FÖRFATTARE MED UTLÄNDSK BAKGRUND
Aeineh, Ali (red.), Poesins stämma : persisk svensk antologi. – Malmö : Bokförlaget Gilgamesh, 2000. – 147 s.
Ytterligare en antologi där invandrade poeter får möjlighet att presenterar sig för den svenska publiken.
Antologin visar den stora spännvidden och olikheterna mellan författarna. Många dikter uttrycker en kuslig känsla av att inte få känna sig som svensk.
Almoradi, Noori, Al-Wagdiyyaat. – Malmö : Almoradi, 1997. – 169 s.
Noori Almoradi är född I Irak. På arabiska har han givit ut två romaner och en diktsamling.
Efter att tvingats gå i exil har Almoradi levt i olika länder. Han kom till Sverige 1989 och är numera bosatt i Malmö.
I Al-Wagdiyyaat beskriver han livet i exilen.
Almoradi, Noori, Hikayat an thalath nisa : Qamar fi al-layl. - Malmö : N. Al Moradi, 1997. – 237 s.
Boken skildrar tre ovanliga kvinnors kamp. Deras framgång kom att ha stor betydelse för många andra.
Hikayat an thalath nisa är en roman om hat och kärlek, traditioner och tabun.
Barakat, Salim, Järngräshoppan. – Stockholm : Tranan, 2000. – 160 s.
Den kurdiske författaren Salim Barakat är född i staden Qamishli i norra Irak, vid gränsen mot Syrien och Turkiet. Han skriver på arabiska. Han är fyrtionio år.
Redan som ung tvingades han fly från Syrien. Han har sedan bott i Libanon och på Cypern. 1999 inbjöds han av Stockholms stad till Sverige som ”fristadsförfattare” på initiativ av Svenska PEN och International Parliament of writers.
Boken är en barndomsskildring med ett myller av fantastiska, besynnerliga och sällsamma människor.
Järngräshoppan är en självbiografisk berättelse, som ursprungligen publicerats i två delar. Den är översatt till flera språk.
Se separat recension i detta nummer.
Haidar, Jalil (red.), Poesins vingar : Invandrarantologi. – Malmö : Bokförlaget Gilgamesh, 2000. – 120 s.
Politiken sätter gränser mellan människor och nationer. Poesin tar bort gränserna.
I denna antologi medverkar 21 invandrardiktare.
Invandrarförfattare behöver givetvis inte gestalta just främlingskap. I denna samling förekommer dikter från länder så olika som Chile och Finland.
ben Jelloun, Tahar, Moha narren, Moha den vise. – Stockholm : Alfabeta, 1990. – 168 s.
Tahar ben Jelloun ät född i Marocko, och bor sedan 1971 i Paris.
Han har publicerat åtta romaner, sju diktsamlingar och två stora essäsamlingar. Han räknas som en av de verkligt stora franska författarna.
”Han kallas Moha. Moha förvirring. Med barnen efter sig springer han som en sandstorm genom staden. Moha är barnet som aldrig dog. Han tycker inte om vuxna.”
Moha är utstöttas talesman. Han är diktaren som är galen i ord, vild av kärlek till livet. Moha är narren som lyfter maskerna av ett samhälle i förändring, som säger sanningar om det som är förbjudet. Han kan bli omringad och fängslad, men inte tystad.
Moha berättar om sitt folk. Tahar ben Jelloun berättar om Moha.
Kurdman, Josef, Leva på tur. – Visby : Veckans Bok, 2000. – 95 s.
En buss skenar genom det mörka anatoliska landskapet. Süleyman, född i Turkiet men uppvuxen i Sverige, är på väg till byn som hans föräldrar lämnade för tjugoåtta år sedan för att vara med på en släktings bröllop. Men bussresan, från Istanbul till Kahramanlar, blir allt annat än vad den unge mannen räknat med.
Josef Kurdman, född i Kurdistan men bosatt i Sverige sedan 1973, har publicerat dikter och noveller i ett antal antologier och tidskrifter. Leva på tur är hans bokdebut.
Luthander, Eleonora, Måncykel. – Skellefteå : Ord & Visor förlag, 2000. – 64 s.
Eleonora Luthander är född 1954 i forna Jugoslavien, och kom till Sverige 1975.
Hon har gett ut två diktsamlingar på serbokroatiska och två på svenska, Vägen till Gdinj och Angantyr.
Måncykel är en avslutning på en självbiografisk poetisk trilogi och också ett bevis på författarinnans tilltagande utveckling som poet.
Du är min
jag bara lånar dig
som en bok i biblioteket
Jag läser slumpmässigt
några sidor då och då
sen lämnar jag dig tillbaka
på hyllan med
de andra böckerna
Jag bryr mig inte om
i vilket sällskap
du hamnar
ty jag bara lånar dig
Masui, Anette (red.), Att odla papaya på Österlen : nitton författare om dubbel kulturell identitet. – Stockholm : Rabén Prisma, 1997. – 175 s.
I Att odla papaya på Österlen beskriver nitton författare, med erfarenhet av dubbla kulturella identiteter, sina liv i noveller, kåserier, essäer. Somliga är författare till yrket, andra har arbetat mycket med TV.
Boken är tänkt som ett inlägg i debatten om det mångkulturella samhället, invandring och integration. De nitton författarna berättar om hur man lyckas med den skenbart omöjliga: att införliva en kultur i en annan, ”att odla papaya på Österlen.”
Redaktören Anette Masui är född 1966 i Landskrona, Sverige. Hennes mor kommer från Japan. Masui har bott tre år i Japan men är sedan 1998 bosatt i Malmö.
Mosskin, Peter, Där stäppen tar slut : Roman. – Stockholm : Albert Bonniers Förlag, 2000. – 289 s.
Där stäppen tar slut är en fristående tredje del av Peter Mosskins släkthistoria.
I boken berättar Mosskin om Petja. På vilket sätt påverkas barnet av sina föräldrars okända historia, frågar sig här den vuxne författaren. Med nära bilder skildrar Peter Mosskin pojken Petjas uppväxt och hur han för att hitta sitt eget liv måste ge sig ut i världen och bort.
Nabokov, Vladimir, Pnin. – Stockholm : Norstedts, 2000. – 207 s.
Vladimir Nabokov (1899-1977) föddes i S:t Petersburg i Ryssland. Han utvandrade till Amerika. Nabokovs berömmelse som författare vilar nästan enbart på en roman, Lolita (1955).
Lektor Timofej Pnin har ett hjärta av guld. Men han blir illa lönad för sin generositet. Hans kolleger driver med honom, hans fru utnyttjar honom, och vad han inte vet är att hans överordnade försöker bli av med honom bakom hans rygg. Hela hans tillvaro håller på att gå i spillror.
Nadim, Abdul Hakim M., Khuttwat li Manfa ar-Ruh. – Stockholm : Kurdistan Studies Journal, 2000. – 85 s. ill.
Abdul Hakim M. Nadim är en irakisk diktare som bor i Stockholm.
Den här är en diktsamling om exil och främlingskap.
Oravsky, Vladimir, Den lyckliga ockupationen : Vladimir Oravskys sensuella recept från naturens eget kök och en läsebok för alla åldrar och många smakriktningar om honom själv och om invandrade och inhemska människor och djur. - Nora : Nya Doxa, 2000. - 430 s.
Den lyckliga ockupationen är en samling av artiklar, reportage, analyser, betraktelser, gåtor, fabler och sagor som rör läsaren till skratt, tårar, vrede och medkänsla.
Vladimir Oravsky pekar på vissa saker och påvisar nya sammanhang mellan dem, belyser dem från den bortvända sidan, och varnar för vissa möjliga konsekvenser.
Man behöver inte läsa boken i någon föreskriven ordning.
Boken är en spegelbild och produkt av det nutida svenska samhällets smältdegel sett ur en invandrares synvinkel.
Ouano-Strinnholm, Erlinda, Sagan om hams-terns svans. – Normaling : EOU, 2000. – 24 s. Ill.
Två husdjur, en katt och en hamster, bor tillsammans med husbonden Hebbe.
Katten Smirre spelar ett spratt som gör att hamstern Hamsy råkar illa ut. Smirre ångrar sig oerhört. Men sedan blir de två husdjuren mycket goda vänner.
En lättläst, trevlig bok för yngre barn. Boken finns att köpa via Invandrarförlaget. Pris: 120 kr.
Pohl, Peter, Intet bortom det yttersta. – Stockholm : Almqvist &Wiksell, 1998. – 188 s.
Bok för unga läsvana.
Tim försöker finna svaret på en hemlighet. Boken utspelar sig i en framtida kultur eller i en tid parallell till vår egen.
Läsaren måste själv skapa sig en bild av den värld som Tim och hans familj lever i.
Rushdie, Salman, Marken under hennes fötter. – Stockholm : Bonnier, 2000. – 591 s.
Salman Rushdies nya roman är ett försök att omvandla antikens berättelse om det musikaliska underbarnet Orfeus och hans stora kärlek i livet, Eurydike, till postmodern myt.
Rushdies Orfeus heter Ormus Cama och är en indier som erövrar hela världen med sin rockmusik. Eurydike är en ofantligt dyrkad rocksångerska som bokstavligt försvinner ner i underjorden under en jordbävning och därefter kanoniseras.
En saga om kärlek, död, och rockmusik; om världen på tröskeln till ett nytt årtusende.
Spekulationer kring allt från klassiska rocklåtar till globaliseringen av popkulturen, från indoeuropeisk mytologi, postmodernitet och postkolonialism till människans bräckliga existens i denna värld och den hinsides.
Sucha, Sain, Reflektion : noveller. – Sollentuna : Vudya Kitaban Förlag, 2000. – 107 s.
Sain Sucha är en pseudonym för Mushtaq Ahmad. Sain levde 19 år i Pakistan innan han flyttade till England för fem år. Till Sverige kom han 1965.
Reflektioner är en samling korta noveller om möten i olika miljöer världen över .
Novellerna är dels skildringar från olika perioder i Pakistans historia, dels av möten med människor, möten som leder fram till egna reflektioner byggda på en humanistisk grundsyn.
Thor, Annika, Eldfågeln. – Stockholm : Bonnier-Carlsen, 2000. – 128 s. : ill.
Denna lärorika och fina ungdomsbok, Eldfågeln, utspelar sig under medeltiden och handlar om 14-årige Mathias från Lübeck som skickas av sina föräldrar med ett handelsskepp till Bergen för att arbeta som lärling hos Hansaköpmännen och förhoppningsvis så småningom återvända som en rik köpman.
Vi får följa hans resa norrut över haven och ta del av hans upplevelser i det främmande landet. Han och de andra pojkarna som kommer till Bergen utnyttjas brutalt. De får slita hårt och lever mer eller mindre som livegna under hårda villkor.
Zak, Monica, & Runnerström, Bengt-Arne, Flickan och de flygande hundarna. – Stockholm : OPAL, 2000. – 32 s., ill.
Miali var en flicka som bodde på Samoa. När Kungen av Tonga vill gifta sig med henne paddlade hon hela den långa vägen till kungens ö. Där råkade hon mycket illa ut, men räddades till slut av några tusen flygande hundar.
En annorlunda saga för barn. Färggranna helsides illustrationer.
Özkök, Lütfi, Drömmen andas I gräset. – Järna : Balders Förlag, 2000. – 93 s., ill.
Lütfi Özkök är en turkisk författare, men hans rykte grundar sig inte i första hand på vad han har skrivit. Det är hans hantering av kameran och inte av pennan som har väckt störst uppmärksamhet.
Han har även varit verksam som översättare. Han har ägnat sig åt att introducera poesi från sitt forna hemland Turkiet. Mindre känt är väl att han själv är en skicklig poet, om också inte påfallande produktiv.
I Drömmen andas i gräset har Jonas Ellerström skrivit ett förord och har dessutom redigerat dikturvalet. Utöver dikterna får man smakprov på Özköks fotokonst.
Resedikterna i boken är många. I avdelningen ”Minnen, platser” finns de samlade och vittnar om en outsläcklig längtan efter att resa och ta reda på vad som finns bortom bergen.
I den sista avdelningen, ”Östersjövindar”, återkommer poeten till sig själv och sitt eget liv. Han skriver om sitt predikament som landsflykting och om hur det känns att lära sig skriva på ett språk han inte talade som barn.
MEDIA
Hussain, Mustafa, Medierne, minoriteterne og majoriteten : en undersøgelse af nyhedsmedier og den folkelige diskurs i Danmark / Mustafa Hussain, Ferruh Yilmaz og Tim O’Connor. – København : Nævnet for Etnisk Ligestilling, 1997. – 273 s.
Vår bild av invandrare och av andra kulturer bestäms i hög grad av hur de presenteras i media.
Var läggs tyngdpunkten i nyhetsrapporteringen? Vad väljer man att blunda för och vilken bild vill man ge?
Danmark är ett segregerat samhälle och den danska massmedierna bidrar till att skapa och upprätthålla en felaktig bild av invandrare.
Rikskonferensen om invandrar- och minoritetsmedia i Sverige (Malmö : 2000)
Invandrar- och minoritetsmedia i Sverige : rikskonferens rapport 2000. - Malmö : Africa forum, 2000. - 254 s. : ill.
Den 10 februari 2000 arrangerades den första gemensamma konferensen för invandrar- och minoritetsmedia. Företrädare för media och myndigheter deltog. Rapporten är en avskrift av paneldiskussionerna och frågorna från deltagarna.
HISTORIA
Migration : Utvandrare och invandrare i gångna tider / redaktör: Bengt Hjord. – Stockholm : Sveriges Släktforskarförbund, 1992. – 185 s : ill.
Under ett antal år i mitten av 1700-talet förekom en förhållandevis stor arbetskraftsimport från Tyskland, Nederländerna och Danmark.
Uppskattningsvis kom under åren 1759-1763 cirka 4 000 invandrare till de svenska fabrikerna. En stor del av dessa var spinnerskor. Ann Hörsell redogör för denna tidigare föga uppmärksammade immigrationsvåg.
Lars-Göran Johansson från Svenska emigrantinstitutet skriver om nycklar till utvandringens källmaterial, Elisabeth Thorsell en en kyrkogård i Colorado, Alfred Örback berättar om hur jordstyckningen stod i relation till emigrationen, Lars Lindgren och Bo Lindwall skriver om det resande folket, Göran Larsson och Anna Svensson beskriver förbindelserma mellan Danmark och Sverige.
I boken ingår även en lista över utländska arbetare i Stockholms textilindustri 1759-1763 samt verksamhetsberättelsen för Sveriges släktforskarförbund 1990.
Olin, Karl-Gustav, Alaska : Del 3 : Namnlistan : Vad gjorde farfar i Alaska?. - Jakobstad : Olimex, 1996. - 142 s.
Under mer än halva 1800-talet hörde Alaska och Finland till samma rike. Under denna tid vistades många finländare i Alaska. Vad gjorde farfar i Alaska?
Svaret på den frågan och många andra finns kanske i den här namnlistan, som är ett komplement till två tidigare delar i Karl-Gustav Olins verk om finländarnas öden och äventyr i Alaska.
Namnlistan innehåller cirka 6 000 namn på personer som haft kontakt med Alaska huvudsakligen före första världskriget. Ett index gör det lätt att söka i boken.
Olin, Karl-Gustav, Vad gjorde farfar i Klippiga bergen? : namnlista. - Jakobstad : Olimex, 1998. - 226 s.
Vad gjorde farfar i klippiga bergen? är en bilaga till huvudverket ”Klippiga bergen”.
Boken innehåller över 10 000 namn på finländare som i något skede har vistats i bergstaterna Colorado, Montana och Utah.
Se presentationen av de tidigare böckerna i Invandrarrapport nr 2/3-2000.
ROMER
Acton, Thomas (Ed.), Scholarship and the Gypsy Struggle : Commitment in Romani Studies. – Hatfield : University of Hertfordshire Press, 2000. – 180 s.
Zigenarna är idag tolv miljoner, utspridda över världen, men deras kultur har förblivit märkligt okänd.
Kring dem har myter vävts, de har blivit fruktade och förföljda. Med sitt sätt att leva har de funnits till hands som syndabockar, men samtidigt varit sinnebilden för rotlöshet och frihet.
Boken handlar om hur zigenare behandlats i Europa och hur de olika europeiska länderna har bemött och hanterat zigenare, alltifrån trettiotalets lägerliv till dagens liv i segregerade förorter.
I tretton kapitlar skildrar författarna zigenarnas kultur och historia, deras massutvandring från Indien för tusen år sedan och hur de sedan dess alltid förföljts.
FINSKA KRIGSBARN
Danielsen, Ann-Maj, Att inte höra till : ett finskt krigsbarn berättar. Stockholm : B. Wahlström, 2000. – 244 s.
Under andra världskriget skickades nästan 70 000 finska barn till Sverige. Ett av dessa var femåriga Ann-Maj som tillsammans med sin lillasyster fördes bort från bombanfall och misär. Men hon fördes också bort från sin familj, sitt språk och sin identitet.
Efter fem trygga år i Sverige tvingas hon så plötsligt återvända till det forna hemmet. Hon skickas tillbaka till Finland.
Att inte höra till handlar om henne, hennes föräldrar och fyra syskon. Hon beskriver hur oerhört svårt det var för många i Finland att efter krigsslutet klara den dagliga tillvaron, eftersom arbetslösheten var hög, och ransonerna knappa.
Utifrån sina egna erfarenheter drar hon paralleller till hur situationen är idag för många flyktingbarn som skickas tillbaka till krigshärjade länder där alla vet att de kommer att fara illa.
”Varför har inte världen lärt sig något? Varför händer det fortfarande?” undrar hon i denna mycket läsvärda bok.
Erving-Odelberg, Helmi, Hälytys : glimtar ur ett krigsbarns liv. – Skellefteå : Ord & Visor förlag, 1998. – 124 s.
Varje krigsbarn bär, på skilda sätt, minnena genom livet. Bombnätterna, de kalla vintrarna, den onde fienden, de vuxnas sorg och oro.
I Hälytys berättar ett finskt krigsbarn om sitt traumatiska möte med ”chokladlandet” Sverige, där hon blev kvar efter kriget. Hon vill även förmedla läsaren förståelse för det svåra valet som mödrarna blev tvungna till när de gjorde beslutet att sända barnen till Sverige.
Vesterberg, Sinikka, Skymt av livet. – Fernvale, Qld : Seaview Press, 1999. – 157 s.
Skymt av livet är en skönlitterärt berättad fortsättning på En gång krigsbarn.
I boken får läsaren följa Sirkkas upplevelser under en epok av femtiotalet, då hon arbetade på ett svenskt mentalsjukhus. Sinikka Vesterberg bor numera i Australien. Boken finns att köpa från:
Seaview press, PO Box 234, Henley Beach
South Australia 5022.
Se även recension av hennes tidigare bok i Invandrarrapport nr 1-2000.
BIOGRAFIER
Czarnecki, Tadeusz, Jag är frisk och mår bra. – Skellefteå : Ord & Visor Förlag, 1999. – 374 s.
Boken handlar om författarens upplevelser i koncentrationsläger under andra världskriget.
Tadeusz Czarnecki är född 1925 i Polen. 1943 var han 18 år och koncentrationslägerfånge i Auschwitz. Hans erfarenheter från lägren Auschwitz-Birkenau, Leonberg och Bergen-Belsen sträckte sig från 1943 fram till krigets slut.
Med dessa erfarenheter som grund vill han belysa vissa aspekter kring överlevnaden som sådan.
Han skriver brev till sin mor och inleder med orden ”Jag är frisk och mår bra”. Delvis för censurens skull, men också som uttryck för en svart humor, vilket blev ett sätt att överleva i en monstruös tillvaro.
Boken är mycket läsvärt.
Dirie, Waris, En blomma i Afrikas öken. – Stockholm : Bra Böcker, 1999. – 274 s.
Waris Dirie är idag en världsberömd fotomodell. Vad många inte vet är att hon könsstympades som barn. Waris kom till London som 14-åring och bodde dessförinnan i Somalia.
En blomma i Afrikas öken är en berättelse om hennes liv, men också ett dokument om kvinnlig könsstympning.
Waris arbetar idag som FN-ambassadör mot könsstympning i världen.
Waris berättar om hur det var att vara en ung somalisk kvinna i ett främmande land och hur hon lyckades nå friheten.
Ejupovic, Lejla, Inre exil : efter branden på Backaplan. - Stockholm : Tiden, 2000. - 121 s.
Den 29 oktober 1998 omkom 63 unga människor vid den katastrofala branden i en festlokal på Hisingen i Göteborg.
Chocken och sorgen var enorm och hela Sverige sörjde med de anhöriga.
Boken handlar om hur några ungdomar upplevde branden, hur de klarat sig igenom de första två åren efter tragedin.
Lejla Ejupvic, då 16 år, var själv inte med vid festen på Backaplan. Liksom åtskilliga andra ungdomar i Göteborg hade hon vänner som var med på festen.
Efter de första dagarnas chocktillstånd, som så många vittnat om, kända Lejla att hon måste göra något, hjälpa de drabbade, och uppmuntrad av sin svensklärare började hon intervjua tio av de ungdomar som varit med om branden och överlevde katastrofen, och skriva om den.
Under sitt intervjuarbete kom Lejla nästan att fungera som en kurator för ungdomarna. De vittnade om att brandkatastrofen i Göteborg är ”ingenting man någonsin glömmer”, den är ”något man får leva med i hela sitt liv.”
För Lejla innebar intervjuerna mycket mer än vad hon själv förstod: att kunna förlåta utan att aldrig någonsin glömma.
Tid att minnas : berättelser från projektet Skriv ett brev till ditt barn. - Göteborg : Tre böcker, 1999. – 252 s.
Det finns barriärer mellan svenskar och invandrare. Det finns också barriärer mellan olika invandrargrupper.
Hur kommer det framtida samhällsklimatet att bli, om vi låter dessa murar vara kvar och rentav förstärkas?
Tid att minnas är resultat av projektet ”Skriv ett brev till Ditt barn”.
Initiativet togs genom Angereds Hembygdsgille. Syftet med projektet var främst att påverka alla att skriva ner sina minnen och uppgifter om den egna släkten.
Invandrare från Argentina, Bangladesh, Bolivia, Bosnien, Chile, Finland, Iran, Marocko, Polen, Somalien och Zimbabwe samt en svensk berättar i boken om sina minnen.
Moberg, Åsa, & Inczèdy-Gombos, Adam, Adams bok. – Stockholm : Natur och Kultur, 1999. – 238 s.
Boken handlar om Åsa Moberg, hennes sambo Adam, som lider av omväxlande maniska och depressiva perioder, och deras liv tillsammans i sjukdomens närvaro.
Boken innehåller dessutom fragment ur en bok om Adams barndom, en bok som aldrig blir skriven. Han påbörjar den om och om igen men sjukdomen hindrar honom från att färdigställa den.
Boken innehåller mycket som är skrämmande men också mycket humor och medkänsla, och den ger en uppriktig bild av det manodepressiva beteendet.
Runberg, Björn, Valdemar Langlet : Räddare i faran. – Bromma : Megilla-Förlaget, 2000. – 86 s.
I krigets Budapest 1944, startade Valdemar Langlet en verksamhet för att hjälpa dem som förföljdes av nazisterna. Varhelst det fanns någon i nöd, ville han erbjuda sin hjälp, ett skyddsbrev som visade att den nödställde stod under Svenska röda korsets beskydd.
Valdemar Langlet arbetade utan ekonomiskt stöd och räddade många undan förintelsen. Hans stora insatser erkändes aldrig i Sverige och har hittills varit okända.
Sesay, Lammin Sullay, Messages from Finland. – Turku : Reindeer Books, 1996. – 255 s.
A magazine for foreigners?. - 1999. -184 s.
Life as a book publisher. - 1999. - 186 s.
A search for survival. - 1999. - 184 s.
A search for the right papers. - 1999. - 162 s.
A search for peace & solitude. - 1999. - 158 s.
Selected writings. - 1999. - 186 s.
Böckerna ingår i serien The exciting experiences of a foreign student, som utges av Lamin Sullay.
Lammin Sullay är född i Lunsar, Sierre Leone, 1965. Han kom till Finland 1990.
Messages from Finland är en självbiografisk skildring om Sullays upplevelser i Finland. Mot bakgrunden av hans oroliga förhållanden får läsaren följa honom som student vid universitet i Turku, tidskriftsredaktör, utgivare, och förlags-chef.
I var och en av de följande böckerna fortsätter Lammin Sullay att beskriva olika episoder i sina kontakter med de finska myndigheterna och det finska samhället.
Stenius, Yrsa, Makten och kvinnligheten. – Stockholm : Brombergs, 1993. – 185 s.
Yrsa Stenius är författare och journalist. Hon har varit chefredaktör för Aftonbladet.
I Makten och kvinnligheten belyser Stenius ett fenomen som få har närmat sig utan skygglappar, nämligen attt makt är beroendeframkallande.
När man vant sig vid att anses som en ”betydande person”, att ständigt stå i strålkastarljuset, är det svårt att avstå från allt detta.
Yrsa Stenius rannsakar sig själv, sin livskris och sina livsval, där oförmågan att samtidigt bejaka karriären och kvinnligheten är ett viktigt tema. Hon skriver öppet och självutlämnande om sitt personliga livsmönster som bland annat inneburit att hon ständigt också accepterat rollen som ”den andra kvinnan”.
Utifrån egen erfarenhet analyserar hon också massmediernas roll som moralproducenter.
Boken behandlar hur makt förändrar personligheten. Om det är fråga om en kvinna med androgyn personlighet är det ofta kvinnligheten som blir lidande.
Stewart, Chris, Andalusiska citroner : ett nytt liv uppe i bergen utanför Granada. – Stockholm : Forum, 1999. – 213 s. : ill.
I denna bok berättar Chris Stewart, före detta trummis i rockbandet Genesis, om hur han och hans fru förverkligade sitt livs dröm – att bosätta sig i spanska Andalusien. Att köpa en fallfärdig gård, utan vare sig rinnande vatten, elektricitet eller ordentlig tillfartsväg, var förvisso ett vågspel. Men de har aldrig ångrat sitt beslut.
Med humor guidar Chris Stewart läsaren genom framgångar och missöden till ett både tufft och idylliskt liv på hänförande vacker plats. En trevlig bok, verkligen!
Ulrich Herz : Flykting - Folkbildare - Freds-kämpe / en krönika sammanställd av Gösta Larsson. Danderyd : Gösta Larsson, 2000. – 111 s.
Ulrich Herz är född 1913 i Tyskland. Han flydde 1934 till Sverige.
Efter ett kort inledande avsnitt om Ulrich Herz’ uppväxtförhållanden beskrivs hans lev-nadsbana under de tre rubrikerna: Flykting, Folkbildare, Fredskämpe.
Uli har varit aktiv som folkbildare i Brunns-viks folkhögskola, som redaktör för Stock-holmstidningen, som programledare i TV, som generalsekreterare i Internationella fredsbyrån, för att bara nämna några av uppdragen.
Boken avslutas med en bibliografi.
Widerberg, Siv, Vända livet. – Stockholm : Rabén & Sjögren, 2000. – 171 s.
Våren 1999 träffade Siv Widerberg Lena och Calle som båda – på olika sätt – protesterade mot vuxenvärlden.
I Vända livet berättar Lena om hur hon van-trivdes som tonåring, gick på amfetamin och hamnade bland drogmissbrukare.
Calle berättar om sin barndom, om sin väg in i den nazistiska rörelsen, men också om sin väg ut. Lättläst bok. Stor stil.
KULTURMÖTEN
Rystad, Göran, & Lundberg, Svante (red.), Att möta främlingar. – Lund : Arkiv Förlag, 2000. – 288 s.
Hur reagerar svenskarna när de möter invandrare? Vilka uttryck kan dessa känslor ta sig?
De tio författare som medverkar i denna antologi representerar olika ämnesområden – historia, etnologi, sociologi och antropologi – vilket gör att de närmar sig det gemensamma temat från olika utgångspunkter.
De olika bidragen ger en bild av hur man behandlar problem kring invandring och flyktingmottagning.
I fokus står inte i första hand invandrarna själva, utan mottagarlandets reaktioner på det främmande.
Wellros, Seija, & Hellström, Gunnar, Likt och olikt : om kulturmöten i Sverige. – Stockholm : Natur och kultur, 1998. – 109 s.
Hur ser man i Sverige på kärlek och äktenskap?
Hur uppfostrar man sina barn? Vilka osynliga regler gäller i arbetslivet? Hur ser man på invandrare?
Den kultur man vuxit upp och levt i präglar i hög grad ens föreställningar och beteenden. Och de missförstånd som kan uppstå i möten mellan människor från olika kulturer bottnar ofta i att man är omedveten om varandras bakgrund.
Likt och olikt : om kulturmöten i Sverige , som är den andra, omarbetade och utökade upplagan, är avsedd som underlag för diskussioner kring kulturskillnader. Författarna ger exempel på sådana olikheter som kan bli hinder för stimulerande möten.
Varje kapitel i boken belyser ett tema som sedan utvecklas och fördjupas genom diskussionsfrågor.
SOCIOLOGI
Dahlstedt, Inge, Svensk invandrar- och flyktingpolitisk riksdagsdebatt : 1980- och 1990-talsdebatter : översikt och jämförelse. – Umeå : Sociologiska institutionen, Umeå universitet, 2000. – 68 s. - (Merge ; 2000:2)
Under de senaste decennierna har invandrar- och flyktingpolitiken varit heta debattämnen. Antalet tidningsartiklar, och radio- och TV-program som skrivits om ämnet är oberäkneliga.
Den invandrar- och flyktingpolitiska riksdagsdebatten kan ses som en indikator på hur politiken har utvecklats och vilka idéer, såväl gamla som nya, det är som omgärdar politiken.
Syftet med föreliggande studie är att i ett allmänt perspektiv ge en översikt och komparativ jämförelse av invandrar- och flyktingpolitisk debatt i Sveriges riksdag, med hänvisning till dels 1980-talsdebatt och dels 1990-talsdebatt.
Gemensamt för 1980- och 1990-talens debatter har varit en ”påtaglig problembildsfixering kring hotbilder, hot om flyktinginvasion, hot mot den svenska nationalstaten” samt en kategorisering av invandring och invandrare som ”problem-i-sig-självt”.
Författaren tycker att en lyckad integration inte är möjlig så länge invandring och invandrare, flyktingmottagning och flyktinginvandring uppfattas som något problematiskt i sig.
Duvander, Ann-Zofie E., Couples in Sweden : studies on family and work. – Stockholm : Department of Sociology, Stockholm University, 2000. – 150 s. (Swedish Institute for Social Research ; 46). - Doktorsavhandling.
Mammor med hög lön och lång utbildning återvänder tidigare till arbetet än andra. Det framgår i Ann-Zofie Duvanders avhandling om hur familjelivet påverkar arbetslivet.
Hennes studie visar också att par oftast gifter sig då de tycker det är dags för barn, och att hög utbildning och delad ekonomi gör par mer benägna att gifta sig.
Vidare framgår det att bra språkkunskaper, svensk utbildning och samliv med en svensk partner inte gör invandrare mindre arbetslösa. De som har bra språkkunskaper och svensk utbildning är dock i mindre utsträckning överkvalificerade för sina arbeten.
Då Ann-Zofie Duvander studerade inkomstutvecklingen hos gifta par från giftermålet och åtta år framåt fann hon att inkomsterna ökade mer för de som gift sig med någon med samma typ av utbildning som de själva; de drog nytta av varandras kunskaper och kontakter i sina karriärer.
Resultaten visar även att låginkomsttagare ökade sina inkomster mer om de var gifta med någon med högre inkomst. Högavlönade män ökade sina inkomster också om deras hustrur hade lägre inkomst.
Olsson, Erik, Behind doors : social categorization in a multiethnic care setting for the elderly. – Umeå : University of Umeå, 2000. – 44 s. - (Merge ; 2000:1)
Ska “äldre invandrare” räknas till kategorin “äldre”, till kategorin “invandrare”, eller till en ny och egen social kategori?
Rapporten tar upp frågan om jämlikhet och rättvisa betyder att äldre invandrare skall behandlas på samma villkor som svenska pensionärer, eller om man ska inrätta särskilda vårdformer för dem.
Författaren belyser livsvillkoren för äldre invandrare. Även invandrarpolitiken och relevant socialpolitik i Sverige belyses.
Andra frågor som belyses är hur och av vilka äldre invandrare ska tas om hand när de blir oförmögna att klara sig själva, och om äldre invandrare har speciella önskemål och behov som inte kan tillgodoses på vanliga svenska institutioner.
POLITIK
Medborgarskapskrav i svensk lagstiftning : betänkande av Kommittén om medborgarskapskrav. - Stockholm : Fritzes offentliga publikationer, 2000. – 493 s. (Statens offentliga utredningar, 2000:106).
Migration har förändrat Sveriges demografiska karta. Samtidigt har skillnader uppstått vad gäller grundläggande rättigheter mellan den infödda befolkningen och invandrare.
Att byta medborgarskap är ofta ett stort och avgörande steg att ta för individen även om han eller hon vistats länge i Sverige.
Medborgarskapskrav i svensk lagstiftning kartlägger i vilka sammanhang det i lagar och andra författningar ställs krav på svenskt medborgarskap, och analyserar dels de argument med vilka förekommande krav tidigare motiverats, dels vad olika krav relaterade till medborgarskap i praktiken innebär, såväl för den enskilde som inte är svensk medborgare som för samhället i stort.
Mångfald i organisationer. – Stockholm : Utvecklingsrådet för den statliga sectorn, 2000. – 64 s.
Cirka 18 % av invånarna i Sverige idag har – helt eller delvis – en annan etnisk eller kulturell bakgrund än den svenska.
Syftet med skriften är att låta läsaren få del av ”hur och varför” en mångfaldsprocess pågår på statliga arbetsplatser.
ARBETSMARKNAD
Bevelander, Pieter, Immigrant employment integration and structural change in Sweden, 1970-1995. – Stockholm : Almqvist &Wiksell International, 2000. – 235 s. - (Lund studies in economic history ; 15)
Denna doktorsavhandling handlar om sysselsättningsintegrationen av manliga och kvinn-liga invandrare i Sverige mellan 1970 och 1995.
Första kapitlet inleds med en översikt av teorier och tidigare studier om invandrares sysselsättning. Utifrån denna formuleras ett antal hypoteser.
Det andra kapitlet ger en översikt av den svenska migrationshistorien, invandrarnas karaktäristika samt den ekonomiska bakgrunden till den studerade perioden.
Kapitel tre studerar utbildnings - och familjerelaterade variablers inverkan på invandrarnas sysselsättningsintegration åren 1970 och 1990.
I det fjärde kapitlet görs en djupare studie av invandrares investering i ”landspecifika kunskaper” och förhållande till det nya landet och dessa faktorers påverkan på sannolikheten att få arbete åren 1970 och 1990.
Kapitel fem analyserar effekten av strukturell förändring och utbildning på invandrarnas arbetsmarknadsinträde.
Resultaten från denna studie är att svårigheterna att få arbete har ökat med tiden för både manliga och kvinnliga invandrare. Svårigheten att få arbete kan inte enbart tillskrivas invandrarnas förändrade formella humankapital utan beror också på förändringar i den ekonomiska.utvecklingen i samhället.
Gottskallsdottir, Bergthora, Arbetet som en port till samhället : invandrarakademikernas integration och identitet. – Lund : Sociologiska Institutionen, Lunds Universitet, 2000. – 89 s. (Licentiate’s Dissertations in Sociology ; 2000:2)
Bergthora Gottskallsdottir beskriver mötet mellan en grupp invandrarakademiker och arbetslivet i Sverige.
Hon beskriver den svenska arbetsmarknaden och ger råd och tips för hur man söker arbete i Sverige samt informerar om vilka rättigheter och skyldigheter man har som arbetstagare.
Boken innehåller även tips om hur man söker arbete i Sverige och en beskrivning av olika yrken och utbildningar.
Syftet med undersökningen har varit att belysa betydelsen av erfarenheter i arbetslivet för integrationen i samhället och för den sociala och personliga identiteten.
Olsson, Lars, På tröskeln till folkhemmet : baltiska flyktingar och polska koncentrations-lägerfångar som reservarbetskraft i skånskt jordbruk kring slutet av andra världskriget. – [Malmö] : Förlaget Morgonrodnad, 1995. – 180 s.
Under andra världskriget sökte upp emot 200 000 flyktingar skydd i Sverige undan politisk terror och krigets fasor.
I den här boken granskar Lars Olsson, docent i historia vid Lunds Universitet då boken gavs ut och numera professor vid Växjö universitet, flyktingpolitiken och flykting-mottagandet under och strax efter kriget.
Författaren visar hur flyktingarna till en början sågs som ett stort samhälleligt problem, men hur de snart utgjorde en resurs för folkförsörjningen. För många flyktingar blev utslussningen i arbete en väg av kaos och tumult.
I fokus står de baltiska flyktingar, som kom på hösten 1944 och de överlevande polska kvinnor, som togs till Sverige med Röda Korsets vita bussar under krigets slutskede 1945.
Det är deras betydelse som arbetskraftsreserv som behandlas i boken.
Avslutningsvis diskuterar författaren flyktingarnas möjligheter att integreras i det svenska samhället efter kriget.
Österberg, Torun, Economic Perspectives on Immigrants and Intergenerational Transmis-sions. – Göteborg : Göteborgs Universitet, 2000. – 149 s. - (Ekonomiska studier / utgivna av nationalekonomiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet ; 102). -
Doktorsavhandling.
Det är svårare för barn till invandrare än barn till infödda föräldrar att förflytta sig från en låginkomstposition om föräldrarna också haft låga inkomster. De har också lättare att förlora en höginkomstposition jämfört med svenskar.
Sett över flera generationer har de negativa inkomstskillnaderna i förhållande till svenskar inte minskat särskilt mycket, snarare ökat.
Bland individer med invandrarbakgrund är, för ett flertal bakgrundsländer, inkomstskillna-derna stora när man jämför med svenskar i samma ålder, som bor i samma region och är lika när det gäller utbildningsnivå, civilstånd och förekomst av små barn.
Det stora problemet är att flertalet individer med invandrarbakgrund är arbetslösa. Första generationens invandrare verkar ha lyckats bättre på arbetsmarknaden mellan åren 1978-1982 än andra generationen under åren 1993-1997, när allt större krav ställs på arbetskraften i ett tjänsteproducerande samhälle.
Första generationens invandrare har generellt haft svårt att etablera sig på dagens svenska arbetsmarknad. Resultaten i avhandlingen visar dock att historiskt sett har de flesta invandrare sammanlagt bidragit positivt till den offentliga sektorns budget under sin livscykel. Även om kostnaderna initialt är stora för flertalet invandrargrupper, speciellt flyktingar, minskar dessa med tiden i Sverige, för att sedan övergå till positiva nettobidrag.
FLYKTINGAR
Abiri, Elisabeth, The Securitisation of Migration : Towards an Understanding of Migration Policy Changes in the 1990s : The Case of Sweden. – Göteborg : Institutionen för freds- och utvecklingsforskning, Göteborgs Universitet, 2000. - 172, (22) s. - Doktorsavhandling.
Vid mitten av 1990-talet började man i svensk politik tala om flyktingpolitik i termer av säkerhetspolitik.
I The Seuritisation of Migration diskuterar Elisabeth Abiri hur denna omsvängning kom att ske.
Det visar sig att den nya strängare flyktingpolitiken egentligen förberetts redan i slutet av 1980-talet i samförstånd mellan såväl modera-ter som socialdemokrater. Nödvändigheten av att markera skiljelinjen mot det populistiska och invandringsfientliga partiet Ny Demokrati i valet 1991 gjorde emellertid att skärpningen av politiken fick anstå till 1993.
Elisabeth Abiri argumenterar för att användandet av säkerhetsargument för att motivera en strängare flyktingpolitik inte bara skadar asylsökande, utan förr eller senare kommer att påverka respekten för mänskliga rättigheter i mottagarlandet, liksom att risken ökar för att extrema uppfattningar breder ut sig.
I en av fallstudierna görs en till synes hårddragen men, som det visar sig, intressant jämförelse mellan orsakerna till förändringar i flyktingpolitiken i Sverige respektive Malawi, ett av Afrikas fattigaste länder med ungefär lika många invånare som Sverige, fast med oerhört mycket större andel flyktingar.
I fallet Sverige anges orsakerna till en skärpning vara välfärdsstatens försvagning och en ökad osäkerhet både inom regeringen och bland allmänheten efter det kalla krigets slut. Det blev plötsligt viktigt att känna att man hade ”kontroll”, och ett bevis för det är att man förmår upprätthålla klara skiljelinjer mellan ”vi” och ”dom”.
Berg, Berit, & Schierup, Carl-Ulrik (Red.), Integration – retorik, politik, praktik : om bosniska flyktingar i Norden. – København : nordisk Ministerråd, 1999. – 301 s. - (Nord 1999 :5).
Under de senaste årtionden har det skett en omfattande flyktinginvandring från Bosnien Hercegovina till de nordiska länderna. Dessa flyktingar stöter på en rad problem vid anpassningen till de nya samhällen.
Ungefär hälften av de bosniska flyktingarna som anlänt till Norden är kvinnor. En viktig princip för den kvinnliga integreringen blir att skapa förutsättningar för en ”verklig jämlikhet”.
Denna artikelsamling bygger på ett forsk-ningsprojekt om bosniska flyktingar i Norden.
En integrationspolitik, enligt författarna, bör vara inriktad på att främja mångfalden.
Under 1990-talet har invandrarpolitiken i de nordiska länderna utsatts för en mängd utredningar och kritik.
Författarna visar att den moraliska grunden ambitiös. Samtidigt finns det väsentliga meningsskiljaktigheter när det gäller politikens praktiska genomförande.
Boken inriktar sig på att studera de bosniska flyktingarnas integrationsprocess i ljuset av den lokala flyktingmottagningen, dess organisationsformer och verksamheter.
Einarsen, Terje, Retten til vern som flyktning. – Bergen : Cicero Publishers, 2000. – 727 s.
I denna omfångsrika bok gör Terje Einarsen, doktor i juridik, en översikt av norska och internationella regelsystem och lagar som berör flyktingar, och diskuterar olika tolkningar av flyktingbegreppet.
Boken bygger på Einarsens doktorsavhandling 1999 och är av hög kvalitet.
Trots att flyktingkonventionen är ett riktmärke i dagens internationella flyktingarbete är svaret på frågan ”Vem är flykting?” varken entydigt eller enkelt, skriver författaren.
För att närmare precisera vem som är flykting måste man bland annat ta hänsyn till vem som definierar, i vilket land det sker och under vilken period.
Tyngdpunkten i boken ligger på olika definitioner och på hur dessa tillämpas.
Författaren tar emellertid också upp en del generella aspekter på flyktingprocessen och diskuterar bland annat orsaker till flykt och principiella lösningar på flyktingproblemen.
Boken finns att köpa via Invandrarförlaget. Pris: 1.100 kr.
Nyström, Eva, Integrering – inte isolering : 69 idéer för barnens bästa. – Stockholm : Socialstyrelsen, 1998. – 100 s. Ill. (SoS-rapport 1998:18)
När Ranja Elkhouri var 18 år sa hon upp sig som förälder åt sina föräldrar. I åtta års tid hade hon skött alla bank- och postärenden och fyllt i nödvändiga blanketter, fungerat som tolk och på alla sätt försökt hjälpa sin föräldrar tillrätta i Sverige.
Idag informerar hon andra om flyktingbarnens villkor för att öka förståelsen för också de vuxnas situation.
Detta är ett av de många exempel på hur olika aktörer inom en kommun kan samverka för att skapa goda mötesplatser för invandrar- och flyktingbarnens föräldrar och som tas upp i boken.
Ett återkommande tema i boken är att om de vuxna invandrarna och flyktingarna mår bättre och blir en del av det svenska samhället – så mår också deras barn bättre.
Boken är inte tänkt att läsas rakt igenom utan är snarare en uppslagsbok. I varje kapitel finns ett antal konkreta idéer som kan inspirera det lokala arbetet.
ÅTERVANDRING
Olsson, Åke, Åka tillbaka och hjälpa till : ett resereportage om bolivianska flyktingars hemkomst. – Stockholm : Federativs, 1999. – 118 s.
Åka tillbaka och hjälpa till handlar om en resa från Bolivia och sedan tillbaka igen.
Huvudpersoner är en grupp bolivianer som kom till Sverige under militärdiktaturens år som politiska flyktingar, och sedan återvände till sitt hemland som biståndsarbetare.
Med sina svenska erfarenheter och sin svenska utbildning i bagaget ville de försöka förbättra situationen för sina fattigaste landsmän.
Detta är en bok om ett ovanligt bistånds-projekt i ett av världens mest underutvecklade länder.
INVANDRARBARN
Eide, Ketil, Barn i bevegelse : om oppvekst og levekår for enslige mindreårige flyktninger. – Telemark : Høgskolen i Telemark, Avdeling for helse- og sosialfag, 2000. – 167 s.
Många av de flyktingar som kommer till Norge är barn och ungdomar som flyr ensamma utan föräldrar eller andra vuxna följeslagare.
Fattigdom och otrygghet i hemlandet har ofta satt djupa spår hos dem. De har svårt att förstå orsaken och hela innebörden av att behöva bli flyktingar.
Flera av barnen har också varit med om grymma och skrämmande upplevelser.
Barn i bevegelse ger en hel del kunskap och örståelse. Boken innehåller olika flyktingbarns berättelser om deras bakgrund och flykten till Norge.
Lipnica - lindarnas by : i krigets skugga / barn i samarbete med Gunilla Lundgren : u sjenci rata / djeca u saradnji s Gunillom Lundgren. - Kista : Igelbäcksskolan, 2000. – 80 s. ill.
Pavel och Seada deltar i ett samarbete mellan Igelbäcksskolan i Kista och Osnovna skolan i Lipnica i Bosnien-Hercegovina.
Barn och vuxna från de olika skolorna har besökt varandra, bott i varandras hem, delat vardag, bekymmer och fest.
I den här boken har några av barnens brev, dikter och bilder samlats.
INVANDRARKVINNOR
Roos, Berit, och Gianko, Eva, Med andra ögon : integrations pris. – Stockholm : Stiftelsen Kvinnor Kan, 2000. – 143 s.
Med andra ögon är en bok som på ett personligt sätt porträtterar tio kvinnor som, av olika skäl, lämnat sina ursprungsländer.
De tio kvinnorna beskriver hur de, oftast tack vare egen envishet, kraft och vilja, lyckats skapa sig en ny tillvaro i Sverige, och berättar om sin önskan att få bli en del av Sverige.
Boken ger läsaren möjlighet att tränga bakom det anonyma begreppet “invandrarkvinnor” och uppleva starka personligheter med rötter, historia, kultur ifrån andra länder.
Åberg, Alf, Kvinnorna i Nya Sverige. – Stockholm : Natur & Kultur, 2000. – 178 s.
När Rikskanslern Axel Oxenstierna tog initiativet till kolonin Nya Sverige år 1637 var hans tanke att fylla området med tobaksodlare och bönder och skapa ett svenskt samhälle i Nya Världen.
Det blev som han önskade. Det tog lite tid innan svenskar och finnar vågade resan över Atlanten för att börja odla i den amerikanska vildmarken.
I boken beskriver professor Alf Åberg kvinnornas roll i Nya Sverige. Som hustrur till bönder födde de och uppfostrade barnen, som ofta var många. De svarade för ordningen i hemmet och ladugården och de spann och vävde och vårdade sina trädgårdar.
De lärde sig mycket av de kringboende indianerna och visade stor självständighet mot sina män. Tidigt tog de djupa intryck av det unga amerikanska samhället av vilket de blev en del.
En intressant bok om en tidig emigration.
SOCIALPOLITIK
Social och ekonomisk förankring bland invandrare från Chile, Iran, Polen och Turkiet. – Stockholm : Socialstyrelsen, 1999. – 243 s. (SoS-rapport 1999:9).
Boken bygger på rikstäckande intervjuer med fyra invandrargrupper som kom till Sverige från Chile, Iran, Polen och Turkiet under 1980-talet.
Levnadsförhållanden bland fyra olika invand-rargrupper i Sverige beskrivs och analyseras med hänsyn till de enskildas bakgrund såväl i hemlandet som i Sverige.
Många invandrare har flera allvarliga problem. Inget arbete, ingen familj och inga nära relationer i Sverige innebär stora svårigheter på vägen till förankring och integration i det svenska samhället.
Boken visar mycket tydligt att skillnaderna mellan de aktuella gruppernas levnadsförhållanden är stora.
Sociala och ekonomiska faktorer räcker inte alltid som förklaringar. En del av förklaringen måste sökas i negativa attityder och i diskriminering på grund av personernas härkomst.
EKONOMI
Abbasian, Saeid, Bosättningsmönster, eget företagande och integration : en studie av iraniernas integration i Göteborg. – Göteborg : Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, 2000. – 124 s.
Syftet med denna licentiatavhandling som framför allt behandlar iraniernas integration i Göteborg är att pröva tesen om invandrarföretagande som en integrationsstrategi för invandrare i det svenska samhället.
Resultatet av studien visar att anledningen till att personer med iransk bakgrund numera startar företag i större utsträckning än andra invandrargrupper är den höga arbetslösheten bland iranier samt avsaknaden av ett riktigt arbete och inte eget intresse i första hand.
Hypotesen som har formulerats i uppsatsen är att eget företagande inte är en bra integrationsstrategi för alla invandrare i Sverige som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden.
Lindström, Lalla, Lätta konsumentboken. – Stockholm : LL-Förlaget, 2000. – 99 s., ill.
Lätta konsumentboken innehåller en berättelse om Petra och Björn som flyttar ihop i en 2:a hands lägenhet. Vi får följa paret när de tecknar hemförsäkring, tar lån för att kunna köpa en ny TV, beställer en charterresa, skaffar mobiltelefoner, får besök av dammsugarförsäljare med mera.
Parallellt löper en text med fakta kring alla de saker som paret råkar ut för.
HÄLSOVÅRD
Med gemensamma krafter : Organisationernas betydelse för människors hälsa. – Stockholm : Nationella Folkhälsokommittén, 2000. – 163 s.
Den Nationella Folkhälsokommittén har bett personer från olika organisationer att ge en bild av sin verksamhet och vad den innebär för medlemmarnas hälsa.
Skribenterna har valt olika sätt att hantera frågan. Några utgår från sin egen erfarenhet och beskriver vad organisationen betyder för dem personligen. Andra ger en mer allmän bild av vad en organisation betyder för sina medlemmars hälsa.
”All erfarenhet visar att personer som deltar i samhällets olika skeenden, som känner att de gör en insats och är behövda, mår bättre till kropp och själ. Passivitet och känslan av utanförskap kan leda till ohälsa”.
Steriliseringsfrågan i Sverige 1935-1975 : historisk belysning, kartläggning, intervjuer./ slutbetänkande av 1997 års steriliserings-utredning. - Stockholm : Fritzes, 2000. - 355 s.
Mellan åren 1935 och 1975 steriliserades cirka 63 000 personer i Sverige med stöd av de då gällande steriliseringslagarna.
Ungefär hälften av de utförda steriliseringarna bedöms ha skett under tvång eller efter påtryck-ningar. I många fall var sterilisering ett villkor från myndigheternas sida för att en person skulle få genomgå abort, bli utskriven från anstalt eller för att få gifta sig.
Riksdagen har tidigare, på förslag av rege- ringen, beslutat att personer som steriliserats mot sin vilja under de tidigare gällande lagarna, skall ha möjlighet att ansöka om ersättning om 175 000 kr.
Steriliseringsutredningens slutbetänkande är ett underlag för diskussioner om etiska principer som bör föras i vida kretsar.