Invandrarriksdagen 1972<\/p>\n\n\n\n
Stockholms terrassen, 2-3 december 1972<\/p>\n\n\n\n
Del 1: Invandrarpolitiken<\/p>\n\n\n\n
invandrarnas politiska r\u00e4ttigheter, invandringens orsaker och fr\u00e5gan mellan anpassning och integration<\/p>\n\n\n\n
Inledning<\/p>\n\n\n\n
Miguel Benito (Arbetsgruppen f\u00f6r bildandet av Immigrant-institutet):<\/p>\n\n\n\n
Jag vill h\u00e4lsa er alla v\u00e4lkomna och tackar er i arbetsgruppens namn f\u00f6r ert intresse f\u00f6r Invandrarriksdagen.<\/p>\n\n\n\n
Som samordnare av m\u00f6tet st\u00e5r Arbetsgruppen f\u00f6r bildandet av Immigrant-institutet. En av dess huvuduppgifter \u00e4r att f\u00f6rs\u00f6ka samla invandrarorganisationerna i Sverige som har intresse av att komma till tals i v\u00e5ra egna fr\u00e5gor. Jag hoppas att m\u00f6tet kan bli upptakten till en ny typ av diskussion i detta samh\u00e4lle, d\u00e4r invandrare ocks\u00e5 f\u00e5r en plats i sj\u00e4lva debatten.<\/p>\n\n\n\n
Vi har inbjudit olika myndigheter och organisationer och de skall f\u00e5 m\u00f6jlighet att presentera sin verksamhet eller sin syn p\u00e5 invandrarfr\u00e5gorna. Den egentliga invandrarriksdagen (eller debatten) kommer efter det att dessa inbjudna g\u00e4ster har uttalat sig.<\/p>\n\n\n\n
Det finns olika paneler:<\/p>\n\n\n\n
I f\u00f6rsta panelen har vi inbjudit representanter f\u00f6r de olika politiska partierna. Av olika anledningar har de inte kunnat st\u00e4lla upp utan det \u00e4r endast ett parti som \u00e4r representerat h\u00e4r. De andra partierna har varit positiva till den h\u00e4r invandrarriksdagen men de har varit f\u00f6rhindrade att komma.<\/p>\n\n\n\n
Vi har som inledningstalare i den f\u00f6rsta panelen Bengt Lidal fr\u00e5n Inrikesdepartementet, vilken kommer att presentera de svenska myndigheternas syn p\u00e5 de r\u00e4ttigheter som invandrare kan ha i politiskt h\u00e4nseende.<\/p>\n\n\n\n
I andra panelen som tar upp utbildningsfr\u00e5gor deltar Margareta Ek fr\u00e5n S\u00d6, Hugo Serd\u00e9n fr\u00e5n Stockholms skoldirektion och Nils Erik Hanseg\u00e5rd, forskare och docent vid Uppsala universitet.<\/p>\n\n\n\n
Till tredje panelen som tar upp sociala och r\u00e4ttsliga fr\u00e5gor samt tolkfr\u00e5gor har vi inbjudit Jonas Widgren fr\u00e5n Invandrarutredningen, vilken kommer att presentera tolkutbildningsf\u00f6rslaget, Gunnar S\u00e5ltin fr\u00e5n TCO:s tolkf\u00f6rening samt f\u00f6r r\u00e4ttsliga fr\u00e5gor advokaten Hans G\u00f6ran Franck. Dessutom kommer Arne Friberg fr\u00e5n Socialstyrelsen.<\/p>\n\n\n\n
I panel 4 som tar upp arbetsmarknadsfr\u00e5gor deltar bl.a. Hans G\u00f6ran Myrdal fr\u00e5n Arbetsgivaref\u00f6reningen, Ove J\u00f6nsson fr\u00e5n AMS och Bj\u00f6rn Berg fr\u00e5n SALF som har stark anknytning till invandrare.<\/p>\n\n\n\n
Till sista penelen som tar upp kultur- och informationsfr\u00e5gor kommer bl.a. Arne Redemo fr\u00e5n SIV:s anpassningsbyr\u00e5 och Gunnar Hjertstrand fr\u00e5n Invandrartidningens styrelse samt representant f\u00f6r Inrikesdepartementet. Inrikesdepartementet inleder och avslutar s\u00e5ledes dessa tv\u00e5 dagars konferens.<\/p>\n\n\n\n
Vi skall f\u00f6rs\u00f6ka g\u00f6ra en uppr\u00e4kning av alla f\u00f6reningar som \u00e4r anm\u00e4lda. Det finns ungef\u00e4r 30 f\u00f6reningar. N\u00e4r det g\u00e4ller antalet representerade f\u00f6religger det sv\u00e5righeter. Vi kan inte veta hur m\u00e5nga medlemmar det finns inom varje f\u00f6rening. Dessutom finns det invandrare som \u00e4r aktiva i invandrarfr\u00e5gor och som ocks\u00e5 m\u00e5ste ha en chans att delta i debatten.<\/p>\n\n\n\n
Vassiliadis (Svensk-grekiska f\u00f6reningen):<\/p>\n\n\n\n
Jag beg\u00e4rde ordet f\u00f6r att g\u00f6ra en deklaration.<\/p>\n\n\n\n
Om den h\u00e4r riksdagen skall bli ett informationsm\u00f6te f\u00f6r enskilda invandrare, skall den kalla sig f\u00f6r informationsm\u00f6te och inte riksdag. H\u00e4r finns det representanter f\u00f6r olika organisationer, greker, italienare, spanjorer osv, vilka representerar ungef\u00e4r 5.000 personer, med fullmakt. Vi har bildat en organisation som heter FIOS. Det verkar som om arbetsgruppen f\u00f6r invandrarfr\u00e5gor, som ordnat riksdagen, vilket jag anser vara ett mycket bra initiativ, arbetat parallellt med FIOS.<\/p>\n\n\n\n
Vad jag har f\u00f6rst\u00e5tt av er organisation \u00e4r dess syfte detsamma som FIOS\u2019. I och med att det h\u00e4r riksdagen anordnades av 14 personer och inte 14 organisationer, anser jag mig n\u00f6dsakad att deklarera att det skall bli ett informationsm\u00f6te f\u00f6r enskilda invandrare \u2013 d\u00e5 skall det inte kallas f\u00f6r riksdag utan f\u00f6r informationsm\u00f6te.
Miguel Benito:<\/p>\n\n\n\n
Jag skall r\u00e4kna upp de f\u00f6reningar som har anm\u00e4lt sig, antingen med representanter eller med observat\u00f6rer: Riksf\u00f6rbundet finska f\u00f6reningar med observat\u00f6rer, Internationella f\u00f6reningen f\u00f6r invandrarkvinnor i Stockholm, Malm\u00f6, Link\u00f6ping och Avesta, svensk-grekiska f\u00f6reningen, Italienska f\u00f6reningen i Nacka, Italienska riksf\u00f6rbundet, Baltiska kommitt\u00e9n, Estniska nationalr\u00e5det, Baltiska arkivet, PPS (Polska socialistiska partiet), kroatiska f\u00f6reningen Matija Gubec, Tolkf\u00f6reningen i Stockholms l\u00e4n, olika jugoslaviska f\u00f6reningar, Grekiska f\u00f6reningen i Norrk\u00f6ping, Bor\u00e5s, G\u00f6teborg, Alvesta och Malm\u00f6, Ukrainska f\u00f6reningen, Kulturr\u00e5det, KFMLs, \u00d6steuropeiska socialkommitt\u00e9n, Finska f\u00f6reningen i V\u00e4xj\u00f6, Makedonska f\u00f6reningen i Malm\u00f6, Finska f\u00f6reningen i Kumla och Vuxenskolan, Slovenska f\u00f6reningen i Stockholm, SAC, Grekisk-svenska f\u00f6reningen i S\u00f6dert\u00e4lje, Finlandssvenskarnas riksf\u00f6rbund, Idrottsf\u00f6reningen Otava i Stockholm.<\/p>\n\n\n\n
Vi har h\u00e4r idag \u00f6ver 30 organisationer och inte alla kommer fr\u00e5n Stockholm utan en del fr\u00e5n \u00f6vriga landet.<\/p>\n\n\n\n
Mira Kakossaios (Internationella f\u00f6reningen f\u00f6r invandrarkvinnor):<\/p>\n\n\n\n
Jag f\u00f6resl\u00e5r att vi g\u00f6r en lista och att den distribueras p\u00e5 eftermiddagen. Vi kan b\u00f6rja, eftersom vi kan konstatera att det finns flera f\u00f6reningar och inte bara FIOS.
Miguel Benito:<\/p>\n\n\n\n
Jag vill p\u00e5peka en sak: listan har inte kunnat g\u00f6ras p\u00e5 grund av att m\u00e5nga f\u00f6reningar anm\u00e4lt sig ganska sent, och \u00e4ven idag kommer n\u00e5gra f\u00f6reningar som inte anm\u00e4lt sig alls.<\/p>\n\n\n\n
Leo Bosco (Italienska f\u00f6reningen i Nacka):<\/p>\n\n\n\n
\u00c4r det informationsm\u00f6te eller beslutandem\u00f6te?
Miguel Benito:<\/p>\n\n\n\n
Det h\u00e4r m\u00f6tet \u00e4r t\u00e4nkt som debattm\u00f6te. H\u00e4r kan vi inte besluta n\u00e5gonting eftersom man f\u00f6r att kunna besluta m\u00e5ste ha k\u00e4nt till fr\u00e5gorna i f\u00f6rv\u00e4g inom varje f\u00f6rening och beslutat d\u00e4r. Det h\u00e4r kommer att vara ett debattm\u00f6te f\u00f6r alla som vill debattera i invandrarfr\u00e5gor. De som inte \u00e4r intresserade av s\u00e5dana fr\u00e5gor beh\u00f6ver inte infinna sig h\u00e4r.
Vassiliadis:<\/p>\n\n\n\n
Fr\u00e5gan skall st\u00e4llas om det finns l\u00e4mpliga organisationer som kan ta hand om och debattera invandrarnas organisationer, och jag anser att FIOS (F\u00f6renade invandrarorganisationer i Sverige) \u00e4r det r\u00e4tta organet. I och med att vi anser att detta inte \u00e4r r\u00e4tta organet att diskutera v\u00e5ra fr\u00e5gor och inte kan diskutera d\u00e4rf\u00f6r att vi inte har f\u00e5tt i uppgift av v\u00e5ra medlemmar att diskutera s\u00e5dana fr\u00e5gor som riksdagen kommer att ta upp, s\u00e5 anser vi oss n\u00f6dsakade att fr\u00e5n grekernas sida, som idag representerar 3.185 medlemmar fr\u00e5n hela landet, avg\u00e5. Jag vill upprepa: Stockholm, Uppsala, Enk\u00f6ping, Norrk\u00f6ping, Alvesta, Bor\u00e5s, Malm\u00f6, G\u00f6teborg avg\u00e5r som organisationer och inte som enskilda personer.<\/p>\n\n\n\n
Miguel Benito:
Kan vi \u00e5terg\u00e5 till dagordningen?<\/p>\n\n\n\n
Deltagarna: Ja.<\/p>\n\n\n\n
Miguel Benito:
Kan vi ge ordet till Bengt Lidal?<\/p>\n\n\n\n
Deltagarna: Ja.<\/p>\n\n\n\n
Paulo Cataruzza (Italienska riksf\u00f6rbundet):
Jag har ett uttalande fr\u00e5n de italienska f\u00f6reningarnas riksf\u00f6rbund.<\/p>\n\n\n\n
Miguel Benito:
F\u00e5r vi ge ordet till Bengt Lidal eller skall vi h\u00f6ra italienarnas uttalande?<\/p>\n\n\n\n
Mira Kakossaios (IFFI, Internationella f\u00f6reningen f\u00f6r invandrarkvinnor):
Vi ger ordet till Bengt Lidal.<\/p>\n\n\n\n
Leo Bosco (Italikenska f\u00f6reningen i Nacka):
Eftersom denna grupp p\u00e5 14 personer som har inlett den h\u00e4r riksdagen enligt pressuppgifterna erh\u00e5llit allm\u00e4nna bidrag, ocks\u00e5 v\u00e5ra medel, anser vi att det inte \u00e4r bara denna arbetsgrupp som skall best\u00e4mma var m\u00f6tet skall ske utan ocks\u00e5 vi allesammans och i synnerhet de som representerar 1000-tal invandrare. Under dessa f\u00f6ruts\u00e4ttningar skall vi vara med och arbeta \u2013 annars m\u00e5ste vi ocks\u00e5 dra oss tillbaka. Vi kommer att st\u00e4lla er till ansvar f\u00f6r att ni har f\u00f6rbrukat allm\u00e4nna medel p\u00e5 ett mycket egenm\u00e4ktigt s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n
Miguel Benito:
Vi har f\u00e5tt 5.000 kr i bidrag. Av dessa 5.000 kr har 3.000 kr g\u00e5tt \u00e5t f\u00f6r resorna till deltagare. De \u00e4r representanter f\u00f6r olika organisationer.<\/p>\n\n\n\n
Leo Bosco (Italikenska f\u00f6reningen i Nacka):
Jag vill tala om att vi har f\u00f6reningar h\u00e4r som har 1000-tals medlemmar och de har f\u00e5tt 10.000 kr. De har inte orkat med att g\u00f6ra n\u00e5gra resor med 10.000 kr. 14 personer l\u00e4r ha f\u00e5tt 5.000 kr.<\/p>\n\n\n\n
Miguel Benito:
Jag ger ordet till Bengt Lidal.<\/p>\n\n\n\n
Antonios Papathanasiou:
Jag representerar V\u00e4nsterpartiet kommunisterna. VPK anser att eftersom debatten har urartat i att splittra invandrarna anser vi att vi inte kan n\u00e4rvara i en s\u00e5dan debatt, d\u00e4rf\u00f6r att vi anser att den inte \u00e4r demokratisk.<\/p>\n\n\n\n
(Efter detta avl\u00e4gsnar sig ett 10-tal personer representerande grekiska och italienska f\u00f6reningar och stannar i kafeterian utanf\u00f6r m\u00f6teslokalen de tv\u00e5 dagar som riksdagen p\u00e5gick).<\/p>\n\n\n\n
Bengt Lidal (Inrikesdepartementet):
Herr ordf\u00f6rande! \u00c4rade deltagare! F\u00f6rst av allt ber jag att f\u00e5 framf\u00f6ra en h\u00e4lsning fr\u00e5n inrikesministern Erik Holmqvist och hans tack f\u00f6r inbjudan att n\u00e4rvara vid det h\u00e4r m\u00f6tet och att inleda det. Tyv\u00e4rr \u00e4r han f\u00f6rhindrad att deltaga och han har bett mig att f\u00f6rs\u00f6ka ers\u00e4tta honom.<\/p>\n\n\n\n
Det viktiga \u00e4r vad ni invandrare, representanter f\u00f6r olika organisationer, enskilda individer kan ha att bidra med i debatten.<\/p>\n\n\n\n
I likhet med de flesta andra europeiska l\u00e4nder har Sverige aldrig beslutat s\u00e4tta som m\u00e5l att bli ett invandringsland. D\u00e4remot har regeringen och riksdagen i samf\u00f6rst\u00e5nd uttalat sig f\u00f6r principen om st\u00f6rsta m\u00f6jliga frihet f\u00f6r individen att r\u00f6ra sig mellan l\u00e4nderna. Det \u00e4r en princip som mer tar sikte p\u00e5 individens m\u00f6jligheter \u00e4n p\u00e5 samh\u00e4llets m\u00f6jligheter. Att en s\u00e5dan politik trots aallt inte inneb\u00e4r en total frihet f\u00f6r icke nordiska medborgare att flytta till Sverige, det sammanh\u00e4nger med att s\u00e5dana h\u00e4r flyttningsr\u00f6relser skapar problem b\u00e5de f\u00f6r det land som invandrare kommer till och f\u00f6r det samh\u00e4lle som han l\u00e4mnar och naturligtvis ocks\u00e5 f\u00f6r individen sj\u00e4lv. Det \u00e4r problemen var vi inte s\u00e4rskilt uppm\u00e4rksamma p\u00e5 i Sverige f\u00f6r ett tiotal \u00e5r sedan. F\u00f6rst med de stora invandringsv\u00e5gorna i mitten av 50-talet b\u00f6rjade man f\u00e5 upp \u00f6gonen f\u00f6r denna grupp av problem.<\/p>\n\n\n\n
En s\u00e5n h\u00e4r reglerad invandring skall inte uppfattas som ett utslag av n\u00e5got slags nationalistisk egoism, utan det \u00e4r ett av medlen att realisera en invandrarpolitik som inneb\u00e4r lika behandling av de egna inf\u00f6dda medborgarna och de utl\u00e4ndska medborgare som kommer. Det \u00e4r naturligtvis s\u00e5 att knapphet p\u00e5 arbete och bost\u00e4der inneb\u00e4r risker f\u00f6r en ogynnsam behandling av just de nykomna i samh\u00e4llet. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r tillg\u00e5ngen p\u00e5 syssels\u00e4ttning och bostad villkor f\u00f6r beviljandet av tillst\u00e5nd att arbeta och uppeh\u00e5lla sig h\u00e4r. Det \u00e4r ett s\u00e4tt att f\u00f6rverkliga vad som i ett officieltt dokument fr\u00e5n EEC kallades \u201dsagan om likabehandling\u201d. Den sagan vill vi f\u00f6rs\u00f6ka g\u00f6ra till verklighet.<\/p>\n\n\n\n
Jag tror att den h\u00e4r invandrarriksdagen i ringa grad kommer att ber\u00f6ra problemen i utvandrarl\u00e4nderna. Huvudintresset kommer att koncentreras
till de enskilda individernas problem. D\u00e4rf\u00f6r vill jag redovisa n\u00e5gra svenska principer och handlingslinjer f\u00f6r invandrarpolitiken. En absolut fundamental princip f\u00f6r denna politik \u00e4r att f\u00f6rs\u00f6ka skapa en reell valfrihet f\u00f6r den som kommer hit, valfrihet att stanna, att \u00e5terv\u00e4nda till sitt ursprungsland eller eventuellt flytta till ett tredje land. Och denna princip skulle jag vilja illustrera med n\u00e5gra exempel som huvudsakligen ber\u00f6r s\u00e4kerst\u00e4llande utav den f\u00f6rsta valm\u00f6jligheten, n\u00e4mligen att stanna i mottagarlandet just s\u00e5 l\u00e4nge som individen sj\u00e4lv vill. F\u00f6r det f\u00f6rsta s\u00e5 har i riktlinjerna f\u00f6r v\u00e5r invandringspolitik fastslagits att det \u00e4r av ytterst stort v\u00e4rde b\u00e5de f\u00f6r samh\u00e4llet och f\u00f6r individen att invandraren f\u00e5r h\u00e5lla samman med sin familj och ha sin familj med sig. Detta har uppfattats som en sj\u00e4lvklar r\u00e4ttighet redan fr\u00e5n b\u00f6rjan i svensk politik. Det \u00e4r en saks om ni f\u00f6rmodligen alla uppfattar som sj\u00e4lvklar, som har kommit till Sverige som invandrare. Att jag tar upp just den fr\u00e5gan beror p\u00e5 att det \u00e4r ingen sj\u00e4lvklarhet ute p\u00e5 den europeiska kontinenten. Det visar sig i de allra flesta internationella diskussioner att just familjesammanh\u00e5llningen, familje\u00e5terf\u00f6reningen \u00e4r ett dominerande problem, ett problem som uppst\u00e5tt i de l\u00e4nder d\u00e4r man till\u00e4mpar en uttalad \u201dg\u00e4starbetarpolitik\u201d: den arbetande familjemedlemmen \u00e4r v\u00e4lkommen, de icke-arbetande familjemedlemmarna f\u00e5r stanna i sitt hemland.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r det andra, s\u00e5 anser vi att det samh\u00e4lle som accepterar invandring av utl\u00e4ndsk arbetskraft inte bara skall garantera lika goda anst\u00e4llningsf\u00f6rm\u00e5ner som landets egna inv\u00e5nare har s\u00e5 l\u00e4nge de \u00e4r sysselsatta i invandringslandet. Ocks\u00e5 i tider med uttalad arbetsl\u00f6shet, under en ekonomisk konjunktur liknande den vi har idag \u00e4r det n\u00f6dv\u00e4ndigt att samh\u00e4llet garanterar samma f\u00f6rm\u00e5ner \u00e5t den utl\u00e4ndska arbetaren som \u00e5t den inhemska. Invandraren skall inte beh\u00f6va riskera att han g\u00e5r miste om sitt tillst\u00e5nd att vistas i landet p\u00e5 den grunden att han har blivit arbetsl\u00f6s. Invandrarna f\u00e5r inte anv\u00e4ndas som en konjunkturregulator.<\/p>\n\n\n\n
En tredje v\u00e4g att garantera invandrares valfrihet: att stanna i det nya landet eller \u00e5terv\u00e4nda till det land varifr\u00e5n han kom, om nu det landet g\u00e5r med p\u00e5 det, \u00e4r olika satsningar p\u00e5 spr\u00e5kundervisning. Jag \u00e5terkommer om ett \u00f6gonblick till undervisningen i mottagarlandets spr\u00e5k. Men f\u00f6rst s\u00e5 skulle jag i korthet vilja n\u00e4mna undervisningen i modersm\u00e5let f\u00f6r invandrarnas barn. Det finns flera sk\u00e4l att stimulera en s\u00e5dan undervisning. Ett av dem \u00e4r att undvika att invandrarna och deras barn blir fr\u00e4mlingar f\u00f6r varandra. Vi vet av erfarenhet att barnen mycket l\u00e4ttare \u00e4n de vuxna anpassar sig till en ny milj\u00f6, spr\u00e5kligt och socialt, och d\u00e4rigenom f\u00e5r en f\u00f6rankring i det nya landet som f\u00f6r\u00e4ldrarna kan finna sv\u00e5r att bryta om de vill \u00e5terv\u00e4nda hem. F\u00f6r att underl\u00e4tta f\u00f6r de vuxna invandrarna att n\u00e4r de s\u00e5 \u00f6nskar \u00e5terv\u00e4nda till ursprungslandet \u00e4r det viktigt att deras barn under vistelsen, i det h\u00e4r fallet i Sverige, ges tillf\u00e4lle att bevara och utveckla kunskaperna i modersm\u00e5let. I den obligatoriska skolan finns nu enligt l\u00e4roplanen \u00e5tminstone i teorin m\u00f6jligheter att meddela modersm\u00e5lsundervisning med tv\u00e5 timmar i veckan i varje klass. N\u00e4r det g\u00e4ller undervisning i mottagarlandets spr\u00e5k f\u00f6r vuxna s\u00e5 har vi dels intuitivt, dels genom unders\u00f6kningar som Invandrarutredningen gjort blivit \u00f6vertygade om att det \u00e4r inte tillr\u00e4ckligt att satsa p\u00e5 undervisningen p\u00e5 fritid. Kunskaper i det nya landets spr\u00e5k \u00e4r en grundf\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att invandraren skall kunna leva och verka som medlem i det mottagande samh\u00e4llet. Men vi f\u00e5r inte ha \u00f6verdrivna f\u00f6rest\u00e4llningar om en m\u00e4nniskas f\u00f6rm\u00e5ga att efter en l\u00e5ng och tung arbetsdag till\u00e4gna sig kunskaper i ett nytt spr\u00e5k, i synnerhet om man saknar studievana eller endast har en mycket kort skolutbildning. F\u00f6r att underl\u00e4tta den utl\u00e4ndska arbetarens studier i svenska har som alla vet nyligen lagts fram en proposition till riksdagen med lagf\u00f6rslag som inneb\u00e4r att en arbetsgivare blir lagligt skyldig att st\u00e4lla tid till f\u00f6rfogande f\u00f6r deltagande i svensk undervisning, att betala l\u00f6n f\u00f6r deltaganden i den d\u00e4r undervisningen. Den h\u00e4r propositionen som jag n\u00e4mnde behandlas i den riktiga riksdagen i n\u00e4sta vecka och lagen f\u00f6ruts\u00e4tts tr\u00e4da i kraft den f\u00f6rsta juli n\u00e4sta \u00e5r och d\u00e5 omfatta s\u00e5dana utl\u00e4ndska arbetstagare som har b\u00f6rjat sin f\u00f6rsta anst\u00e4llning i Sverige efter den 1 januari 1973. Jag kan kompletter med att s\u00e4ga s\u00e5som ocks\u00e5 har p\u00e5pekats i propositionen att inom inrikesdepartementet p\u00e5g\u00e5r ett utredningsarbete f\u00f6r att finna m\u00f6jligheter att tillf\u00f6rs\u00e4kra ocks\u00e5 de invandrare som har anst\u00e4llts f\u00f6re den 1 januari 1973 ett st\u00f6d av n\u00e5got slag vid deltagandet i svenskundervisning. Jag tror att jag har lyckats undvika att hittills anv\u00e4nda ordet anpassning en enda g\u00e5ng. Jag skall inte f\u00f6rs\u00f6ka ge mig in p\u00e5 en diskussion utav vad regeringen eller myndigheter eller n\u00e5gon annan menar med anpassning. Men det har v\u00e4xt fram en insikt om att anpassning inte bara f\u00e5r vara fr\u00e5ga om invandrarens, nykomlingens, anpassning till samh\u00e4llet. Anpassningen m\u00e5ste vara en \u00f6msesidig process d\u00e4r det mottagande landet, dess institutioner, dess medborgare, \u00e4r beredda att anpassa sig till fenomenet invandring och de individer som kommer till v\u00e5rt land.<\/p>\n\n\n\n
Det \u00e4r v\u00e4ldigt viktigt att v\u00e5rt lands medborgare, de som blir eller \u00e4r invandrarnas arbetskamrater, grannar, skolkamrater osv. f\u00e5r information, f\u00f6r att inte s\u00e4ga uppfostran f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 er, er situation, orsakerna till att ni har kommit hit och en uppfattning om skillnaderna mellan inte bara svenskar och invandrare som en stor homogen grupp, utan f\u00e5r en uppfattning om egenarten hos de olika grupper som no representerar. Jag \u00e4r r\u00e4dd att jag h\u00e5llit p\u00e5 lite f\u00f6r l\u00e4nge redan. Jag vill bara betona avslutningsvis att Sveriges statsminister inte blev sannspord n\u00e4r han uttalade sig i en intervju f\u00f6r n\u00e5gra m\u00e5nader sedan. Han fick d\u00e4r fr\u00e5gan om han trodde att en invandrarriksdag skulle vara n\u00e5got att satsa p\u00e5. Och han uttalade d\u00e5 viss skepsis och menade att det var alltf\u00f6r mycket som skilde olika invandringsgrupper \u00e5t f\u00f6r att de skulle kunna f\u00e5 en representativ f\u00f6rsamling. Jag tror att det h\u00e4r m\u00f6tet efter vissa inledande meningsmots\u00e4ttningar kan utveckla sig till, om inte en representativ invandrarriksdag, s\u00e5 \u00e5tminstone ett embryo till en representativ f\u00f6rsamling, som det finns all anledning f\u00f6r oss representanter f\u00f6r departement och myndigheter att lyssna p\u00e5. Jag ber att avslutningsvis f\u00e5 framf\u00f6ra Inrikesministerns \u00f6nskan om framg\u00e5ng f\u00f6r m\u00f6tet, riktigt hj\u00e4rtligt lycka till med anstr\u00e4ngningarna att skapa en representativ f\u00f6rsamling f\u00f6r invandrarna i Sverige.<\/p>\n\n\n\n
Miguel Benito:
Jag f\u00e5r tacka Bengt Lidal f\u00f6r orden och kanske n\u00e5gonting som jag borde ha sagt tidigare och som orsakade ocks\u00e5 den diskussion vi hade: jag vill p\u00e5peka igen n\u00e5gonting som Bengt Lidal nyss sade, att det h\u00e4r skulle kunna vara embryot till en representativ f\u00f6rsamling. Meningen med den h\u00e4r f\u00f6rsta invandrarriksdagen var ocks\u00e5 det att eftersom representativitet inte kunde uppn\u00e5s p\u00e5 l\u00e5ngt n\u00e4r, n\u00e5gra f\u00f6rutsp\u00e5dde 4-5 \u00e5r, ans\u00e5g vi att man inte kunde v\u00e4nta s\u00e5 l\u00e4nge, utan att vi fick starta p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt och f\u00f6rs\u00f6ka samla in s\u00e5 m\u00e5nga som ville vara med och att den h\u00e4r samlingen f\u00f6rsta g\u00e5ngen skulle kunna d\u00e5 fungera f\u00f6r att stimulera debatten och komma upp med fr\u00e5gor och f\u00f6rslag efter\u00e5t till invandrarf\u00f6reningarna, s\u00e5 att de sj\u00e4lva sedan skulle d\u00e5 kunna utse representanter till en mer representativ f\u00f6rsamling n\u00e4sta \u00e5r. N\u00e4sta \u00e5r blir i Sverige allm\u00e4nna val och vi invandrare har mycket lite att g\u00f6ra d\u00e4r, men det borde d\u00e5 vara mycket angel\u00e4get f\u00f6r oss att innan Sverige g\u00e5r till val, att vi skulle kunna ocks\u00e5 samlas igen, mer representativt \u00e4n vi \u00e4r nu, och diskutera igen, debattera de fr\u00e5gor som vi nu idag och imorgon kommer att debattera och eventuellt m\u00e5nga andra som kommer att presenteras under tiden, och att d\u00e5 hinner invandrarf\u00f6reningarna ocks\u00e5 diskutera dem inom sina egna f\u00f6reningar, s\u00e5 att man d\u00e5 kan besluta om dessa fr\u00e5gor.<\/p>\n\n\n\n
Som ni ser i det h\u00e4r \u201dMaterial och inl\u00e4gg\u201d som vi har presenterat och som finns d\u00e4r p\u00e5 bordet, s\u00e5 har vi upprepat samma sak: att vi kan vara oeniga p\u00e5 m\u00e5nga punkter, men detta beh\u00f6ver inte vara n\u00e5got hinder f\u00f6r att vi samlas, utan det m\u00e5ste vara tv\u00e4rtom: i och med att vi kan vara oeniga, s\u00e5 \u00e4r det viktigt att vi samlas och diskuterar de fr\u00e5gor som vi kan ha olika uppfattningar om.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r att nu \u00e5terg\u00e5 till den egentliga debatten, vill jag p\u00e5peka att i dessa tv\u00e5 och en halv timmar vi har till f\u00f6rfogande i f\u00f6rsta temat kommer vi att ta upp invandrarnas politiska r\u00e4ttigheter, invandringens orsaker och sedan fr\u00e5gan mellan anpassning och integration. Bengt Lidal har ocks\u00e5 sagt att han inte velat s\u00e4ga ordet anpassning, och vi tycker att det ocks\u00e5 \u00e4r en bra b\u00f6rjan till debatten. Det har kommit en fr\u00e5ga till ordf\u00f6randen och det \u00e4r: under vilken programpunkt t\u00e4nker man informera om planerna att bilda ett immigrantinstitut och syfte med det. Den h\u00e4r fr\u00e5gan ing\u00e5r i sista tema: kultur- och informationsfr\u00e5gor. D\u00e5 kommer vi att ta upp det om det finns n\u00e5gon som vill g\u00f6ra det. Nu l\u00e4mnar jag ordet till Alec Kloppstock.<\/p>\n\n\n\n
Alec Kloppstock:
Jag heter Alec Kloppstock, representerar ingen organisation, och har l\u00e4mnat mina politiska \u00e5sikter hemma, jag kanske representerar familjen. Jag har tv\u00e5 fr\u00e5gor till Bengt Lidal. Den ena \u00e4r ang\u00e5ende propositionen om svensk undervisning som skall behandlas i riksdagen. Du sade och jag l\u00e4ste ocks\u00e5 att den skall vara g\u00e4llande f\u00f6r arbetstagare som anst\u00e4lls fr.o.m. 1.1.1973. Vad skall h\u00e4nda med dem som anst\u00e4lldes innan, n\u00e5gra m\u00e5nader innan eller t.o.m. n\u00e5gra \u00e5r innan? Som vi vet av erfarenhet att de inte kan tillr\u00e4cklig svenska f\u00f6r att fungera i samh\u00e4llet. Jag anv\u00e4nder ordet \u201danpassning\u201d inte heller. Andra fr\u00e5gan \u00e4r undervisning i modersm\u00e5let f\u00f6r invandrarbarn i skolorna. Jag vet att denna fr\u00e5ga skall tas upp senare n\u00e4r vi tar utbildnings. Rent personligt: anser du att det skulle ha r\u00e4ckt till dig om du hade bott utomlands och fick undervisning i modersm\u00e5l i tv\u00e5 timmar?<\/p>\n\n\n\n
Miguel Benito:
Jag skulle \u00e4nd\u00e5 f\u00f6resl\u00e5. Vill ni att Bengt Lidal svarar p\u00e5 dessa fr\u00e5gor eller \u00f6verl\u00e5ter vi dem till det tema som vi har senare p\u00e5 eftermiddagen?<\/p>\n\n\n\n
Alec Kloppstock:
Vill du kanske svara kortfattat vad du anser personligen?<\/p>\n\n\n\n
Bengt Lidal:
P\u00e5 f\u00f6rsta fr\u00e5gan finns inget svar att ge d\u00e4rf\u00f6r att som jag sade i inledningsanf\u00f6randet, s\u00e5 har vi inte kommit fram till n\u00e5gon l\u00f6sning vad vi skall g\u00f6ra f\u00f6r att bereda invandrare som anst\u00e4lldes f\u00f6re 1.1.1973 liknande m\u00f6jligheter, men den utredningen p\u00e5g\u00e5r allts\u00e5 och inrikesministern sa i sin proposition om lagen om ledighet och l\u00f6n vid spr\u00e5kundervisningen att han hoppas kunna l\u00e4gga fram ett kompletterande f\u00f6rslag till n\u00e4sta \u00e5rs riksdag. Den andra fr\u00e5gan skall besvaras verkligt personligt. Jag vet inte hur det skulle vara att som ett litet barn leva i ett fr\u00e4mmande land och f\u00e5 tv\u00e5 timmars undervisning i modersm\u00e5let. Det har jag ingen erfarenhet utav. Men d\u00e4remot s\u00e5 har jag faktiskt erfarenhet av att b\u00f6rja arbeta i ett land med ett annorlunda och som vi tyckte mycket sv\u00e5rt spr\u00e5k. Och d\u00e4r fick jag genom gynnsamma omst\u00e4ndigheter tillf\u00e4lle att \u00e4gna exakt 240 timmar \u00e5t att l\u00e4ra spr\u00e5ket: spr\u00e5ket i fr\u00e5ga var finskan. Och jag kan livligt intyga att p\u00e5 240 timmar s\u00e5 lyckades jag inte l\u00e4ra mig s\u00e5 mycket finska att jag kan fungera p\u00e5 det spr\u00e5ket i Finland och det \u00e4r alla medvetna om att 240 timmar \u00e4r en absolut minimi\u00e5tg\u00e4rd.<\/p>\n\n\n\n
Miguel Benito:
Jag vill upprepa det igen. De som vill debattera eller ta upp n\u00e5gon fr\u00e5ga, b\u00f6r ge sitt namn till ordf\u00f6randen eller sekreteraren. St\u00e4ll g\u00e4rna fr\u00e5gor, men l\u00e4gg hellre f\u00f6rslag. Det \u00e4r meningen att man skall debattera. L\u00e4gg sedan fram f\u00f6rslag som g\u00e5r in i det h\u00e4r temat: invandrarnas politiska r\u00e4ttigheter.<\/p>\n\n\n\n
Mira Kakossaios (ordf\u00f6rande i IFFI-Stockholm och i RIFFI):
N\u00e4r det g\u00e4ller undervisning f\u00f6r vuxna invandrare och skyldigheter fr\u00e5n arbetsgivare att undervisning blir p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt kompenserad med en sorts l\u00f6n eller rent av dessa inkomster som man skulle ha om man inte hade undervisning, det vill jag ta upp. Vad g\u00f6r vi f\u00f6r invandrarkvinnan som stannar hemma och inte \u00e4r f\u00f6rv\u00e4rvsarbeterska? Den kvinna som stannar hemma har lika stort behov att l\u00e4ra svenska som den kvinna som arbetar utanf\u00f6r. Kanske den har t.o.m. st\u00f6rre behov att l\u00e4ra svenska hon som har sm\u00e5 barn hemma och inte har m\u00f6jlighet att g\u00e5 ut varken till utbildningsm\u00f6jligheter p\u00e5 skolorna eller p\u00e5 n\u00e5got annat s\u00e4tt. Det skulle jag f\u00f6resl\u00e5 att den h\u00e4r riksdagen tar upp den h\u00e4r fr\u00e5gan och unders\u00f6ker att m\u00e4nnen eller kvinnor som arbetar f\u00e5r betalt under skolningstid, \u00e4ven om den h\u00e4r \u00e4r bara 240 timmar, att p\u00e5 samma s\u00e4tt man skall ta med den invandrarkvinna som stannar hemma. D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6ver de lika mycket utbildning f\u00f6r sig sj\u00e4lv, f\u00f6r att bryta isoleringen, f\u00f6r att b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5 det svenska samh\u00e4llet och f\u00f6r att hj\u00e4lpa hennes barn n\u00e4r de b\u00f6rjar skolan eller n\u00e4r de senare forts\u00e4tter med utbildningen. Det \u00e4r mycket n\u00f6dv\u00e4ndigt detta och det h\u00e4r \u00e4r en beg\u00e4ran fr\u00e5n Internationella f\u00f6reningen f\u00f6r invandrarkvinnor b\u00e5de i Stockholm och f\u00f6r v\u00e5ra filialer som \u00e4r antecknade h\u00e4r. Tack.<\/p>\n\n\n\n
Branko Salaj (ordf\u00f6rande i Matija Gubec):
Jag representerar den kroatiska f\u00f6reningen Matija Gubec. Kroaterna brukar alltid v\u00e4cka mycket mystiska associationer i det h\u00e4r landet. Vi \u00e4r k\u00e4nda f\u00f6r att vara v\u00e5ldsamma av oss. Nu vill jag inledningsvis p\u00e5peka att v\u00e5r f\u00f6rening kraftigt v\u00e4nt sig mot v\u00e5ldet och vi har vid varje tillf\u00e4lle en s\u00e5dan h\u00e4r sak intr\u00e4ffat mycket kraftigt f\u00f6rd\u00f6mt allt s\u00e5dant. Icke desto mindre s\u00e5 f\u00e5r nog en stor del av kroaterna, invandrade kroater i det h\u00e4r landet, lida f\u00f6r detta, inte bara f\u00f6r det som har h\u00e4nt fr\u00e5n deras egna landsm\u00e4ns sida, utan \u00e4ven en hel del propaganda som \u00e4r r\u00e4tt oh\u00e4mmad och jag tror av politiska orsaker riktad mot dem. Det som bekymrar oss \u00e4r det \u00e4r om myndigheterna i sitt praktiska handlande skulle s\u00e5 att s\u00e4ga v\u00e4gra kroatiska invandrare, fredliga kroatiska invandrare, r\u00e4tten till deras nationella identifikation. Vi har haft ett antal mycket klara exempel d\u00e4r myndigheterna visserligen inte har sagt n\u00e5got s\u00e5dant, men d\u00e4r i praktiskt handlade har visat att man inte ville st\u00f6dja ett antal mycket, vad de sj\u00e4lva uppgivit, v\u00e4l genomt\u00e4nkta kulturella och folkbildande verksamheter och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt har vi allts\u00e5 i m\u00e5nga fall befunnit oss i mycket sv\u00e5rt l\u00e4ge att genomf\u00f6ra det. Vi har lyckats med det, men det har f\u00e5tt ske d\u00e5 till priset av mycket stora uppoffringar. En annan fr\u00e5ga som jag har och som kanske har mer allm\u00e4ngiltig anknytning det \u00e4r den h\u00e4r kommunala r\u00f6str\u00e4tten som har diskuterats r\u00e4tt mycket. Jag tycker i och f\u00f6r sig att det \u00e4r v\u00e4ldigt bra, v\u00e4ldigt klokt f\u00f6rslag och jag hoppas att det d\u00e4rmed s\u00e5 sm\u00e5ningom g\u00e5r igenom alla utredningskvarnar och remisskvarnar i det h\u00e4r landet s\u00e5 att om tjugo \u00e5r n\u00e4r invandrarna lyckats anpassa sig h\u00e4r i landet vi kommer att f\u00e5 den h\u00e4r representationen f\u00f6r dem.<\/p>\n\n\n\n
Under tiden s\u00e5 tycker jag att det finns en hel del saker som hade kunnat g\u00f6ras mycket fortare. Jag har med viss bedr\u00f6velse sett att den LO-kongress som har h\u00e5llits f\u00f6r inte s\u00e5 l\u00e4nge sedan hade ett mycket litet antal, vad jag f\u00f6rst\u00e5r, representanter f\u00f6r invandrare, trots att v\u00e4ldigt stor del av dem \u00e4r anslutna till fackf\u00f6reningarna och borde i princip ha frambringat ett antal personer som kunde representera \u00e4ven sina svenska kollegor. Det finns \u00e4ven inom politiska partier visst utrymme att till riksst\u00e4mmor som nu har h\u00e5llits ta utl\u00e4nningar om de nu \u00e4r politiskt verksamma. Men jag tror att inte heller d\u00e4r har n\u00e5got politiskt parti visat n\u00e5got f\u00f6rskr\u00e4ckligt stort intresse att s\u00e5 sker. Hade det skett, s\u00e5 hade m\u00f6jligen i partiprogrammet st\u00f6rre h\u00e4nsyn kunnat tas till invandrarnas speciella problem utan att invandrarna d\u00e5 \u00e4nnu hade f\u00e5tt r\u00f6str\u00e4tten i och f\u00f6r sig.<\/p>\n\n\n\n
Jelika Ugricic (ordf\u00f6rande i IFFI, Malm\u00f6):
Jag t\u00e4nkte fr\u00e5ga precis samma sak som Mira Kakossaios fr\u00e5gat om. Fruar som sitter hemma. Och jag vill p\u00e5peka det att det \u00e4r inte minst att familjen trivs inte om folk trivs inte h\u00e4r. Och s\u00e5 vill jag s\u00e4ga en sak till som Mira Kakossaios sade fel. Vi \u00e4r inga filialer. Vi \u00e4r en sj\u00e4lvst\u00e4ndig f\u00f6rening i Malm\u00f6.<\/p>\n\n\n\n
K.G. Roos (journalist, Lund):
Jag representerar bara mig sj\u00e4lv men jag kommer allts\u00e5 fr\u00e5n Finland. Jag skulle bara kort st\u00e4lla ett f\u00f6rslag f\u00f6r att den h\u00e4r invandrarriksdagen som vi kallar det verkligen kommer att f\u00f6rverkligas och blir den framtida representativa riksdag som vi tydligen \u00f6nskar oss. Och d\u00e4rf\u00f6r vill jag framl\u00e4gga ett f\u00f6rslag att vi fattar beslut om skapandet av ett permanent sekretariat f\u00f6r framtida invandrarriksdagar. Det var det hela.<\/p>\n\n\n\n
Nils Erik Hanseg\u00e5rd (forskare):
Jag \u00e4r svensk och representerar bara mig sj\u00e4lv. Jag skulle vilja st\u00e4lla en fr\u00e5ga till. N\u00e4mligen denna: vad har gjorts och vad planeras att g\u00f6ra f\u00f6r svenskarnas anpassning till invandrarna?<\/p>\n\n\n\n
Miguel Benito:
Det \u00e4r det h\u00e4r temat som vi hoppas att under dessa tv\u00e5 dagar kommer de inbjudna representanterna fr\u00e5n myndigheterna och organisationer att l\u00e4gga fram.<\/p>\n\n\n\n
Nikolaj-Klaus von Kreitor (forskare):
Jag representerar bara mig sj\u00e4lv. N\u00e5got slags beredning avf\u00e4rdade invandrarnas r\u00f6str\u00e4tt efter tv\u00e5 \u00e5r i Sverige p\u00e5 grund av s.k. principiella sk\u00e4l. Men invandrarutredningen, f\u00f6rfattningsutredningen, n\u00e4mner inte ett enda principiellt sk\u00e4l. Onekligen \u00e4r r\u00f6str\u00e4tten synonym med resurser, vilket m\u00f6jligg\u00f6r invandrarnas sociala och politiska medvetande. \u00c4r det invandrarnas politiska medvetande som anses vara icke \u00f6nskv\u00e4rt f\u00f6r det svenska samh\u00e4llets \u2026.imitet och d\u00e4rf\u00f6r har det blivit inneb\u00f6rden i de s.k. principiella sk\u00e4len?<\/p>\n\n\n\n
Erkki Pakarinen (Finska f\u00f6reningen i V\u00e4xj\u00f6):
Jag representerar finska f\u00f6reningen i V\u00e4xj\u00f6. F\u00f6rst om den h\u00e4r arbetsgruppen. P\u00e5 v\u00e5rt m\u00f6te n\u00e4r vi behandlade fr\u00e5gan som kom fr\u00e5n arbetsgruppen att arbetsgruppen skulle ha kontaktat f\u00f6rst riksorganisationer och g\u00e5 den v\u00e4gen ner till klubbarna. Sedan kan det bli litet upprepning men det \u00e4r det vad vi kom \u00f6verens p\u00e5 m\u00f6tet att vi skall s\u00e4ga h\u00e4r och det s\u00e4ger jag nu. Invandrarna skall ha kommunal r\u00f6str\u00e4tt och de skall kunna st\u00e4lla med egna kandidater. I de flesta fria l\u00e4nderna f\u00e5r t.o.m. f\u00e5ngarna, mentalsjuka, r\u00f6str\u00e4tt. En invandrare f\u00e5r inte det. D\u00e4r ser man ungef\u00e4r hur vi klassas. I nul\u00e4get kan de inte r\u00f6sta varken i sitt hemland eller i sitt nya land. Vi tycker att de b\u00f6r r\u00f6sta i den kommun d\u00e4r de \u00e4r mantalsskrivna. Och s\u00e5 anser vi att 240 timmars undervisning skall \u00e4ven g\u00e4lla den som har invandrat tid f\u00f6re den 1.1.1973, f\u00f6r dessa har s\u00e4kert ett lika stort beh\u00f6v av undervisningen som de senare inflyttade. Och s\u00e5 tycker vi att 240 timmars undervisning \u00e4r otillr\u00e4cklig och det skall \u00e5tf\u00f6ljas av n\u00e5gon sorts forts\u00e4ttningsundervisning och med undervisning av samh\u00e4llskunskap och det \u00e4r av stor betydelse f\u00f6r anpassningen i Sverige. Om jag f\u00e5r tillf\u00e4lle, ber jag att f\u00e5 \u00e5terkomma sen.<\/p>\n\n\n\n
Airi Bjuvander (IFFI i Link\u00f6ping):
Jag representerar invandrarkvinnorna i Link\u00f6ping och jag vet inte vad jag skall s\u00e4ga. Jag hoppas att den h\u00e4r riksdagen skulle hj\u00e4lpa oss s\u00e5 att vi f\u00e5r lite mer st\u00f6d f\u00f6r v\u00e5ra kvinnor, f\u00f6r invandrarkvinnor, att vi f\u00e5r politisk representation och att de f\u00e5r b\u00e4ttre undervisning, \u00e4ven de som redan finns, f\u00f6r det finns \u00e4nnu s\u00e5 m\u00e5nga som inte har n\u00e5gon, de \u00e4r barnpassning f\u00f6r just de mammorna som \u00e4r hemma, som inte arbetar.<\/p>\n\n\n\n
Branko Jarik:
Jo, jag kommer fr\u00e5n SAC, som \u00e4r Sveriges arbetares centralorganisation, men jag \u00e4r ingen representant, eftersom vi har inga representanter d\u00e4r, man representerar sig helt sj\u00e4lv. Men \u00e4nd\u00e5 kan jag tala lite om denna organisation och det som dom f\u00f6r fram, f\u00f6r jag tycker att det skulle vi kunna l\u00e4ra oss ganska mycket, vi som invandrare, fast det \u00e4r en svensk organisation. Jag tror att vi har lite \u00f6vertro p\u00e5 riksdagen, vi \u00e4r invandrare och kan inte bli svenskar, och att h\u00e4rma den svenska riksdagen det blir bara en karikatyr utav oss. Liksom kvinnorna som ville bli stora politiker och ofta inte lyckas med det. I st\u00e4llet f\u00f6r att passa p\u00e5 och bli sj\u00e4lv aktiv och inte utse n\u00e5gra representanter som ska kanske f\u00f6ra en annans \u00e5sikt. Det fr\u00e5gas h\u00e4r vad har gjorts. Man st\u00e4ller fr\u00e5gan till svenska myndigheter.<\/p>\n\n\n\n
Men man har inte fr\u00e5gat sig sj\u00e4lv vad invandrarna har gjort. Dom kommer inte att g\u00f6ra n\u00e5gonting om vi inte sj\u00e4lva g\u00f6r n\u00e5t. Och ocks\u00e5 tron p\u00e5 r\u00f6str\u00e4tten. Man hade en tro att man skulle komma till detta land, om v\u00e4lf\u00e4rd och liknande, det har man tappat denna tro, nu skulle man byta denna tro p\u00e5 r\u00f6str\u00e4tten. Jag tror att vi b\u00f6r samlas i en organisation d\u00e4r vi kan sj\u00e4lva p\u00e5verka oss sj\u00e4lva och f\u00f6ra fram, inte bara f\u00f6ra fram v\u00e5ra \u00e5sikter utan ocks\u00e5 ha n\u00e5gra p\u00e5tryckningsmedel, och inte v\u00e4nta oss att andra ska g\u00f6ra det. Tack.<\/p>\n\n\n\n
Marko Milonovic (jugoslavisk organisation):
Jag \u00e4r observat\u00f6r fr\u00e5n en jugoslavisk organisation. Vi \u00e4r inte anm\u00e4lda som medlemmar, bara som observat\u00f6rer. Att kunna st\u00e4lla krav till svenska regeringen och Invandrarverket, tror jag att vi f\u00f6rst m\u00e5ste analysera v\u00e5ra folkgrupper, v\u00e5ra organisationer och oss sj\u00e4lva. Det sades idag h\u00e4r att detta m\u00f6te har syfte att splittra p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt och vis invandrarnas organisationer i Sverige. Nuf\u00f6rtiden p\u00e5g\u00e5r en kulturvecka i Sverige, invandrarnas kulturvecka i Stockholm och jag undrar, har ni n\u00e5got samr\u00f6re eller samband med denna kulturveckas initiativtagare. Min f\u00f6rsta fr\u00e5ga \u00e4r att herr Benito Miguel skulle svara direkt p\u00e5 f\u00f6ljande: man sade mig, n\u00e5gon, att ni p\u00e5 ett sammantr\u00e4de i Uppsala kallade Invandrarverket och deras anst\u00e4llda fascister. Jag tror, i fall det \u00e4r sant att ni har sagt det, det \u00e4r f\u00f6r mycket sagt. Vi befinner oss i ett land, som f\u00f6rs\u00f6ker att hj\u00e4lpa oss med alla medel men i detta land det skaffas inte lagar, t.ex. som i Jugoslavien. Det \u00e4r hit man kommit och arbetar och vi t\u00e4nker oss fram och m\u00e5ste bli t\u00e5lmodiga och v\u00e4nta att i samarbete med Invandrarverket och svenska myndigheter f\u00f6rb\u00e4ttra v\u00e5r situation i Sverige. Detta \u00e4r andra fr\u00e5gan. F\u00f6r det tredje vad jag skulle st\u00e4lla som krav \u00e4r: man s\u00e4ger att i Sverige befinner sig omkring 70 000 jugoslaver enligt n\u00e5gon statistik som jag l\u00e4ste, 92% har ordentligt arbete, 4% man s\u00e4ger \u00e4r husm\u00f6drar, och det \u00e4r kvar 4%, som jag p\u00e5st\u00e5r \u00e4r dagdrivare, parasiter, br\u00e5kmakare och kriminella individer. Jag f\u00f6resl\u00e5r att riksdagen ger ett f\u00f6rslag till Invandrarverket att f\u00f6rvisa fr\u00e5n landet alla dessa typer som f\u00f6rst\u00f6rde v\u00e5ra anseenden och skaffade ovilja hos svenska folket. Det \u00e4r ett krav. Och ett krav till till riksdagen som vi samlades hit idag, att vi blir mycket, mycket f\u00f6rsiktiga i v\u00e5ra anf\u00f6randen kring v\u00e5ra krav. Det g\u00e5r inte i ett land d\u00e4r vi har en demokratisk riksdag och demokratiska institutioner att p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt och viss skulle vi g\u00e5 fram utanf\u00f6r dessa. Tack s\u00e5 mycket.<\/p>\n\n\n\n
Miguel Benito:
Det var tv\u00e5 konkreta fr\u00e5gor som st\u00e4lldes och det kanske \u00e4r jag som m\u00e5ste svara p\u00e5 dem. F\u00f6r det f\u00f6rsta, den som g\u00e4llde denna kulturvecka: vi har inte n\u00e5got samr\u00f6re med dom utan det \u00e4r tv\u00e5 olika, sj\u00e4lvst\u00e4ndiga organisationer, som har organiserat tv\u00e5 olika saker, den ena p\u00e5 den kulturella sidan och den andra mest p\u00e5 den politiska och den sociala sidan. Allts\u00e5, dom har organiserat en kulturvecka, som m\u00e5nga av deltagarna h\u00e4r har varit med om, och vi har organiserat ett debattm\u00f6te, som vi hoppas att det blir ocks\u00e5 lika framg\u00e5ngsrikt som kulturveckan.<\/p>\n\n\n\n
Den andra saken som du n\u00e4mnde om Uppsala att jag sk\u00e4llt Invandrarverket och anst\u00e4llda d\u00e4r f\u00f6r fascister, kan jag bara ansvara f\u00f6r vad jag sade, och om n\u00e5gon s\u00e4ger att jag sade det s\u00e5 f\u00e5r de s\u00e4ga det. Jag har inget minne att jag har n\u00e5gon g\u00e5ng sagt att dom skulle vara fascister. Men om n\u00e5gon p\u00e5st\u00e5r det, s\u00e5 f\u00e5r dom tr\u00e4da fram och s\u00e4ga det.<\/p>\n\n\n\n
Marko Milonovic:
Tack f\u00f6r svaret.<\/p>\n\n\n\n
Mira Kakossaios:
Jag skulle be f\u00f6rst och fr\u00e4mst en g\u00e5ng till att t\u00e4nka att invandrarna \u00e4r en mycket k\u00e4nslig grupp. Det r\u00e4cker bara lite grann f\u00f6r att retas. Men det skall inte vara hinder f\u00f6r att vi skall g\u00e5 framme f\u00f6r detta. Det har vi redan bevistat h\u00e4r attityder som inte var s\u00e5 roliga. N\u00e4r man samlas, d\u00e5 samlas man. Och har man n\u00e5gonting att tala om bland invandrarna eller emellan oss, det m\u00e5ste vi g\u00e5 och diskutera sj\u00e4lva, inte demonstrera v\u00e5ra avvikande meningar. D\u00e5 f\u00f6rsvagar vi oss. Jag upplever inte invandrarriksdagen som ett splittringsf\u00f6rs\u00f6k, utan d\u00e4remot upplever jag den som ett samlingsf\u00f6rs\u00f6k. De som vill splittra, de har redan visat det. Om jag har n\u00e5gonting mot det h\u00e4r, det kommer jag att tala om efter\u00e5t, eller skriva n\u00e5gonting som kallas bet\u00e4nkande eller n\u00e5gonting annat, vad som helst.<\/p>\n\n\n\n
S\u00e5 d\u00e4r, det m\u00e5ste vi l\u00e4ra oss att l\u00f6sa v\u00e5ra mellanhavanden, utan att ge till det h\u00e4r v\u00e4rdlandet orsaker att tycka och t\u00e4nka att vi \u00e4r omogna eller inte mogna f\u00f6r att ta en politisk representation. Jag g\u00e5r vidare och ber att jag f\u00e5r svara f\u00f6r den h\u00e4r kulturfestivalen. Kulturfestivalen \u00e4r ett underbart evenemang, som varenda land har m\u00f6jlighet att visa en liten glimt av den kultur som man har med sig, som man har vuxit in, och det \u00e4r en \u00e4ra att vi fick g\u00f6ra detta. Vi invandrarkvinnorna, vi \u00e4r in i detta och om ni g\u00e5r p\u00e5 kv\u00e4llen kommer ni att se litet grand av oss. Det kan jag ocks\u00e5 meddela att Kulturcentrum \u00e4r med i detta och David Schwarz, han \u00e4r f\u00f6rhindrad tyv\u00e4rr att vara idag och i synnerhet n\u00e4r vi har utbildningsfr\u00e5gor som han sj\u00e4lv har k\u00e4mpat s\u00e5 mycket f\u00f6r, men han \u00e4r just idag i Eskilstuna, men i morgon kommer han att n\u00e4rvara h\u00e4r i invandrarriksdagen fr\u00e5n morgonen till slutet. N\u00e4r jag g\u00e5r lite mer i diskussionen om den politiska representationen beklagar jag d\u00e4rf\u00f6r att jag ville s\u00e5 g\u00e4rna s\u00e4ga att alla vi kvinnor vi vill bli representerade. Vi har v\u00e5ra problem och vi vill g\u00e4rna l\u00f6sa dem bredvid den svenska kvinnan. Vi har mycket att l\u00e4ra av dem, inte minst n\u00e4r det g\u00e4ller parlamentarismen, men d\u00e5 m\u00e5ste jag s\u00e4ga att jag \u00e4r lite grand tveksam idag. Vi har visat oss ganska omogna. Det hoppas jag att n\u00e4r vi slutar h\u00e4rifr\u00e5n, det kommer vi att skaffa flera erfarenheter och flera invandrarriksdagar kommer att bli, s\u00e5 de som inte \u00e4r idag de kommer bara att f\u00f6rst\u00e5 det s\u00e5 att det blir b\u00e4ttre i framtiden.<\/p>\n\n\n\n
Gunnel Carlsson (Finska f\u00f6reningen i Kumla):
Jag representerar finska f\u00f6reningen i Kumla och Vuxenskolan. Sen \u00e4r jag l\u00e4rare f\u00f6r invandrarbarn i Kumla skolor. Det har jag varit m\u00e5nga \u00e5r. Och jag har inte sett att varken l\u00e4rare eller skolpersonal har st\u00e4llt sig negativt till att invandrarbarnen f\u00e5r l\u00e4ra sitt eget spr\u00e5k p\u00e5 de senaste \u00e5ren, utan tv\u00e4rtom. Men det \u00e4r m\u00e5nga invandrarf\u00f6r\u00e4ldrar som inte vill att deras barn skall l\u00e4sa sitt modersm\u00e5l och att deras spr\u00e5ksv\u00e5righeter h\u00e4r p\u00e5verkar deras beslut. Jag anser att spr\u00e5kkurserna \u00e4r fr\u00e5n b\u00f6rjan fel upplagda med hel svenska l\u00e4rare, f\u00f6r det \u00e4r v\u00e4ldigt sv\u00e5rt f\u00f6r en svensk l\u00e4rare att l\u00e4ra en invandrare svenska om inte han kan invandrarnas spr\u00e5k. Dom har anv\u00e4nt tolkar vid spr\u00e5kkurserna, men det kanske inte alltid \u00e4r s\u00e5 l\u00e4tt f\u00f6r en tolk att tolka en spr\u00e5kundervisning. Det \u00e4r nog l\u00e4rares sak, f\u00f6r det g\u00e5r in s\u00e5 mycket pedagogik i spr\u00e5kundervisningen. Det var det om spr\u00e5ket.<\/p>\n\n\n\n
Sen skulle jag v\u00e4ldigt g\u00e4rna vilja g\u00e5 in p\u00e5 en annan sak: i och med att \u00e4r f\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r en informationsbyr\u00e5 i Kumla, som vi har \u00f6ppet tv\u00e5 halv dagar i veckan, och jag har att g\u00f6ra med m\u00e5nga, m\u00e5nga invandrare, med tusentals invandrare, f\u00f6r att den n\u00e4rmaste informationsbyr\u00e5n vi har ligger i Karlskoga, och den har inte varit d\u00e4r s\u00e5 l\u00e4nge, inte ett \u00e5r \u00e4n, och vad jag tycker om jugoslaverna \u00e4r att dom \u00e4r f\u00f6rf\u00f6ljda h\u00e4r i landet, f\u00f6r att jag k\u00e4nner personligt denne lille Aldric i \u00d6rebro, som n\u00e4r han kom osams med sin hustru tog till sig detta som han gjorde. Nu skriver Hemmets Journal, som jag k\u00f6pte just n\u00e4r jag kom till Stockholm, om denna fru Siv, hur hon k\u00e4nde sig f\u00f6rf\u00f6ljd s\u00e5 att hon m\u00e5ste h\u00e5lla sig g\u00f6md i sexton \u00e5r f\u00f6r att hon \u00e4r hotad att bli m\u00f6rdad. Vem kan hundraprocentigt s\u00e4ga, att detta Hemmets Journals inl\u00e4gg \u00e4r riktig och att denna Sivs uttal \u00e4r r\u00e4tt. Jag tycker att det \u00e4r v\u00e4ldigt fel att en veckotidning tar upp en s\u00e5dan hj\u00e4lp till f\u00f6rf\u00f6ljelse mot invandrare, f\u00f6r att det finns ingen tidning som tagit upp n\u00e4r denna svenska bonde sk\u00f6t fyra personer i tingsr\u00e4tten.<\/p>\n\n\n\n
Nu vill jag inte kritisera och inte h\u00e5lla med n\u00e5gon, men jag tycker att det borde fr\u00e5n alla h\u00e5ll hj\u00e4lpas och inte bara hela tiden tryckas ner eller tryckas p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n
K.G. Roos:
Det \u00e4r kanske en smula olyckligt att vi blandar ihop s\u00e5 m\u00e5nga olika \u00e4mnen som vi g\u00f6r just nu. Det \u00e4r v\u00e4ldigt viktiga fr\u00e5gor. Vi behandlar invandrarnas element\u00e4ra politiska representation samtidigt som vi talar om sociala fr\u00e5gor, spr\u00e5kundervisning osv. Jag tycker att det kunde vara sk\u00e4l att p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt skilja mellan dom olika aspekterna som kommer att ge sig h\u00e4r och ge repliker p\u00e5 f\u00f6rslag och p\u00e5 framst\u00e4llningar. Jag skulle vilja f\u00f6r det f\u00f6rsta helt kort replikera till en man, en jugoslav, som nyss talade om oss arbetsl\u00f6sa invandrare eller vi som kan k\u00e4nna bl.a. arbetsl\u00f6sa som parasiter, hulliganer allts\u00e5. Jag vill bara konstatera det att den man som f\u00f6rst ber oss att moderera v\u00e5ra uttalanden som riktar sig mot myndigheterna, s\u00e5 angriper han samtidigt invandrargrupper p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet. Jag tycker att det \u00e4r n\u00e4stan skamligt gjort. Men jag anser f\u00f6r min del att vi har gett viss anledning att undvika s\u00e5dan i framtiden, och jag anser att den viktigaste uppgiften f\u00f6r det h\u00e4r m\u00f6tet \u00e4r att g\u00e5 i n\u00e4rkamp med myndigheterna om de vitala fr\u00e5gor s\u00e5som vi har samlats h\u00e4r f\u00f6r att diskutera.<\/p>\n\n\n\n
Nu vill jag f\u00f6r min del ta upp demokratifr\u00e5gan helt kort. Det har fr\u00e5n olika h\u00e5ll kommit fram synpunkter p\u00e5 representation, representativitet f\u00f6r f\u00f6rsamlingen och demokrati. Nu vill jag igen replikera till den h\u00e4r jugoslaven som s\u00e4ger att det h\u00e4r samh\u00e4llet \u00e4r byggt p\u00e5 laglighetens grund att h\u00e4r ligger just den stora fr\u00e5gan fr\u00e5n b\u00f6rjan. Vi har inte f\u00e5tt tilltr\u00e4de till lagstiftande f\u00f6rsamlingar. Det \u00e4r mycket beklagansv\u00e4rt att det sitter folk i riksdagshuset och stiftar lagar f\u00f6r invandrare d\u00e4r invandrare har ingenting att s\u00e4ga till. Det betraktas som allra viktigaste fr\u00e5gan i Sverige just nu. Och f\u00f6r att f\u00e5 klarhet i det vill jag citera Nils Andr\u00e9ns bok \u201dStatskunskap\u201d d\u00e4r han n\u00e4rmare utreder varf\u00f6r vi inf\u00f6rde proportionellt statskick i Sverige 1907 till 1909. Han s\u00e4ger s\u00e5 h\u00e4r: \u201dMinoriteterna skulle skyddas genom att ge sig en representation i riksdagen som svarade mot deras styrka ute i landet\u201d.<\/p>\n\n\n\n
Nu \u00e4r fr\u00e5gan den om vi ens kan betraktas som en minoritet. Givetvis kan vi betraktas som en s\u00e5dan och fullf\u00f6ljer vi resonemanget s\u00e5 har vi r\u00e4tt till, om man f\u00f6ljer lagstiftarnas intentioner n\u00e4r de inf\u00f6rde det nuvarande statsskicket s\u00e5 har vi r\u00e4tt till ungef\u00e4r 30 riksdagsm\u00e4n i detta nu. Men d\u00e5 r\u00e4knar jag allts\u00e5 folk som inte \u00e4r medborgare, utan att r\u00e4knar minoriteten som en grupp som m\u00e5ste f\u00e5 ett adekvat politiskt uttryck. Och det kommer ju till sin p\u00e5 fr\u00e5gan om de formella r\u00e4ttigheterna. Det \u00e4r alldeles riktigt som syndikalisten h\u00e4r p\u00e5pekat att det \u00e4r ganska meningsl\u00f6st att ta upp r\u00f6str\u00e4tten s\u00e5som mycket viktig fr\u00e5ga i och f\u00f6r sig om det inte, jag f\u00f6rst\u00e5r att han menar som s\u00e5, att det ocks\u00e5 skulle fullf\u00f6ljas i praktiken.<\/p>\n\n\n\n
Det \u00e4r \u00e5tminstone min uppfattning att det \u00e4r viktigt att r\u00f6str\u00e4tten n\u00e4r nu ut\u00f6vas och om man kunde t\u00e4nka att alla invandrare hade r\u00f6str\u00e4tt i Sverige att det verkligen tog sitt uttryck i politiska beslut och det kan bara garanteras genom att invandrarna f\u00e5r representanter i de olika partierna i riksdagen. Och d\u00e5 menar jag: en av de viktigaste fr\u00e5gorna i samband med r\u00f6str\u00e4tten \u00e4r givetvis det att invandrarna ska skaffa sig inflyttande i de olika partierna och se till att de nominerar kandidater till riksdagsval. Nu vill jag framst\u00e4lla som mitt personliga f\u00f6rslag f\u00f6ljande, att invandrarna kommer att beredas provisorisk r\u00f6str\u00e4tt, oavsett allts\u00e5 dom h\u00e4r gr\u00e4nserna f\u00f6r medborgarskap omedelbart efter de har kommit in i landet, b\u00e5de i kommunala f\u00f6rsamlingar och i riksdagen.<\/p>\n\n\n\n
Jag tycker att det \u00e4r ganska meningsl\u00f6st att f\u00f6rs\u00f6ka begr\u00e4nsa invandrarnas politiska inflyttande till de kommunala f\u00f6rsamalingarna d\u00e4rf\u00f6r att de allra viktigaste beslut f\u00f6r invandrarna fattas i riksdagen, inte i de kommunala f\u00f6rsamlingarna, \u00e4ven om de kommunala f\u00f6rsamlingar kan ha r\u00e4tt stor betydelse f\u00f6r invandrarnas sociala st\u00e4llning i landet. Men som alla vet s\u00e5 \u00e4r det redan h\u00e5rt centraliserat och kommunerna \u00e4r de facto h\u00e5rt centraldirigerade, framf\u00f6rallt budgetm\u00e4ssigt fr\u00e5n centrala instanser, s\u00e5 att det \u00e4r den fr\u00e5ga tycker jag vi skulle ta upp till behandling. Itt f\u00f6rslag \u00e4r allts\u00e5 fullst\u00e4ndig r\u00f6str\u00e4tt, provisorisk r\u00f6str\u00e4tt allts\u00e5, f\u00f6r alla som kommer till landet, och det f\u00f6ljer allts\u00e5 mantalskrivningen, och det inneb\u00e4r givietvis d\u00e5 att en invandrare som \u00e5terv\u00e4nder till sitt hemland han ocks\u00e5 \u00e5terl\u00e4mnar sin r\u00f6str\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n
Ordf\u00f6randen:
Marko Milanovic f\u00e5r m\u00f6jlighet till en kort replik.<\/p>\n\n\n\n
Marko Milanovic:
N\u00e4r jag tar fr\u00e5gor till behandling h\u00e5ller jag mig till sanningen. Och jag \u00e4r inte n\u00e5gon utopist som min broder syndikalist. N\u00e4mligen, jag upprepar \u00e5ter att 4& eller 3%, \u00e4nnu mindre, skaffar f\u00f6r oss stors sv\u00e5righeter, och f\u00f6rst m\u00e5ste denna sak l\u00f6sas p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt. Genom 1% eller 2% kroater \u00e4r alla kroater i Sverige angripna och det \u00e4r inte r\u00e4ttvist. N\u00e5gon som angriper en grupp m\u00e5ste p\u00e5visa vilka dom \u00e4r och behandla dem p\u00e5 ett speciellt s\u00e4tt, inte blanda hela jugoslaver i den gruppen, oberoende vem dom \u00e4r: serber, kroater, politiker eller antipolitiker, kommunister eller, jag vet inte, politiska emigranter. Den som inte f\u00f6rst\u00e5r dessa fr\u00e5gor, den som inte har att g\u00f6ra med dessa saker, han kan inte k\u00e4nna, och han f\u00e5r inte diskutera om denna sak.<\/p>\n\n\n\n
Josef Kaplan:
Mitt namn \u00e4r Josef Kaplan och jag \u00e4r fr\u00e5n Tjeckoslovakien och representerar mig sj\u00e4lv. Vi \u00e4r inte en s\u00e5 stor grupp som finnarna eller jugoslaverna. Men jag skulle vilja g\u00e4rna s\u00e4ga en prin cipiell fr\u00e5ga som kanske\u2026 Det \u00e4r n\u00e4mligen s\u00e5: vi har inte kommit fram i de tv\u00e5 principiella fr\u00e5gor som stod h\u00e4r i programmet. Det g\u00e4ller invandringens orsaker, vad \u00e4r det f\u00f6r resten, det \u00e4r tv\u00e5 principiella fr\u00e5gor, den att man \u00f6verhuvudtaget inte kan existera i sitt land och d\u00e5 \u00e4r man en politisk flykting. Vad det betyder \u00e4r mycket enkel: att man inte kan \u00e5terv\u00e4nda till sitt hemland. Sen finns de som jag kallar ekonomiska emigranter. Det \u00e4r ingen pejorativ mening att de har kommit till Sverige f\u00f6r att ha det bra. F\u00f6rresten, det kan kopplas ihop att emigrera fr\u00e5n sitt land som politisk flykting och ha det p\u00e5 s\u00e4tt och vis bra ocks\u00e5, men principiellt m\u00e5ste vi ocks\u00e5 behandla s\u00e5na politiska grundl\u00e4ggande principer, de som h\u00e4nger h\u00e4r (en affisch om FN:s deklaration om de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna publicerad av tidskriften Invandraren h\u00e4ngde i salen) att de \u00e4r g\u00e4llande ocks\u00e5 i Sverige, ocks\u00e5 f\u00f6r oss som inte kan \u00e5terv\u00e4nda hem. Det g\u00e4ller t.ex. resedokument. Det \u00e4r n\u00e4stan obegripligt hur svenska myndigheter skiljer p\u00e5 vad det \u00e4r en politisk flykting och vad det inte \u00e4r. Det \u00e4r n\u00e5gra som fick resedokument, fast\u00e4n jag vet att de \u00e4r andra som kanske skulle f\u00e5tt det, men fick inte det. Allts\u00e5, det \u00e4r en enda praktisk fr\u00e5ga som vi skulle behandla med Invandrarverket. Sen mycket annat, men jag vill beh\u00e5lla mig till principerna. Sen \u00e4r det klart att allihopa som de som \u00e4r h\u00e4r kallar f\u00f6r \u201dminderv\u00e4rdiga\u201d \u00e4r en skam f\u00f6r sin minoritet. Men s\u00e5dant finns i alla grupper. Allts\u00e5, man kan inte skilja en nation som mera eller mindre brottslig. Lyckligtvis i Sverige behandlas alla lika och jag kan inte s\u00e4ga att de i andra l\u00e4nder \u00e4r mer humana \u00e4n i Sverige. F\u00f6r att informera er, jag reser mycket och jag k\u00e4nner Holland, Tyskland, Schweiz, och ocks\u00e5 de problem som mina landsm\u00e4n har eller inte har som invandrare i dessa l\u00e4nder. Det r\u00e4cker som en b\u00f6rjan. Vi har mer tid att diskutera de andra fr\u00e5gorna. Men en sak, jag \u00e4r lycklig att det finns n\u00e5nting, att man kan tala och diskutera i dag i den vi kallar invandrarriksdagen. I alla fall, kan jag s\u00e4ga, \u00e4r jag lycklig att det h\u00e4nder n\u00e5nting.<\/p>\n\n\n\n
Ordf\u00f6randen:
\u00c4r det n\u00e5gon som vill ta upp samma fr\u00e5ga?<\/p>\n\n\n\n
Jelika Ugricic:
Jag tycker att det \u00e4r konstigt att alla h\u00e4r pratar om jugoslaver och s\u00e4rskilt om kroater. Jag st\u00e5r inte h\u00e4r och vill f\u00f6rsvara kroater. Men jag vill s\u00e4ga en sak. F\u00f6rst kan jag s\u00e4ga att jag \u00e4r serb sj\u00e4lv. Men n\u00e4r de var kapningen i Malm\u00f6 alla svenska har pratat att de var kroater som har gjort det. Men i detta plan som spr\u00e4ngdes i luften d\u00e5 var det bara jugoslaver som dog. Det \u00e4r ingen som har brytt sig om. Det var inte svenskar i planet. Jag tycker det \u00e4r v\u00e4ldigt konstigt. D\u00e4rf\u00f6r vill jag s\u00e4ga er, varf\u00f6r skall man diskutera s\u00e5 mycket h\u00e4r om serber och kroater eller s\u00e5, vi lever inte h\u00e4r, d\u00e4rf\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n
Nikolaj-Klaus von Kreitor:
Jag tycker att de fr\u00e5gor som K.G. Roos st\u00e4llde har en principiell betydelse. Dock anser jag att r\u00f6str\u00e4tt i allm\u00e4nna val f\u00f6r dem som icke \u00e4r svenska medborgare torde anses v\u00e4l kanske omotiverat, och om inte omotiverat s\u00e5 skulle v\u00e4l vara utopiskt. D\u00e4remot, det som man skulle kunna kr\u00e4va och det skulle leda till \u00e5tg\u00e4rder som kan motiveras \u00e4r att s\u00e4nka kvalifikationstiden f\u00f6r svenskt medborgarskap, och jag kan n\u00e4mna att oppositionspartierna har f\u00f6reslagit att kvalifikationstiden f\u00f6r svenskt medborgarskap skall s\u00e4nkas till tv\u00e5 \u00e5r f\u00f6r nordiska medborgare och 3 f\u00f6r \u00f6vriga.<\/p>\n\n\n\n
Den andra fr\u00e5ga som jag skulle vilja ta upp \u00e4r i samband med kulturfestivalen. Jag tycker att de h\u00e4r fr\u00e5gorna \u00e4r ocks\u00e5 av principiell betydelse. Och det h\u00e4nder med uppfattningen om vad en invandrarfr\u00e5ga \u00e4r. \u00c4r det en kulturell fr\u00e5ga eller en politisk fr\u00e5ga? \u00c4r det fr\u00e5ga om att l\u00e4ra oss v\u00e4rderingar eller fr\u00e5ga om att kr\u00e4va resurser? Det \u00e4r tv\u00e5 helt distinkta kategorier som man borde vara uppm\u00e4rksam p\u00e5. Och man skulle kanske till\u00e4gga en retorisk fr\u00e5ga, uppfattningen om invandrarfr\u00e5gan som en kulturell fr\u00e5ga inte \u00e4r en residiv av vad Herbert Tingsten n\u00e4mnde om uppfunna glada 50-talets figurer med myten om mots\u00e4ttningarnas d\u00f6d som supporter.<\/p>\n\n\n\n
Alec Klopstock:
Jag skulle vilja byta samtals\u00e4mne. Mira talade h\u00e4r om kvinnornas situation. Jag skulle vilja redovisa ett litet experiment som man k\u00f6rde med i G\u00f6teborg. Det finns tv\u00e5 stora bostadsomr\u00e5den, Bergsj\u00f6 och Biskopsg\u00e5rden, som till stor del \u00e4r befolkade av invandrarfamiljer. ABF i G\u00f6teborg gick ut med ett ganska ambiti\u00f6st program tidigt i h\u00f6stas och f\u00f6rs\u00f6kte intressera de hemmavarande kvinnorna, invandrarkvinnorna, att antingen komma till spr\u00e5kkurser eller p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt g\u00f6ra eller bidra sj\u00e4lva till n\u00e5gon kulturell insats. Eftersom jag var ganska flitigt sysselsatt som tolk i n\u00e5gra invandrarspr\u00e5k f\u00f6r ABF:s r\u00e4kning, framf\u00f6r allt i invandrarundervisningen, tolkade i samh\u00e4llsorienterande informationsm\u00f6ten etc. s\u00e5 blev jag p\u00e5talad att g\u00f6ra en s\u00e5dan h\u00e4r drive under omkring tre veckor. Min fru, som f\u00f6rresten \u00e4r grekiska, blev ocks\u00e5 inkopplad, s\u00e5 vi verkligen knackade p\u00e5 d\u00f6rrarna, n\u00e4stan som kriminalpolisen, varje g\u00e5ng vi s\u00e5g ett utl\u00e4ndskt namn p\u00e5 d\u00f6rrskylten, antingen det var turkiskt eller grekiskt eller jugoslaviskt , eller n\u00e5nting annat. S\u00e5 vi gick dit, n\u00e5gra kvinnor, n\u00e5gra m\u00e4n, och f\u00f6rs\u00f6kte \u00f6vertala folk att st\u00e4lla upp f\u00f6r s\u00e5nt, framf\u00f6rallt hemmamammorna. Vi t.o.m. erbj\u00f6d dem barnpassning i omr\u00e5det, som ABF skulle sk\u00f6ta under de timmar som de skulle vara ifr\u00e5n hemmet. Jag minns inte nu precis hur m\u00e5na d\u00f6rrar som vi, sex m\u00e4n, knackade p\u00e5 under 16-18 dagar. Det var omkring 200 tror jag. Det var ganska jobbigt. Men jag sk\u00e4ms inte att medge att det var ett fullkomligt fiasko. Jag tro inte att vi hade mera \u00e4n 7 mammor och 2 barn p\u00e5 f\u00f6rsta m\u00f6tet. Vi gav upp tyv\u00e4rr, f\u00f6r det gick inte vidare. Jag beklagar, men s\u00e5 \u00e4r det. Du vet sj\u00e4lv hur grekiska kvinnor h\u00e5lls i hemmet, jag vet sj\u00e4lv hur turkiska kvinnor h\u00e5lls i hemmet. Jag vet tyv\u00e4rr hur turkiska m\u00e4n behandlar sina kvinnor. De ska inte vara ute ensamma och framf\u00f6rallt inte p\u00e5 eftermiddagen och p\u00e5 kv\u00e4llen. S\u00e5 \u00e4r det. Det \u00e4r bara tv\u00e5 etniska grupper.<\/p>\n\n\n\n
Ordf\u00f6randen:
En kort replik av Mira Kakossaios.<\/p>\n\n\n\n
Mira Kakossaios:
Det h\u00e4r \u00e4r den v\u00e4lbekanta motivation som framf\u00f6rs mycket ofta. Visst \u00e4r det inte s\u00e5 l\u00e4tt att du ska ha invandrarkvinnor n\u00e4r du g\u00e5r och knackar p\u00e5 d\u00f6rren. Vem har gett till er r\u00e4tt att bryta in i deras familjer och personliga integration. Du har inte r\u00e4tt att g\u00f6ra detta. Men du har r\u00e4tt att informera dem. Du har r\u00e4tt att g\u00f6ra ett hem, som det kan kallas ditt hem, och d\u00e4r kan du komma med dina barn, d\u00e4r kan du ha barnpassning. D\u00e4r kan du l\u00e4ra dig, inte bara svenska, d\u00e4r kan du diskutera. Du kan f\u00e5 s\u00e4llskap. Du kan f\u00e5 dricka kaffe om du vill, vi invandrare dricker inte s\u00e5 mycket kaffe, men man kan locka \u00e4ven med detta. D\u00e4r kan du f\u00e5 m\u00e5nga upplysningar, d\u00e4r kan du g\u00e5 till gymnastiken om du vill, d\u00e4r kan du g\u00e5 sykurser om du vill, d\u00e4r kan du f\u00e5 hobbykurser.<\/p>\n\n\n\n
Du ska ha ett \u00f6ppet hem, ett \u00f6ppet hus, som ska heta invandrarkvinnornas f\u00f6rening eller hem. Du ska ha t\u00e5lamod, du ska g\u00e5 fram med otalig information p\u00e5 alla fronter, d\u00e5 kommer dem. F\u00f6rra \u00e5ret hade vi \u00f6ver 70 kvinnor under v\u00e5rterminen och de hade \u00f6ver 40 barn. Vi har tyv\u00e4rr inte st\u00f6rre lokaler. Nu \u00e4r det fr\u00e5ga f\u00f6r oss att vi ska ha st\u00f6rre lokaler. Samtidigt har ABF ett 100-tal lokaler, det har TBV, allihopa. Alla \u00e4r beredda att ge st\u00f6d, fr\u00e5gan \u00e4r vilket st\u00f6d och i vilken form. M\u00e5nga m\u00e4n och m\u00e5nga kvinnor, som du ser, \u00e4r bara annorlunda. Det passar inte ABF:s arrangemang, det passar inte TBV:s, det passar inte n\u00e5got annat arrangemang \u00e4n att de skall g\u00e5 hemifr\u00e5n och de skall g\u00e5 in till ett annat hem som det kan passa dom, som \u00e4r enkelt och varmt, som de kan ha deras barn med sig och detta hem skall vara \u00f6ppet. D\u00e5 kommer dom. Den h\u00e4r h\u00f6stterminen har vi n\u00e4stan lika stora antal, och v\u00e5ra i Malm\u00f6 har ocks\u00e5 m\u00e5nga. \u00d6verallt du har startat med dessa f\u00f6ruts\u00e4ttningar dom kommer. Men det g\u00e5r inte att knacka p\u00e5 d\u00f6rrarna, detta uppfattas lite d\u00e5ligt.<\/p>\n\n\n\n
En deltagare:
Det \u00e4r fr\u00e5ga om invandrarnas engagemang i politiska livet och i samh\u00e4llet.<\/p>\n\n\n\n
Tomas Pietzak (\u00d6steuropeiska socialkommitt\u00e9n):
Jag representerar h\u00e4r \u00d6steuropeiska socialkommitt\u00e9n som i sin tur representerar sig sj\u00e4lv. Vi \u00e4r en liten grupp som bildades 1968 av polska initiativ, och sen lyckades f\u00e5 samarbete med vissa tjeckiska, ungerska och andra kretsar. M\u00e5ls\u00e4ttningen med kommitt\u00e9n, som allts\u00e5 inte \u00e4r n\u00e5gon organisation, \u00e4r att unders\u00f6ka de \u00f6steuropeiska flyktingars aktuella l\u00e4ge, s\u00e5 omfattande som m\u00f6jligt. Vi har allts\u00e5 inga andra \u00e4n sociala och kulturella m\u00e5ls\u00e4ttningar. Jag skulle f\u00f6rs\u00f6ka h\u00e5lla mig inom tema 1 idag. Min tjeckiska kollega, jag \u00e4r polack, b\u00f6rjade med att n\u00e4mna vissa karakteristiska drag som k\u00e4nnetecknar den gruppen. Vi \u00e4r allts\u00e5 politiska flyktingar, och det kanske skiljer oss fr\u00e5n den stora invandrargruppen och v\u00e5ra problem \u00e4r allts\u00e5 lite annorlunda ibland, tillspetsade, och de st\u00e5r ofta i omv\u00e4nd proportion till antalet medlemmar eller personer i den gruppen. Utav den valfrihet som representanten f\u00f6r Inrikesdepartementet talade om \u00e5terst\u00e5r f\u00f6r oss bara tv\u00e5 m\u00f6jligheter, allts\u00e5, att stanna i Sverige eller att flytta till ett annat land, f\u00f6r flytta tillbaka kan vi inte, den saken \u00e4r klar. Alla problem som invandrarna i Sverige upplever, upplever vi ocks\u00e5 kanske i st\u00f6rre grad, d\u00e4rf\u00f6r att v\u00e4ntetiden t.ex. f\u00f6r svenskt medborgarskap \u00e4r f\u00f6r oss som \u00e4r statsl\u00f6sa \u00e4nnu sv\u00e5rare \u00e4n kanske f\u00f6r andra.<\/p>\n\n\n\n
Dessutom har vi det sv\u00e5rare att bli accepterade inom de samh\u00e4llsgrupper till vilka vi tillh\u00f6rde tidigare. V\u00e5rt status i Sverige \u00e4r egentligen inte klart best\u00e4mt. Man s\u00e4ger att vi har f\u00e5tt stanna i Sverige p\u00e5 grund av humanit\u00e4ra sk\u00e4l, men ingen har klart f\u00f6rtydligat vad dessa humanit\u00e4ra sk\u00e4l betyder. Det som den tjeckiske talaren sa om resedokument, om politiskt status, det g\u00e4ller oss i f\u00f6rsta hand. Vi har det sv\u00e5rt att bli accepterade och d\u00e4rf\u00f6r k\u00e4nner vi brist p\u00e5 tillh\u00f6righet i samh\u00e4llet, det k\u00e4nner kanske alla. Men eftersom gruppen best\u00e5r av m\u00e4nniskor som \u00e4r politiskt medvetna, och inte bara politiskt medvetna, de upplever mycket sv\u00e5ra psykiska p\u00e5frestningar, vi kallar det ibland \u201demigrantsjukdomen\u201d.<\/p>\n\n\n\n
Till sist vill jag s\u00e4ga, n\u00e4r det g\u00e4ller invandringens storlek, \u00e4r vi lite tveksamma om landets ekonomiska l\u00e4ge skulle vara uppslagsgivande n\u00e4r det g\u00e4ller politisk invandring. Har man sagt att politisk invandring \u00e4r accepterad av humanit\u00e4ra sk\u00e4l, d\u00e5 b\u00f6r nog inte ekonomin best\u00e4mma \u00f6ver invandringens storlek, som \u00e4r ganska begr\u00e4nsad, jag tror inte den \u00f6verstiger 1000 personer per \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n
Nikolaj-Klaus von Kreitor:
Om man tog den specifika situation som politiska flyktingar tvingas att infinna sig i Sverige kan man se den graden av samh\u00f6righet som dom kan utkr\u00e4va och f\u00e5. Samh\u00f6righeten \u00e4r i och f\u00f6r sig en m\u00f6jlig sak f\u00f6r att de politiska flyktingarna f\u00e5r m\u00f6jlighet att h\u00f6ra de grupper, \u00e5tminstone likartade grupper som de har tillh\u00f6rt tidigare, f\u00f6r att dessa grupper har varit best\u00e4mmande f\u00f6r deras identitet, och vilket d\u00e5, de politiska flyktingars m\u00f6jligheter i Sverige, i synnerhet f\u00f6r dem som \u00e4r akademiskt utbildade. Jag skulle vilja citera lite grand den svenska lagstiftningen och hur den st\u00e4lls i f\u00f6r invandrarna. Vad s\u00e4ger tj\u00e4nstemannalagen i Sverige? I statsf\u00f6rvaltningen har kravet p\u00e5 svenskt medborgarskap uppr\u00e4tth\u00e5llits till skydd f\u00f6r arbetsintressen och till f\u00f6rhindrade av konkurrens fr\u00e5n utl\u00e4nningar. Enligt RF par. 28 g\u00e4ller denna princip f\u00f6r offentliga tj\u00e4nstem\u00e4n i \u00f6vrigt utom vid tillf\u00e4lliga anst\u00e4llningar, och det betyder att invandrarna, i synnerhet de med akademisk utbildning, konstitueras av den svenska lagstiftningen till en grupp med l\u00e5gt socialt och ekonomisk status, eftersom de har ingen som helst m\u00f6jlighet att f\u00e5 arbete som n\u00e5gorlunda adekvat motsvarar deras kvalifikationer.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6rra \u00e5ret publicerades en intressant bok om flyktingarna i Sverige. D\u00e4r behandlas 28 professorer, bl.a. fr\u00e5n Polen och Tjeckoslovakien,och flyktingar med utbildning som motsvarar ungef\u00e4r doktorsgrad. I boken beskrivs deras situation som arkivarbetare. Jag skall inte ge mig p\u00e5 att f\u00f6rklara vad menas med arkivarbetare, men det \u00e4r mer eller mindre kamouflerad socialhj\u00e4lp. Jag anser att den problematik som arkivarbetarna utg\u00f6r i Sverige \u00e4r just en konsekvens av den svenska lagstiftningen som konstituerar, som jag sa, invandrarna till en underklass i socialt och ekonomiskt anseende, och d\u00e4rmed kommer allt de specifika problem som kollegan fr\u00e5n Polen tog upp. Den principiella fr\u00e5gan \u00e4r att ta till diskussion den svenska lagstiftningen. Det \u00e4r den principiella fr\u00e5gan ur min synpunkt.<\/p>\n\n\n\n
Ordf\u00f6randen:
Jag skulle vilja fr\u00e5ga representanten f\u00f6r Inrikesdepartementet om du kunde svara f\u00f6r den h\u00e4r konkreta fr\u00e5ga om lagstiftningen, eller kan vi kanske v\u00e4nta till efter\u00e5t? Vi har \u00e4nnu tre anm\u00e4lda.<\/p>\n\n\n\n
Jelika Ugricic:
Om vi skulle hinna bli f\u00e4rdiga 12,30 vore det l\u00e4mpligt att Inrikesdepartementets representant fick kommentera alla dem, eller \u00e5tminstone en del av de m\u00e5nga viktiga fr\u00e5gor som har tagits upp. Jag \u00e4r medlem i Internationella f\u00f6reningen f\u00f6r invandrarkvinnor. Jag tycker det.<\/p>\n\n\n\n
Ordf\u00f6randen:
Kan vi s\u00e4tta stopp 12,30 och d\u00e5 ger vi ordet igen till Bengt Lidal?<\/p>\n\n\n\n
Deltagarna:
Ja.<\/p>\n\n\n\n
Branko Salay:
I sitt inledningsanf\u00f6rande sade departementsr\u00e5det att han hoppades att vi skulle tala om v\u00e5r egen eller invandrarnas privata situation och inte s\u00e5 mycket om dom l\u00e4nder, utvandrarl\u00e4ndernas situation, och det tycker jag \u00e4r mycket bra. Det v\u00e4rsta \u00e4r bara att det inte g\u00e5r att skilja \u00e5t de h\u00e4r problemen m\u00e5nga g\u00e5nger. Jag sjs\u00e4lv hoppades att jag skulle slippa ta upp en fr\u00e5ga som f\u00f6r oss kroater idag \u00e4r v\u00e4ldigt viktigt. Och jag tror att den kommer att bli i tilltagande grad viktig \u00e4ven f\u00f6r andra nationaliteter som kommer fr\u00e5n Jugoslavien. Vi har fr\u00e5n b\u00f6rjan av v\u00e5r tre\u00e5riga verksamhet varit en v\u00e4nf\u00f6rening till en kulturinstitution i gamla hemlandet som f\u00f6r ett \u00e5r sedan praktiskt taget f\u00f6rbj\u00f6ds och en v\u00e4ldig massa av dess ledning och medlemmar st\u00e4lldes inf\u00f6r r\u00e4tta. D\u00e5 sades det att det \u00e4r en fr\u00e5ga om nationalism. Sedan f\u00f6rf\u00f6ljelserna mot serbiska f\u00f6rfattare och mot kulturella, \u00e4ven mot partiledningen i andra delar av Jugoslavien har visat att det r\u00f6r sig om n\u00e5nting helt annat. Det h\u00e4r har v\u00e4ldigt viktiga f\u00f6ljder f\u00f6r oss h\u00e4r i Sverige, d\u00e4rf\u00f6r att medan det \u00e4r fullkomligt sj\u00e4lvklart att t.ex. svenska myndigheter inte skall g\u00e5 den grekiska juntans \u00e4renden eller falangisternas regimens \u00e4renden mot spanska invandrare, s\u00e5 \u00e4r det inte alls lika sj\u00e4lvklart att de skall f\u00f6rh\u00e5lla sig t.ex. neutrala i politiskt anseende n\u00e4r det g\u00e4ller de jugoslaviska invandrarna. Vi har haft den tr\u00e5kiga erfarenheten att en delegation var uppe hos LO:s invandrarreferent, ombudsman, f\u00f6r att diskutera l\u00e4mpliga samarbetsformer p\u00e5 arbetsplatserna, det g\u00e4ller fr\u00e5gor om information, om fackligt arbete. En av medlemmarna i delegationen var facklig funktion\u00e4r sj\u00e4lv och d\u00e4r har de f\u00e5tt ett klart och tydligt besked att LO icke \u00f6nskar samarbeta med n\u00e5gon organisation som inte \u00e4r godk\u00e4nd av de jugoslaviska fackf\u00f6reningarna och av den jugoslaviska diplomatiska representationen h\u00e4r i landet. Den som k\u00e4nner de jugoslaviska f\u00f6rh\u00e5llandena vet att den jugoslaviska fackf\u00f6reningsr\u00f6relsens ledning h\u00f6r till de verkligen gamla kommunistiska, gamla konservativa krafterna i det landet, och d\u00e5 blir hela situationen verkligen barock.<\/p>\n\n\n\n
Det d\u00e4r menar jag som v\u00e4ldigt sv\u00e5rt att skilja det sambandet. Det som vi kroater kr\u00e4ver \u00e4r allts\u00e5 att svenska myndigheter framf\u00f6rallt ser problemet s\u00e5dant som de har h\u00e4r i landet, och icke f\u00f6rs\u00f6ker l\u00f6sa det med n\u00e5got slags konstlag bindning till utvandrarl\u00e4ndernas organisationer, som har sina politiska intressen att bevaka.<\/p>\n\n\n\n
Jos\u00e9 Luis Ram\u00edrez:
Jag vet inte om jag \u00e4r observat\u00f6r h\u00e4r. Jag tror att jag har en status om det skall nu finnas n\u00e5gon skillnad mellan observat\u00f6rer och andra. Jag kommer inte som representant f\u00f6r n\u00e5gon invandrargrupp. Om jag skall representera n\u00e5gon \u00f6verhuvudtaget skulle jag representera en kommun d\u00e4r det bor 50.000 m\u00e4nniskor, varav 5.000 \u00e4r invandrare och de andra 45.000 \u00e4r mera eller mindre svenskar i Haninge.<\/p>\n\n\n\n
Det \u00e4r ganska intressant och se att partierna lyser med sin fr\u00e5nvaro h\u00e4r. De var kallade men de tyckte att s\u00e5na h\u00e4r experiment kanske inte \u00e4r v\u00e4rt n\u00e5got f\u00f6rs\u00f6k. Det \u00e4r klart, man har r\u00e4tt och vara skeptisk. Jag \u00e4r ocks\u00e5 det i m\u00e5nga sammanhang, men jag tror allts\u00e5 att fr\u00e5nvaron beror p\u00e5 en stor os\u00e4kerhet hos partierna att best\u00e4mma sig f\u00f6r vad man vill g\u00f6ra med invandrarpolitiken. Man skall skilja mellan invandrarpolitiken och invandringspolitiken. De \u00e4r tv\u00e5 skilda saker. Nu \u00e4r det invandrarpolitiken det g\u00e4ller. Invandringspolitiken finns vissa riktlinjer som man h\u00e5ller p\u00e5 och \u00e4ndra, framf\u00f6rallt vad det g\u00e4ller de nordiska invandrarna, men invandrarpolitiken det \u00e4r ganska stor os\u00e4kerhet hur man skall ha det.<\/p>\n\n\n\n
Det har p\u00e5pekats h\u00e4r, och det var riktigt, att arbetsformerna \u00e4r kanske inte vad de borde vara. Det finns en risk f\u00f6r att man diskuterar tv\u00e5 dagar alla m\u00f6jliga fr\u00e5gor huller om buller, hur som helst, och d\u00e5 beh\u00f6ver man ingen \u00e4mnesf\u00f6rdelning, man beh\u00f6ver ingen dagordning, utan det \u00e4r bara att s\u00e4tta ig\u00e5ng och diskutera tv\u00e5 dagar p\u00e5 samma sak. H\u00e4r har det blandats politiska r\u00e4ttigheter med sociala fr\u00e5gor, arbetsmarknadsfr\u00e5gor, och allt m\u00f6jligt. Men det h\u00e4r \u00e4r bara ett tecken p\u00e5 vilka problem invandrargrupperna har idag f\u00f6r att kunna f\u00e5 fram f\u00f6rslag och beslut som kan vara v\u00e4rt, allts\u00e5. Detta visar att vi m\u00e5ste i framtiden f\u00f6rs\u00f6ka ordna allt fler s\u00e5na h\u00e4r m\u00f6ten, d\u00e4r man s\u00e5 sm\u00e5ningom kommer \u00f6verens mellan olika invandrargrupper och d\u00e4r man ocks\u00e5 l\u00e4r sig att arbeta p\u00e5 ett s\u00e4tt som kan vinna genomslagskrift i det svenska samh\u00e4llet. F\u00f6r s\u00e5 l\u00e4nge som vi pratar p\u00e5 det h\u00e4r n\u00e5got konfysa s\u00e4ttet, s\u00e5 kommer myndigheterna inte att uppfatta n\u00e5gra som helst f\u00f6rslag. Det finns n\u00e4mligen visa mycket v\u00e4l utformade arbetsformer, m\u00f6testeknik och s\u00e5dana d\u00e4r saker i Sverige, som vi m\u00e5ste s\u00e5 sm\u00e5ningom f\u00f6rs\u00f6ka tr\u00e4nga i, inte d\u00e4rf\u00f6r att de \u00e4r kanske v\u00e4rda och beh\u00e5lla i all framtid, men f\u00f6r att d\u00e5 kunna p\u00e5verka dom.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r en tid sedan kallade TV2 till ett program som heter Kv\u00e4lls\u00f6ppet, och d\u00e4r skulle man diskutera det som vi nu ocks\u00e5 borde diskutera, politiska r\u00e4ttigheter, framf\u00f6rallt kommunal r\u00f6str\u00e4tt och s\u00e5na d\u00e4r saker. Till mig hade ringt programredakt\u00f6ren, som k\u00e4nde mig, visste vad jag sysslar med. Jag var inte inne. N\u00e4r jag ringde s\u00e5 var det n\u00e5gon annan som inte visste vem jag var. Och d\u00e5 var de inte alls intresserade. De sa: \u201djag vet inte om det finns n\u00e5gon plats\u201d. Men de var ni som ringde mig. D\u00e5 talade jag att jag var ledamot i kommunstyrelsen i Haninge, och d\u00e5 genast blev det v\u00e4ldigt intressant. De sa, du ska komma klockan s\u00e5 och s\u00e5. N\u00e4r man kom dit, s\u00e5 var det bara en grupp etablerade invandrare, det var byr\u00e5direkt\u00f6rer, redakt\u00f6rer, kommunalpampar som satt d\u00e4r och som skulle tycka vad man skall g\u00f6ra med invandrarnas r\u00f6str\u00e4tt i kommunerna. Jag tycker det var litet snuskigt och diskutera den fr\u00e5gan.<\/p>\n\n\n\n
Jag kan inte acceptera att n\u00e5gon redakt\u00f6r i BLM eller liknande, \u00e4ven om han inte har formell r\u00f6str\u00e4tt, att han s\u00e4ger att han inte har n\u00e5got inflytande i det svenska samh\u00e4llet, och likt f\u00f6rbannad kan man ocks\u00e5 s\u00e4ga att man kan ha r\u00f6str\u00e4tt och \u00e4nd\u00e5 inte ha n\u00e5got som helst inflytande. D\u00e4rf\u00f6r tycker jag att den fr\u00e5gan var helt ov\u00e4sentlig, och det f\u00e5r Invandrarverket f\u00f6rl\u00e5ta mig, men det \u00e4r en skitfr\u00e5ga i sammanhanget. Politiska r\u00e4ttigheter m\u00e5ste f\u00f6renas med politiska m\u00f6jligheter. Finns inte politiska m\u00f6jligheter, s\u00e5 struntar jag i vad st\u00e5r p\u00e5 ett papper. Det \u00e4r klart att det kan vara v\u00e4ldigt fint.<\/p>\n\n\n\n
Man kan s\u00e4ga som s\u00e5 att om man skulle ha kommunal r\u00f6str\u00e4tt skulle kanske partierna vara h\u00e4r idag. Jag skall inte s\u00e4ga att det \u00e4r negativt men vad jag menar \u00e4r: \u00e4r det v\u00e4rt att diskutera den d\u00e4r fr\u00e5gan nu? Nu uppfattade m\u00e5nga som att jag hade sagt att invandrarna inte skulle ha kommunal r\u00f6str\u00e4tt, och det \u00e4r massa folk som tycker att det \u00e4r elakt sagt. Men det sa inte jag faktiskt. Man ska lyssna noga p\u00e5 vad man s\u00e4ger. Det har r\u00e5tt under flera \u00e5r i landet olika uppfattningar om invandrarpolitiken som man kan sammanfatta i kanske tv\u00e5. Det finns en sentimental inst\u00e4llning. Det \u00e4r n\u00e5gra, d\u00e5 menar jag svenskar, som tror att invandrarproblem man skall ge sig p\u00e5 n\u00e5gon samaritverksamhet, man skall hj\u00e4lpa dem, man skall f\u00f6rs\u00f6ka skydda de olika invandrargrupperna och beh\u00e5lla deras s\u00e4rart och s\u00e5na d\u00e4r grejer. Sen finns en annan mera rationalistisk, analytisk s\u00e5 att s\u00e4ga, riktlinje som representeras bl.a. av fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen, d\u00e4r man sagt att hela problemet \u00e4r att de inte kan svenska, l\u00e4r vi dem svenska s\u00e5 \u00e4r problemet l\u00f6st. B\u00e5da tv\u00e5 \u00e4r enkelsp\u00e5riga, jag tror att problemet \u00e4r mycket mera omfattande. Ingen av de tv\u00e5 linjerna man f\u00f6ljde hittills nu b\u00f6rjar man se lite klarare. Framf\u00f6rallt sedan Invandrarverket inr\u00e4ttades har man b\u00f6rjat se klarare p\u00e5 fr\u00e5gan och S\u00d6 h\u00e5ller ocks\u00e5 p\u00e5 och se vad fr\u00e5gan g\u00e4ller p\u00e5 ett mycket klarare s\u00e4tt \u00e4n tidigare. Det g\u00e4ller inte bara att l\u00e4ra folk ett spr\u00e5k utan det \u00e4r mycket mera man m\u00e5ste f\u00e5 dom och l\u00e4ra sig.<\/p>\n\n\n\n
Vi m\u00e5ste v\u00e4nda den h\u00e4r trenden fr\u00e5n hj\u00e4lpverksamhet till sj\u00e4lvhj\u00e4lp. Jag reagerar litet starkt n\u00e4r invandrarna agerar i olika sammanhang som om de skulle ha r\u00e4tt, allts\u00e5 det svenska samh\u00e4llet skall bara kosta p\u00e5 dem en massa saker. Jag tycker mera om den verksamheten som g\u00e5r ut p\u00e5 att vi s\u00e5 sm\u00e5ningom skall kunna tvinga fram genom v\u00e5r egen kraft en hel del saker som vi har r\u00e4tt till. Det h\u00e4r \u00e4r v\u00e4ldigt sv\u00e5rt och ta upp. Vi har f\u00f6r kort tid, man skulle beh\u00f6va mera tid f\u00f6r att bena upp hela det h\u00e4r problemet. Vi var h\u00e4r \u00e5sk\u00e5dare till ett ganska typiskt problem n\u00e4r det h\u00e4r m\u00f6tet b\u00f6rjade, och de var de h\u00e4r meningsskiljaktigheterna. Det var i ett n\u00f6tskal vad som h\u00e4nder idag med invandrargrupperna. Jag m\u00e5ste s\u00e4ga: det m\u00e5 s\u00e5 h\u00e4nda som de sa h\u00e4r att en grupp har utsett sig till arbetsgrupp och kallat till en invandrarriksdag, och det kan ocks\u00e5 h\u00e4nda, som man antydde h\u00e4r, att det kan finnas personliga intressen. Det kanske de ocks\u00e5 hade personliga intressen, det \u00e4r kanske dom som ville ha de d\u00e4r 5.000 sp\u00e4nn till deras egen verksamhet. Men det \u00e4r inte det v\u00e4sentliga, utan vad jag fr\u00e5gat mig \u00e5tminstone personligen n\u00e4r jag l\u00e4ste kallelsen till det h\u00e4r m\u00f6tet: kan detta m\u00f6te leda till n\u00e5gonting positivt, och det kan utan tvekan g\u00f6ra. Vi f\u00e5r tillf\u00e4lle att diskutera, vi f\u00e5r tillf\u00e4lle att finna arbetsmetoder som kan vara b\u00e4ttre, och vi kan komma \u00f6verens om en hel del saker. Jag tror inte att den h\u00e4r \u00e4r en riksdag s\u00e5som man uppfattar en riksdag idag, utan den h\u00e4r \u00e4r en b\u00f6rjan till n\u00e5gonting som m\u00e5ste ske s\u00e5 sm\u00e5ningom. Det \u00e4r dit vi m\u00e5ste komma.<\/p>\n\n\n\n
En demokratisering av invandrarlivet, s.a.s. i Sverige kr\u00e4ver stegvisa reformer. Man m\u00e5ste f\u00f6rst l\u00f6sa en hel del sociala problem, sen l\u00f6sa inte bara spr\u00e5kundervisning utan en hel del problem som \u00e4r f\u00f6rknippade med utbildningen och f\u00e5 en anpassning mellan de olika kulturer som vi representerar och som skiljer svenskarna och invandrarna. D\u00e5 f\u00e5r man ett samspel mellan olika samh\u00e4llsgrupper och d\u00e5 kan man f\u00e5 ett demokratiskt styre. D\u00e5 kan kommunal eller annan r\u00f6str\u00e4tt ha en mening. I m\u00e5ste naturligtvis b\u00f6rja och vara f\u00f6rberedda. Det \u00e4r i s\u00e5na h\u00e4r sammankomster som invandrarna kan f\u00f6rbereda sin r\u00f6str\u00e4tt. T\u00e4nk er om vi nu inf\u00f6r kommunal r\u00f6str\u00e4tt imorgon, hur skulle upptr\u00e4da de h\u00e4r grupperna som vi har sett h\u00e4r. Jag menar, n\u00e4r svenskarna ger sig in p\u00e5 det h\u00e4r med r\u00f6str\u00e4tten, d\u00e5 m\u00e5ste de ocks\u00e5 veta vad de ger sig in p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n
Jag har ingenting mot en revolution, f\u00f6r att jag \u00e4r marxist i min grund syn, men vad man inte kan g\u00f6ra \u00e4r \u00e5 ena sidan prata om parlamentarism och reformism och \u00e5 andra sidan s\u00e4ga att kommunal r\u00f6str\u00e4tt f\u00f6r invandrare \u00e4r det b\u00e4sta. Den kan h\u00e4nda en hel del saker, som kanske leder oss till en parlamentarisk situation som \u00e4r helt om\u00f6jlig. Jag tycker inte att parlamentarismen \u00e4r den enda arbetsformen. Man kan finna kanske b\u00e4ttre. Parlamentarismen fungerar definitivt inte i l\u00e4ngden n\u00e4r det finns stora skillnader mellan befolkningsgrupperna. Att den har fungerat i Sverige hittills det beror just d\u00e4rf\u00f6r att svenskarna \u00e4r ganska homogen befolkning, men skulle man blanda in nu det stora inslaget invandrare, s\u00e5 skulle det finnas vissa problem med sj\u00e4lva parlamentarismen. Vi diskuterar inte det. Parlamentarismen st\u00e5r i grundlagen. S\u00e5 l\u00e4nge den st\u00e5r i grundlagen, s\u00e5 accepterar man den. D\u00e5 m\u00e5ste man finna former f\u00f6r att invandrarna kommer in i det parlamentariska systemet p\u00e5 ett smidigt s\u00e4tt. Det \u00e4r n\u00e5gra s\u00e5na h\u00e4r problem som svenskarna inte har t\u00e4nkt sig och det \u00e4r kanske det som ligger till grund f\u00f6r den h\u00e4r statliga utreddningens bet\u00e4nkligheter. Jag vill allts\u00e5 ansluta mig till den h\u00e4r sortens sammankomster och jag hoppas att de i framtiden leder fram till b\u00e5de b\u00e4ttre arbetsformer, b\u00e4ttre samf\u00f6rst\u00e5nd mellan olika invandrargrupper och ett mera enhetligt upptr\u00e4dande gentemot det svenska samh\u00e4llet, vilket kan leda till ett mera demokratiskt samspel.<\/p>\n\n\n\n
Ordf\u00f6randen:
Tiden har n\u00e4stan g\u00e5tt. Men det finns tre anm\u00e4lda. Jag skulle be att dessa l\u00e4gger fram det som de vill s\u00e4ga mycket kortfattat och sedan l\u00e4mnar vi ordet till Bengt Lidal.<\/p>\n\n\n\n
K.G. Roos:
Jag skulle bara l\u00e4mna en kort replik till det som sades nyss, som jag uppfattar som ganska bra sagt i stort sett, om parlamentarismen i Sverige, eftersom jag k\u00f6r med de h\u00e4r mer centrala sakerna. Jag menar ju i motsats till dem att parlamentarismen i Sverige aldrig har fungerat och det \u00e4r en allm\u00e4n uppfattning att det parlamentariska systemet har misslyckats h\u00e4r. Jag menar, den l\u00e5nga regeringsinnehav i Sverige \u00e4r ju tillr\u00e4ckligt bevis f\u00f6r att det f\u00f6rh\u00e5ller sig just p\u00e5 det s\u00e4ttet.<\/p>\n\n\n\n
Sen skulle jag vilja s\u00e4ga om mitt f\u00f6rslag om sekretariat, f\u00f6r att inte n\u00e5gra missf\u00f6rst\u00e5nd skall uppst\u00e5 h\u00e4r, s\u00e5 menar jag att ett s\u00e5dant sekretariat skall inte tills\u00e4ttas f\u00f6r att ut\u00f6va n\u00e5gon s\u00e4rskild manipulatorisk makt och det ska uttryckligen bygga p\u00e5 \u00f6ppenhet och p\u00e5 den kardinalprincip som har slagits fast h\u00e4r, n\u00e4mligen att, s\u00e5 bygger vi p\u00e5 medborgarr\u00e4tten, vi \u00e4r fria att yttra oss, att de enskilda individerna ocks\u00e5 har n\u00e5got v\u00e4rde som t.ex. id\u00e9givare. Vi kan inte b\u00f6rja med stora planer som majoritetsgrupperingar omedelbart, anser jag. Jag anser ocks\u00e5 att det \u00e4r ganska bet\u00e4nkligt att i den statistik som har lagts fram i stencilform h\u00e4r att den finska gruppen utesluts, som dock representerar 50% av alla invandrare, och hittills har finska \u00e5sikter inte i n\u00e5got utstr\u00e4ckning kommit till uttryck h\u00e4r. Jag s\u00e4ger inte detta f\u00f6r att jag sj\u00e4lv \u00e4r finl\u00e4ndare eller att jag p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt ringaktar de mindre grupperingarna h\u00e4r. Jag tycker att, tv\u00e4rtom, de har m\u00e5nga g\u00e5nger allvarliga problem \u00e4n finnarna, speciellt de politiska flyktingarna, det kan jag h\u00e5lla med. Men jag menar, skall man verkligen k\u00f6ra den h\u00e4r tesen som de h\u00e4r br\u00e5kmakarna b\u00f6rjade f\u00f6retr\u00e4da om majoritetsstyre, d\u00e5 inneb\u00e4r det att dom skulle bli eliminerade \u00f6gonblickligen. Vi tar in den stora finska gruppen. Jag tycker, d\u00e4remot, att just d\u00e4r ligger en viss fara, om vi tolkar parlamentarismen p\u00e5 det s\u00e4ttet, att vi stenh\u00e5rt g\u00e5r in p\u00e5 majoritetsstyre. Det skall den h\u00e4r f\u00f6rsamlingen inte g\u00e5 in f\u00f6r. Jag menar, om vi skall syfta till n\u00e5gon politisk aktivitet, s\u00e5 \u00e4r det framf\u00f6rallt det att p\u00e5 ett verkligt s\u00e4tt integreras i det h\u00e4r samh\u00e4llet. Nu \u00e4r vi ju inte annat \u00e4n skenintegrerade och hela integrationsprocessen som f\u00f6rs p\u00e5 sidan om de verkliga \u00e4mnen som en politisk integration i Sverige.<\/p>\n\n\n\n
Med det menar jag att vi har ocks\u00e5 inflytande i partierna, som jag sade tidigare. Vi har riksdagsm\u00e4n, vi har kandidater inom de olika partierna. Jag menar, det \u00e4r d\u00e4r v skall verka, jag tror inte att vi p\u00e5 l\u00e5ng sikt skall verka inom minoritetspolitiska former. Men jag tror nog att invandrarna har s\u00e5 pass likartade problem att om de verkar inom alla de olika partierna detta skulle f\u00e5 verklig stark tyngd. Sen vill jag till\u00e4gga att vi st\u00e5r in te heller utanf\u00f6r politiken i viss mening h\u00e4r i Sverige, eftersom vi \u00e4r utnyttjade politiskt. Vi \u00e4r politiskt objekt. Vi \u00e4r t.ex. i strid mot artikel 20, punkt 2 i FN:s deklaration tv\u00e5ngsanslutna fr\u00e5n LO till SAP, Sveriges Socialdemokratiska arbetarpartiet, och jag menar att det finns en hel massa invandrare som inte har r\u00f6str\u00e4tt som dock \u00e4r medlemmar och betalar som medlemmar i socialdemokratiska partiet.<\/p>\n\n\n\n
Sen vill jag bara fatta mig kort om en principiell fr\u00e5ga av stor r\u00e4ckvidd. Vi har talat mycket om information, undervisning, men h\u00e4r \u00e4r ocks\u00e5 den konkreta fr\u00e5gest\u00e4llningen f\u00f6r oss, den v\u00e4sentligaste, vad \u00e4r det f\u00f6r information, vem \u00e4r den som kallar och informerar oss. Och d\u00e4r har vi redan kommit, som n\u00e5gra av medlemmarna h\u00e4r k\u00e4nner till, till ganska olyckliga erfarenheter i konfrontation med staten, b\u00e5de n\u00e4r det g\u00e4ller pressen, invandrarnas press, och n\u00e4r det g\u00e4ller skolan och vuxenundervisningen. Jag vill helt kort bara h\u00e4nvisa till den misstro som har visats mot ABF i den debatt som f\u00f6rdes i b\u00f6rjan av detta \u00e5r, d\u00e4r man i sj\u00e4lva verket h\u00e4vdar fr\u00e5n svenskt h\u00e5ll, fr\u00e5n oppositionspartiernas h\u00e5ll, att ABF f\u00f6rs\u00f6ker monopolisera invandrarundervisningen. Det \u00e4r klart politiskt syfte och den fr\u00e5gan har inte alls tagits upp.<\/p>\n\n\n\n
Ordf\u00f6randen:
Kan vi, K.G. Roos, ta den fr\u00e5gan i andra teman? Tack f\u00f6r det.<\/p>\n\n\n\n
K.G. Roos:
Jag avslutar. Jag h\u00e4nvisar bara till att en av de b\u00e4sta journalisterna som fungerar f\u00f6r n\u00e4rvarande i Sverige, som heter Roland Huntford, har skrivit en bok som heter \u201dThe new totalitarians\u201d d\u00e4r han tar upp ganska ing\u00e5ende en resonemang om ABF:s roll i skapandet av ett som man s\u00e4ger totalit\u00e4rt samh\u00e4lle i Sverige, och d\u00e4r tycker jag att det finns v\u00e4sentliga omr\u00e5den att diskutera.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6rslaget om ett sekretariat kan vi ta upp efter sista temat, n\u00e4r vi avslutar i morgon.<\/p>\n\n\n\n
(Efter detta skulle Georgios Logothetis och Bengt Lidal f\u00e5 ordet. Tyv\u00e4rr saknas texten f\u00f6r n\u00e4rvarande).<\/p>\n\n\n\n
Tema 1 avslutas.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Invandrarriksdagen 1972 Stockholms terrassen, 2-3 december 1972 Del 1: Invandrarpolitiken invandrarnas politiska r\u00e4ttigheter, invandringens orsaker och fr\u00e5gan mellan anpassning och integration Inledning Miguel Benito (Arbetsgruppen f\u00f6r bildandet av Immigrant-institutet): Jag vill h\u00e4lsa er alla v\u00e4lkomna och tackar er i arbetsgruppens namn f\u00f6r ert intresse f\u00f6r Invandrarriksdagen. Som samordnare av m\u00f6tet st\u00e5r Arbetsgruppen f\u00f6r bildandet av […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-27","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/immigrant.org\/invandrarriksdagen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/27","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/immigrant.org\/invandrarriksdagen\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/immigrant.org\/invandrarriksdagen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/immigrant.org\/invandrarriksdagen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/immigrant.org\/invandrarriksdagen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=27"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/immigrant.org\/invandrarriksdagen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/27\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":28,"href":"https:\/\/immigrant.org\/invandrarriksdagen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/27\/revisions\/28"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/immigrant.org\/invandrarriksdagen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=27"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}