magnus Berg gör en utflykt i den orientaliska dansens värld.
Anholm, Maria, Jesidkurderna (djävulsdyrkare) / sammanställd av Rohat Alakom. – Spånga : APEC Förlag, 2001. – 110 s.
Boken innehåller tre studier om jesidkurder, författade av Maria Anholm åren 1902, 1919 och 1930.
Artiklarna innehåller en del vetenskapliga jämförelser som kastar ljus över jesidernas förflutna och religionshistoria.
Maria Anholm (1851-1946) arbetade unge-fär 50 år för jesidkurderna. Hennes intresse för dem var mycket stort, deras seder och bruk intresserade henne mycket.
Författarinnan har felaktigt använt benäm-ningen jesider. I verkligheten heter gruppen jezidier. Författarinnans benämning har behållits i boken.
Kurderna är ett folk med rötter i forntiden. År 400 före Kristus omnämns de första gången i historieskrivningen som ett folk bosatt i de oländiga bergen i det vi idag kallar Mellersta Östern.
Större delen av det territorium som kallas Kurdistan är nu uppdelat mellan Iran, Irak, och Turkiet. Kurderna är indragna i konflikter mellan Iran och Irak samt mellan Irak och FN. Dessa konflikter har även lett till inbördes strider mellan kurderna.
Vilka chanser har de att få ett fritt Kurdistan? Kommer det någonsin att finnas ett enda Kurdistan som är gemensamt för alla kurder?
John King beskriver kortfattat kurdernas situation idag och försöker bedöma den framtida utvecklingen.
Ulf Beijbom, professor och föreståndare för Svenska emigrantinstitutet, går i denna bok bokstavligt i Vilhelm Mobergs fotspår och uppsöker de platser där författaren växte upp.
Läsaren får möta människor som gett drag och karaktär åt gestalter i Mobergs författarskap.
Vilhelm Moberg föddes den 20 augusti 1898 i Moshult, Småland. Han hämtade inspiration från sin hembygd till sina verk.
Hedlund, Oscar, Cornelis : Scener ur en äventyrares liv. – Stockholm : Albert Bonniers Förlag, 2000. – 499 s. : ill.
Oscar Hedlund är journalist och musikskribent. Han lärde känna Cornelis Vreeswijk i början av hans karriär och kom att följa hans liv både som journalist och som vän.
I boken berättar Oscar Hedlund historien om Cornelis och hans liv.
Cornelis Vreeswijks liv hade besynnerliga likheter med hans visor. Han kom till Sverige som ett invandrarbarn. Den holländske pojken utvecklades att bli en av Sveriges stora artister och poeter. Han blev en lysande skildrare av svenskarna och deras svenskheter; deras glädje, våndor och melankoli.
Varhelst han drog fram genom sitt korta men händelserika liv råkade han in i äventyrligheter.
I Smålänningar med rötter i fjärran land berättar smålänningar målande och mycket personligt om hur de kom till Sverige, och hur de funnit sig till rätta i Småland som varit känt för sin emigration.
De 14 medverkande författarna till antologin beskriver sina upplevelser, flykt, konsten att bevara identitet och integritet i situationer av maktlöshet, förvirring, och främlingskap.
Flera fält i ett är en bok om hur antropologer studerar dagens värld.
Elva forskare har samlat in sitt material i flera olika lokaliteter runt om i världen. Var och en skriver om sitt forskningsfält.
Bokens kapitlar handlar bl.a. om så olika ämnen som Dalarna och Kosovo, motståndet mot kastväsendet i Indien och England, den armeniska diasporan, senegalesiska kvinnor i Spanien, kulturkrockar i ett transnationellt yrke, om nyschamanismen, m.m..
Statsrådet Britta Lejon tillsatte i maj 2000 en interdepartemental arbetsgrupp med uppgift att utarbeta ett förslag till en nationell hand-lingsplan för att främja och stärka skyddet av de mänskliga rättigheterna.
Denna rapport är en analys av hur svenska myndigheter arbetar idag för att förbättra skyddet av de mänskliga rättigheterna.
Den här rapporten bygger på en enkät ställd till 1000 personer i Fittja, sommaren 1999.
Rapporten presentar och diskuterar fakta om området som inte finns tillgängliga någon annanstans.
Rapporten illustrerar sammansättningen av Fittjas befolkning enligt sociodemografiska variabler, utifrån nationella, etniska och språkliga grupper, samt utifrån olika bostadsområden.
Mångfald är ett begrepp som väcker odelat positiva reaktioner i den offentliga debatten. Både arbetsmarknadens parter och myndigheter är eniga om de ekonomiska och samhälleliga vinster som kan följa av ökad mångfald i arbets-livet.
Trots begreppets centrala roll som vision för integration i arbetsliv och samhälle har dess innebörd diskuterats förvånansvärt lite och hittills inte heller varit föremål för forskning.
Ekonomihistorikern Paulina de los Reyes analyserar retoriken kring mångfald inom forskning och offentlig debatt. Analysen har sin utgångspunkt i forskning som behandlar etni-citetsfrågor, och i viss mån även ålder och funk-tionshinder i arbetslivssammanhang.
Boken visar att mångfaldsidéns till synes öppna och optimistiska budskap också innehåller farliga fallgropar, inte minst när det gäller att cementera olikheter och att osynliggöra ojämlikhet och diskriminering.
Detta tar sig uttryck i en diskurs där olikheten mellan människor aldrig prövas eller ifrågasätts och inte heller förväntas kunna förändras.
De västeuropeiska ländernas sociala och kultu-rella sammansättning har de senaste åren starkt påverkats av det stora antalet människor som invandrat, antingen som arbetskraft eller på grund av att de sökt politisk asyl. Målet har varit att integrera de nya medborgarna i samhället.
De åtta medverkande författarna till boken Beyond integration har istället för att fokusera på frågan om hur man integrerar invandrare i det nya hemlandet inriktat sig på gränsöver-skridande aspekter.
Att hålla kontakten över landsgränserna är en viktig del i bildandet av nya identiteter. Begrepp som multikulturalism, diaspora, exil, etnicitet och integration framträder i boken ur nya och annorlunda perspektiv.
Författarna har i sina undersökningar utgått från etnologiska, antropologiska och socio-logiska metoder då de undersökte de geografiska områdena Sverige, Danmark, Kroatien, Make-donien och Tyskland.
Antologin baseras på uppsatser som presen-terades på en konferens med temat ”Identity Formations in Diaspora and Exile” som hölls i Lund december 1998.
I Det lokala våldet analyserar författarna brott som begås i små, välintegrerade samhällen, i landsorten och mellan människor som känner varandra väl.
Författarna är anknutna till olika högskolor och universitet i Sverige, Norge och England och representerar en rad olika discipliner.
Antologin belyser flera kriminalpolitiska problem knutna till våld och rädsla i den lokala omgivningen som rasism och nazism, våld i hemmet och på institutioner.
Syftet med denna antologi är att ge en tvär-vetenskaplig belysning av några kriminologiska problem som ligger lite vid sidan av de frågor som dominerat inom forskningen på 1990-talet. Den vanliga uppfattningen att brott framför allt är ett resultat av svag social kontroll i stora städer problematiseras.
I september 1995 mördades Gerard Gbeyo i centrala Klippan av två pojkar som tillhörde ett öppet rasistisk ungdomsgäng. Mordet och senare våldsdåd med rasistiska förtecken lockade nazister till orten, som under senare år blivit skådeplats för öppen och tydlig rasism och nazism.
I boken Rasismens yttringar - Exemplet Klippan visar etnologen Berit Wigerfelt och historikern Anders S. Wigerfelt på sambandet mellan en allmän främlingsrädsla och öppen rasism och nazism.
Främlingsfientlighet och det som brukar kallas vardagsrasism finns överallt menar forskarna.
Författarna visar på flera saker som ledde fram till att rasismen och nazismen växte sig starka i Klippan.
I boken nämns bland annat den ekonomiska krisen i början 1990-talet som sammanföll med stor inflyttning av flyktingar till Klippan. Flyk-tingarna utsågs till syndabockar. Samtidigt var flera främlingsfientliga partier representerade i Klippans kommunfullmäktige.
I boken presenteras också olika strategier för att bekämpa den öppna rasismen. Det gäller till att börja med lära sig hur nazister och rasister tänker och agerar. Men det är också viktigt att känna till vad som händer i samhället, menar författarna.
Den 29 oktober 1998 utbröt en brand i Make-doniska föreningens lokaler på Hisingen i Göteborg. Omkring 390 ungdomar befann sig i byggnaden när branden började. 63 ungdomar miste livet.
Denna rapport belyser främst de medicinska och psykologiska aspekterna till olyckan.
Det svenska samhället blir alltmer mångkulturellt. Utvecklingen präglar också hälso- och sjukvården, där vårdarbetare allt oftare måste förhålla sig till ovana förväntningar från patienter med en annan kulturbakgrund.
Vad är speciellt med att bedriva vård i ett område som Fittja? Höga ohälsotal bland befolkningen och hög personalomsättning på vårdcentralen har aktualiserat behovet av ökad kunskap om hur primärvårdens vardag och villkor ser ut.
Rapporten bygger på intervjuer med personalen på Fittja vårdcentral.
Syftet med rapporten är att ge en bred, beskrivande, men översiktlig bild av hälsoläget i området.