Stockholms terrassen, 2-3 december 1972<\/p>\n\n\n\n
Till sista penelen som tar upp kultur- och informationsfr\u00e5gor kommer bl.a. Arne Redemo fr\u00e5n SIV:s anpassningsbyr\u00e5 och Gunnar Hjertstrand fr\u00e5n Invandrartidningens styrelse samt representant f\u00f6r Inrikesdepartementet. Inrikesdepartementet inleder och avslutar s\u00e5ledes dessa tv\u00e5 dagars konferens.<\/p>\n\n\n\n
Ordf\u00f6rande Mira Kakossaios:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Jag st\u00e4ller ocks\u00e5 en fr\u00e5ga till Ove J\u00f6nsso och det g\u00e4ller den reglerade invandringspolitiken och det g\u00e4ller den s\u00e4kerheten att invandrarna skall ha arbete och bostad n\u00e4r de kommer. De ska f\u00f6rst och fr\u00e4mst f\u00e5 upplysningar i sina egna l\u00e4nder innan de \u00e5ker hit, s\u00e5 att familjen vet det mest element\u00e4ra: hur \u00e4r bostaden i Sverige, vad den kostar, hur maten \u00e4r, hurdan kl\u00e4dseln \u00e4r, hur man m\u00e5ste bem\u00f6ta en s\u00e5 stark vinter som den h\u00e4r i Sverige, hur fungerar v\u00e5ra skolor, att det \u00e4r obligatorisk skolg\u00e5ng till sexton \u00e5r, vilka v\u00e4rderingar vi har. Dessa \u00e4r fundamentala upplysningar som varenda emigrant m\u00e5ste ha, i synnerhet n\u00e4r det g\u00e4ller familjen. De m\u00e5ste upplysas p\u00e5 ett mycket mjukt och mycket klart s\u00e4tt, att den nuvarande situationen i Sverige, som ni alla klagar p\u00e5, att det \u00e4r invandringens orsak; att vi kan klara den h\u00e4r situationen idag, att vi har ekonomiska medel till f\u00f6rfogande, inte minst d\u00e4rf\u00f6r att invandrarna i en h\u00f6gkonjunkturperiod bidragit med sitt arbete till detta. Jag skulle tro att det blir en v\u00e5g d\u00e4r s\u00e5 att de v\u00e4ger invandrarnas insatser.<\/p>\n\n\n\n Alexander B\u00f6d\u00f6:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Jag skulle fr\u00e5ga Ove J\u00f6nsson fr\u00e5n Arbetsmarknadsstyrelsen. Jag vill bestrida hans yttrande att invandrarna i Sverige inte skall vara som ett regelringsobjekt med konjunkturen. Han p\u00e5st\u00e5r att invandrarna kommer hit och de ger v\u00e4ldigt mycket positiva uttalanden. Jag kan p\u00e5st\u00e5 att i olika flyktingl\u00e4ger som AMS delegation bes\u00f6ker tar de hit de som passar till v\u00e5rt samh\u00e4lle. F\u00f6r att r\u00e4dda ansiktet ut\u00e5t tar vi n\u00e5gra som \u00e4r invalider eller av s.k. humanit\u00e4ra sk\u00e4l. Vi har bes\u00f6kt n\u00e5gra flyktingl\u00e4ger och vi har beg\u00e4rt eftersom majoriteten i de flyktingl\u00e4gren har varit ungrare n\u00e4stan 90 % ett litet ekonomiskt st\u00f6d bara f\u00f6r resan fr\u00e5n AMS. Ans\u00f6kan avslogs flera g\u00e5nger med motiveringen att man inte hade anslag f\u00f6r 150 resp. 200 kr f\u00f6r att bekosta resan. Vi b\u00f6rjade inse att hela verksamheten fr\u00e5n AMS-sidan betr\u00e4ffande bidragen g\u00e5r ut p\u00e5 att r\u00e4dda den positiva kritik som AMS f\u00e5r f\u00f6r sitt arbete. Man s\u00e4ger att en trepersonsfamilj inte kan ta mindre \u00e4n en tv\u00e5rumsl\u00e4genhet. Men samtidigt f\u00f6rklarar man inte att vi har en v\u00e4ldigt stor brist p\u00e5 bost\u00e4der. Naturligtvis p\u00e5st\u00e5r man att flyktingar skall ha samma l\u00f6n f\u00f6r samma arbete. Vi har fakta som bevisar att flyktingar har betydligt mindre l\u00f6n \u00e4n \u00f6vriga svenskar. Numer m\u00e5ste de flyktingar som kommer hit fr\u00e5n \u00f6stl\u00e4nderna inneha en st\u00e4mpel i passet, d\u00e4r det st\u00e5r att passinnehavaren f\u00f6rbinder sig att l\u00e4mna Sverige efter viseringens utg\u00e5ng. Det pr\u00e4glar ocks\u00e5 l\u00e5gkonjunkturen. Med det vill jag f\u00f6rel\u00e4gga ett f\u00f6rslag, att man fr\u00e5ntar Arbetsmarknadsstyrelsen funktionen att v\u00e4lja ut flyktingar i flyktingl\u00e4ger och ge den till en annan organisation som \u00e4r helt oberoende av arbetsmarknadspolitiska eller andra samh\u00e4llspolitiska faktorer, arbetar helt neutralt och efter de principer som man har kommit \u00f6verens om.<\/p>\n\n\n\n Ove J\u00f6nsson:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Dina p\u00e5st\u00e5enden att eller din uppfattning om hur flyktinguttagningen g\u00e5r till, att det \u00e4r huvudsakligen arbetsmarknadsaspekter som l\u00e4ggs p\u00e5 det. S\u00e5vitt jag vet \u00e4r folk som kommer till flyktingl\u00e4gren folk som vill komma till ett annat land och ha arbete. Och kan man inte p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt se till att de f\u00e5r arbete i det nya land de kommer till, s\u00e5 tycker jag att det \u00e4r en utomordentligt inhuman \u00f6verf\u00f6ring. Majoriteten av de som finns i \u00d6sterrike, Italien och de andra, det \u00e4r inte folk som \u00e4r handikappade eller vill komma hit f\u00f6r att f\u00e5 en bostad eller f\u00e5 v\u00e5rd, utan det \u00e4r folk som vill ha arbete, och d\u00e5 \u00e4r det ju inte underligt att arbetsmarknadsaspekten kommer med vid uttagningen. Men den kompletteras ju med annat. Sedan kan man ju diskutera om man skall l\u00e4gga andra synpunkter p\u00e5 det. Jag var nere i Wien vid uttagningen i v\u00e5ras, och vi tog in exempelvis ett gammalt gift par fr\u00e5n Ungern som b\u00e5da var \u00f6ver 60 \u00e5r. D\u00e5 l\u00e4gger man inte arbetsmarknadsaspekter p\u00e5 et. Det \u00e4r m\u00f6jligt att man skall kunna l\u00e4gga ytterligare en omf\u00f6rdelning till de humanit\u00e4ra synpunkterna, men jag s\u00e4ger fortfarande att de vill ha arbete. Under de senaste \u00e5ren \u00e4r det icke en majoritet av flyktingarna som har kommit hit som har tagit sig genom l\u00e4gren. De 2200 polska flyktingarna passerade inget l\u00e4ger \u2013 de togs allts\u00e5 icke in av n\u00e5gra arbetsmarknadsm\u00e4ssiga sk\u00e4l. N\u00e4r vi 1956-57 tog in 7000 ungrare, s\u00e5 var det icke i n\u00e5gon arbetsmarknadsm\u00e4ssig bed\u00f6mning.<\/p>\n\n\n\n Bergman:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Det har framkommit att invandrarna inte f\u00e5r avskedas f\u00f6re svenska arbetare utan i samma turordning som de svenska allts\u00e5. Den fackliga r\u00f6relsen vill framst\u00e4lla bilden s\u00e5 att arbetsl\u00f6sheten \u00e4r n\u00e5got helt naturligt som inte kan undvikas. Och det st\u00e4mmer ju p\u00e5 s\u00e4tt och vis \u2013 vi kan ju inte avskaffa arbetsl\u00f6sheten s\u00e5 l\u00e4nge kapitalismen best\u00e5r. Den socialdemokratiska regeringen och den fackliga r\u00f6relsen \u00e4r villiga att springa kapitalisternas \u00e4renden och \u00f6sa l\u00f6ner \u00f6ver arbetarklassen och tala om \u00f6kad j\u00e4mlikhet, demokrati, v\u00e4lst\u00e5nd, trygghet, medinflytande osv. osv. Men f\u00f6r arbetarna fungerar detta inte i verkligheten \u2013 och att det skulle fungera i verkligheten det \u00e4r ju inte meningen heller. Jag tar bara som exempel den vilda strejken p\u00e5 Arendal i oktober, d\u00e4r 70 % av samtliga arbetare fick l\u00f6nes\u00e4nkning, varierande mellan 300 och 1000 kr i m\u00e5naden. D\u00e5 gick en del av arbetarna ut i vild strejk och efter strejken avskedades nio arbetare och svartlistades \u2013 de f\u00e5r inga jobb.<\/p>\n\n\n\n David Schwarz:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Jag vill betona vikten av att invandrare inom de organisationer som man \u00e4r medlem av, deltar konstruktivt i arbetet med att f\u00f6r\u00e4ndra \u00e4ven de organisationerna och f\u00e5 f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r sina problem. F\u00f6r i den m\u00e5n man kan samverka med de organisationer som man tillh\u00f6r, d\u00e5 har man en god b\u00f6rjan. Jag tror ocks\u00e5 det \u00e4r viktigt att fr\u00e5n de invandrares sida, som kan delta i politisk verksamhet inom det representativa demokratiska systemet ocks\u00e5 g\u00f6r det.<\/p>\n\n\n\n Arne Redemo:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Massmedia \u00e4r den stora kanalen som vi framf\u00f6r allt m\u00e5ste anliga, om vi skall f\u00e5 fram den opinion som vi \u00f6nskar, och d\u00e4r radio och TV spelar en dominerande roll. Dessv\u00e4rre finns det v\u00e4l orsak att konstatera att gensvaret just n\u00e4r det g\u00e4ller invandrarnas intressen inte har varit tillr\u00e4ckligt. Framf\u00f6r allt \u00e4r vi intresserade av att det blir ett kontinuerligt nyhetsprogram som invandrarna mycket v\u00e4l beh\u00f6ver. Om man d\u00e5 konstaterar att det p\u00e5 myndighetssidan har varit, eller h\u00e4nt otillr\u00e4ckligt, s\u00e5 kanske det ocks\u00e5 m\u00e5 vara till\u00e5tet att s\u00e4ga att det fr\u00e5n invandrarnas organisationer och fr\u00e5n invandrarna sj\u00e4lva kanske inte gjorts tillr\u00e4ckligt mycket. Vi har ocks\u00e5 tyckt att det som har utr\u00e4ttats av Kulturcentrum h\u00e4r i Stockholm har varit mycket uppmuntrande. \u00c4ven deras tidskrift \u201dV\u00e5rt nya land\u201d \u00e4r en f\u00f6reteelse som man gl\u00e4der sig \u00e5t. Och Invandrarriksdagen som hu har varit under helgen h\u00f6r till det som vi v\u00e4lkomnar. Invandrarnas r\u00f6st m\u00e5ste n\u00e5 fram. Vad som kr\u00e4vs f\u00f6r att man skall f\u00e5 ett samspel mellan de nya och gamla folkgrupperna i v\u00e5rt land \u00e4r att vi f\u00e5r bindningar \u00f6ver gr\u00e4nserna fr\u00e5n invandrarorganisationerna till det svenska f\u00f6reningslivet. F\u00f6r invandrarnas del g\u00e4ller det ocks\u00e5 att ta till vara de st\u00f6dm\u00f6jligheter som finns i ordinarie former. Ta tidskriftsst\u00f6det t ex. Vi h\u00e5ller just nu p\u00e5 med en tecknad film som kommer att g\u00e5 ut till skolorna till de allra minsta barnen. Vi tror att genom att satsa p\u00e5 den uppv\u00e4xande generationen s\u00e5 kommer det att bli b\u00e4ttre m\u00f6jligheter att vinna f\u00f6rst\u00e5else. I \u00f6vrigt har vi inriktat oss p\u00e5 nyckelgrupper. Vi har t ex seminarier f\u00f6r journalister, f\u00f6r fackliga funktion\u00e4rer och f\u00f6r arbetsgivarerepresentanter, f\u00f6r skolkuratorer osv.<\/p>\n\n\n\n Gunnar Hjertstrand:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Jag \u00e4r administrativ chef p\u00e5 Invandrartidningen. Jag vill g\u00e4rna anknyta till Arne Redemos anf\u00f6rande h\u00e4r ang\u00e5ende bakgrunden till Invandrartidningen. Arbetsgruppen f\u00f6r invandrarfr\u00e5gor 1967 gjorde en framst\u00e4llning till chefen f\u00f6r Inrikesdepartementet om att f\u00e5 ge ut en informationstidskrift och s\u00e5 sm\u00e5ningom utvecklades detta till en tidning som utkommer p\u00e5 fem olika spr\u00e5k; finska, tyska, serbokroatiska, italienska och grekiska. P\u00e5 senare tid har den kompletterats med en edition p\u00e5 l\u00e4tt svenska. Det var f\u00f6r fem \u00e5r sedan. Huvudvikten skall l\u00e4ggas p\u00e5 upplysning om samh\u00e4llsservice och medborgarnas skyldigheter och r\u00e4ttigheter och framf\u00f6r allt om f\u00f6rh\u00e5llandena p\u00e5 arbetsmarknaden. V\u00e5ra upplagor \u00e4r v\u00e4ldigt varierande beroende p\u00e5 det underlag som finns \u2013 den finska upplagan \u00e4r den i s\u00e4rklass st\u00f6rsta, 20 000. Den n\u00e4st st\u00f6rsta \u00e4r den serbokroatiska med ca 7000 prenumeranter. Sedan har vi den tyska p\u00e5 4000, den italienska p\u00e5 2000 och p\u00e5 grekiska 3000. Tidningen utkommer varje vecka. Det finns vissa saker som vi g\u00e4rna vill ge betydligt st\u00f6rre information om och d\u00e5 v\u00e4nder vi oss i allm\u00e4nhet till n\u00e5gon myndighet och f\u00e5r deras medverkan till att utforma ett s.k. temanummer. De utkommer ungef\u00e4r fyra-fem g\u00e5nger om \u00e5ret. D\u00e5 passar vi p\u00e5 att distribuera det temanumret till en st\u00f6rre krets \u00e4n v\u00e5ra prenumeranter \u2013 vi g\u00e5r ut till samtliga registrerade invandrare. Tidningens inneh\u00e5ll ut\u00f6ver de h\u00e4r temanumren \u00e4r: Vi har i allm\u00e4nhet en nyhetssida och en sida som behandlar framf\u00f6r allt arbetsmarknaden, en fr\u00e5gespalt och en spalt d\u00e4r vi f\u00f6rs\u00f6ker l\u00e4ra invandrarna eller v\u00e5ra prenumeranter lite svenska. Vi har en hemlandsspalt och en radio- och TV-spalt.<\/p>\n\n\n\n Erik Lagerstam (Sveriges Radio):<\/strong><\/p>\n\n\n\n Jag arbetar p\u00e5 Sveriges Radio och \u00e4r knuten till radiochefens programsekretariat. I det avtal Sveriges radio har med staten finns det en paragraf som jag tycker har en alldeles speciell relevans h\u00e4r. Det heter n\u00e4mligen att \u00e4ven mindre gruppers intressen av en mer s\u00e4rpr\u00e4glad natur skall i g\u00f6rlig m\u00e5n tillgodoses. Jag vet inte om man n\u00e4r man skrev detta avtal avs\u00e5g ocks\u00e5 nationella minoriteter och minoriteter best\u00e5ende av invandrare med olika spr\u00e5k och olika kulturella bakgrunder. Det viktigaste \u00e4r sj\u00e4lvfallet radiolagen som stadgar om att programverksamheten skall bedrivas sakligt och opartiskt. Det finns ocks\u00e5 en viktig best\u00e4mmelse om att f\u00f6rhandscensur icke f\u00e5r f\u00f6rekomma. Det finns allts\u00e5 inte n\u00e5gon m\u00f6jlighet f\u00e5r n\u00e5gon myndighet att p\u00e5 f\u00f6rhand ta st\u00e4llning till vad som s\u00e4nds ut i programmen \u2013 detta \u00e4r helt och h\u00e5llet Sveriges Radios sak att ensam avg\u00f6ra. Det andra dokumentet som reglerar v\u00e5r verksamhet det \u00e4r Sveriges Radios avtal med staten som bl. a. redog\u00f6r f\u00f6r hur programverksamheten skall bedrivas, som preciserar n\u00e4rmare best\u00e4mmelsen om saklighet och opartiskhet och som ocks\u00e5 s\u00e4ger i en mycket viktig paragraf att best\u00e4mmelsen i radiolagen om saklighet och opartiskhet skall till\u00e4mpas med beaktande av att en vidstr\u00e4ckt yttrande- och informationsfrihet skall r\u00e5da i rundradion. Den viktigaste kontakten mellan Sveriges Radio och staten \u00e4r att regeringen utser h\u00e4lften av ledam\u00f6terna i Sveriges radios styrelse samt ordf\u00f6randen f\u00f6r Sveriges Radios styrelse. F\u00f6r att i efterhand granska programverksamheten har regeringen tillsatt n\u00e5gonting som heter Radion\u00e4mnden, ett organ som allts\u00e5 tar emot anm\u00e4lningar fr\u00e5n i princip vem som helst. Den finskspr\u00e5kiga sidan \u00e4r av naturliga sk\u00e4l relativt v\u00e4l tillgodosedd om man j\u00e4mf\u00f6r med andra spr\u00e5kgrupper i Sverige. Om man sedan j\u00e4mf\u00f6r med vad nationella minoriteter eller invandrare har i m\u00e5nga andra l\u00e4nder s\u00e5 kan man naturligtvis diskutera det hela. Det finns allts\u00e5 finskspr\u00e5kig programverksamhet b\u00e5de i Norrbotten och finskspr\u00e5kig programverksamhet n\u00e4rmast avsedd f\u00f6r invandrarna i det \u00f6vriga Sverige. Det finns ocks\u00e5 TV-program p\u00e5 l\u00f6rdag och s\u00f6ndag f\u00f6rmiddag. I \u00f6vrigt finns ett invandrarmagasin. Det \u00e4r det program som utbildningsprogramenheten f\u00f6r p\u00e5 l\u00f6rdag eftermiddag mellan kl.14 och 15. Det \u00e4r utbildningsprogramenhetens vuxenutbildningssektion som \u00e4r ansvarig. Det heter i Sveriges Radios remiss om invandrarutredningen att \u00e5 ena sidan \u00e4r det givetvis riktigt att invandrarna, som bl. a. erl\u00e4gger lyssnar- och tittaravgifter, \u00e4r en av Sveriges Radios m\u00e5nga konsumentgrupper. \u00c5 andra sidan kr\u00e4ver en v\u00e4sentligen ut\u00f6kad programverksamhet f\u00f6r de olika minoriteterna en ekonomisk satsning, som inte alltid st\u00e5r i proportion till gruppernas storlek. Det kan finnas sk\u00e4l f\u00f6r att samh\u00e4llet av s\u00e4rskilda medel bekostar \u00e5tminstone delar av denna programverksamhet, som rent principiellt n\u00e4rmast kan karakteriseras som en j\u00e4mlikhetsfr\u00e5ga i sitt slag.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6retaget har anh\u00e5llit om s\u00e4rskilda medel f\u00f6r invandrarprogram men statsmakternas inst\u00e4llning till detta har hittills varit en h\u00e4nvisning till att det h\u00e4r \u00e4r n\u00e5gonting f\u00f6retaget skall bekosta av tittar- och lyssnaravgifterna. Vidare har Sveriges Radio anf\u00f6rt n\u00e5gra principiella synpunkter p\u00e5 de programpolitiska fr\u00e5gorna som \u00e4r aktuella. Det heter att det knappast \u00e4r \u00f6nskv\u00e4rt att g\u00f6ra en strikt indelning i invandrarprogram och \u00f6vriga program. Alla program i radio och TV b\u00f6r \u00e5tminstone i viss utstr\u00e4ckning kunna tj\u00e4na alla avgiftsbetalande, dvs. \u00e4ven invandrarna., ocks\u00e5 om spr\u00e5ksv\u00e5righeter och varierande kulturell bakgrund ger m\u00e5nga invandrare speciella problem. Vi inom Sveriges Radio har b\u00f6rjat diskutera fr\u00e5gor som vi kallar l\u00e5ginformationsproblem, Det finns om man beaktar alla de grupper som av n\u00e5gon orsak \u00e4r handikappade av spr\u00e5kliga sk\u00e4l men ocks\u00e5 p\u00e5 grund av h\u00f6rselskador kanske n\u00e4rmare en miljon m\u00e4nniskor som \u00e4r \u201dl\u00e5ginformerade\u201d i detta samh\u00e4lle. D\u00e4r \u00e4r sj\u00e4lvfallet invandrarna en stor och viktig grupp men inte den enda gruppen. Det \u00e4r enligt Sveriges Radios uppfattning inte minst viktigt, att program om och f\u00f6r invandrare utformas s\u00e5 att vi f\u00f6r majoriteten av inv\u00e5narna klarg\u00f6r att det finns m\u00e5nga spr\u00e5kliga och kulturella milj\u00f6er i Sverige. Men vidare heter det i en punkt att det \u00e4r inte heller \u00f6nskv\u00e4rt att enbart g\u00f6ra program med svenskundervisning eller samh\u00e4llsinformation riktad till invandrarna. Det beh\u00f6vs \u00e4ven program d\u00e4r representanter f\u00f6r olika spr\u00e5kliga, kulturella och religi\u00f6sa minoriteter f\u00e5r m\u00f6jlighet att sj\u00e4lva diskutera sina problem och d\u00e4rmed manifestera och utveckla sin kultur, sina traditioner och sin egenart.<\/p>\n\n\n\n K-G Roos:<\/strong><\/p>\n\n\n\n F\u00f6r att fr\u00e5gan skall framst\u00e5 klart skall jag l\u00e4sa upp n\u00e5gra rader om riksdagsbeslutet 1966-67. Vem skall informera oss, \u00e4r det staten eller \u00e4r det vi invandrare sj\u00e4lva? Det \u00e4r en sj\u00e4lvklarhet ur demokratisk synvinkel att invandrarna b\u00f6r f\u00e5 stort inflytande ocks\u00e5 \u00f6ver opinionsbildning. P\u00e5 1967 \u00e5rs riksdag tog man upp invandrartidningarna som vi har h\u00f6rt talas om h\u00e4r. D\u00e5 vill jag bara helt kort informera om att man enh\u00e4lligt dels fr\u00e5n parlamentets sida, dels fr\u00e5n regeringens sida var med om att styrelsemedlemmarna i de tidningsstyrelser som kommer att inr\u00e4ttas icke skulle vara statliga. De f\u00f6rsta styrelserna som inr\u00e4ttades inneh\u00f6ll hundraprocentig statlig representation. L\u00f6ftet fr\u00e5n regeringens sida avlades av d\u00e5varande inrikesministern. Rune Johansson. Mina tre fr\u00e5gor \u00e4r. Till invandrartidningarnas representanter: N\u00e4r skall man uppl\u00f6sa dessa olagliga tidningsstyrelser? N\u00e4r kommer ni att \u00f6verl\u00e4mna eller medverka till att alla pengar \u00f6verl\u00e4mnas till ett representativt invandrarorgan, som kan f\u00f6rvalta invandrarnas opinionsbildning? N\u00e4r t\u00e4nker Sveriges Radio ta in en invandrarrepresentant i styrelsen?<\/p>\n\n\n\n Erik Lagerstam (Sveriges Radio):<\/strong><\/p>\n\n\n\n Riksdagen beslutade att det skulle bildas en statlig stiftelse. Statskontoret gjorde en utredning d\u00e4r man hade skissat p\u00e5 en organisationsform. I stort sett f\u00f6ljde Riksdagen anvisningarna som Statskontoret gjort. Det framgick helt klart av Statskontorets skrivelse, att ingen statlig myndighet skulle vara ansvarig f\u00f6r tidningen. Tidningen skulle vara en sj\u00e4lvst\u00e4ndig enhet och den som var ansvarig f\u00f6r inneh\u00e5llet i tidningen blev chefredakt\u00f6ren enligt tryckfrihetsf\u00f6rordningen. Hur styrelsens sammans\u00e4ttning d\u00e5 kan se ut har av vissa sk\u00e4l ingen st\u00f6rre betydelse, f\u00f6r inneh\u00e5llet \u00e4r ju avg\u00f6rande f\u00f6r chefredakt\u00f6ren som \u00e4r anst\u00e4lld. Det g\u00e5r till s\u00e5 att vi \u00e4skat anslag varje \u00e5r f\u00f6r tidningens drift. F\u00f6r innevarande \u00e5r har vi f\u00e5tt ett bidrag med 1 130 000 kr. Ut\u00f6ver dessa pengar f\u00e5r vi in ca 275 000 kr i prenumerationsavgifter. De pengarna t\u00e4cker ju inte ens distributionskostnaderna f\u00f6r tidningen; det \u00e4r mer en symbolisk avgift. Den stora delen \u00e4r anslag fr\u00e5n Riksdagen och d\u00e5 tycker jag att Riksdagen ocks\u00e5 kan best\u00e4mma vem som skall sk\u00f6ta det.<\/p>\n\n\n\n K-G Roos:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Jag upprepar fr\u00e5gan: N\u00e4r kommer ni att f\u00f6lja riksdagsbeslutet 1967, som s\u00e4ger att ingen statlig representant skall finnas i styrelsen.<\/p>\n\n\n\n Arne Redemo:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Det finns inget statligt beslut om att inga statliga ledam\u00f6ter skall finnas i invandrartidningens styrelse. Jag \u00e4r sj\u00e4lv medlem i styrelsen. Vi f\u00f6rs\u00f6ker att h\u00e4vda att invandrarna skall ha inflytande i olika sammanhang. Vi har fr\u00e5n verkets styrelse tagit st\u00e4llning f\u00f6r kommunal r\u00f6str\u00e4tt f\u00f6r invandrarna. Det tror vi vore en reform som skulle b\u00e5de ge invandrarna m\u00f6jlighet att p\u00e5verka de reella besluten och ocks\u00e5 vara av v\u00e4rde f\u00f6r att st\u00e4rka deras sj\u00e4lvtillit. I Invandrarverket har det ocks\u00e5 rekommenderats, att man ute p\u00e5 invandrarorterna skall uppr\u00e4tta referenskommitt\u00e9er med inslag av invandrare. Det har ocks\u00e5 gjorts p\u00e5 en del orter. I v\u00e5rt aktiva arbete ute p\u00e5 f\u00f6retagen och i fackf\u00f6reningarna str\u00e4var vi ocks\u00e5 efter att invandrarnas representation skall st\u00e4rkas. Vi har ocks\u00e5 fr\u00e5n verkets sida bjudit in invandrare i olika omg\u00e5ngar f\u00f6r att diskutera invandrarangel\u00e4genheter.<\/p>\n\n\n\n K-G Roos:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Med anledning av att byr\u00e5chef Redemo s\u00e4ger att det inget statligt beslut finns om styrelsens sammans\u00e4ttning s\u00e5 vill jag bara kort citera vad Rune Johansson f\u00f6rs\u00e4krade f\u00f6r regeringens r\u00e4kning inf\u00f6r riksdagen: \u201dHuvudmannaskapet skall ut\u00f6vas av ett organ som tillf\u00f6rs\u00e4krar den redaktionella ledningen en oberoende st\u00e4llning gentemot statsmakterna.\u201d Representanter f\u00f6r myndigheter eller organisationer, vilkas omr\u00e5den tidningens informationsspridning g\u00e4ller, b\u00f6r inte beredas plats i tidningen.\u201d<\/p>\n\n\n\n Ordf\u00f6rande:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Tack. Miguel Benito. F\u00f6rl\u00e5t, f\u00f6rl\u00e5t\u2026 Vi har v\u00e5r representant fr\u00e5n Sveriges Radio som\u2026?<\/p>\n\n\n\n Erik Lagerstam :<\/strong><\/p>\n\n\n\n Vem skall svara f\u00f6r information till vem? Det s\u00e4tt p\u00e5 vilket Sveriges Radio \u00e4r uppbyggt g\u00f6r att det inte \u00e4r n\u00e5gon gruppering, n\u00e5got parti, n\u00e5gon myndighet som svarar f\u00f6r n\u00e5gon information eller n\u00e5gon programverksamhet. Det skulle strida mot lagstiftning och mot de grundl\u00e4ggande principerna p\u00e5 yttrande- och informationsfrihetens omr\u00e5de, om n\u00e5gon del av programverksamheten skulle \u00f6verf\u00f6ras till n\u00e5gon grupp, vars ledning skulle vara f\u00f6r information p\u00e5 n\u00e5got speciellt omr\u00e5de. Det \u00e4r allts\u00e5 Sveriges Radio som enligt de lagar, enligt radiolagen och det avtal som finns med staten har att svara f\u00f6r programverksamheten, inte n\u00e5gon gruppering. Sedan st\u00e4lldes h\u00e4r en fr\u00e5ga om n\u00e4r Sveriges Radio kommer att ta in en invandrarrepresentant i styrelsen. Idag \u00e4r det s\u00e5 att det \u00e4r regeringen som utser h\u00e4lften av styrelsemedlemmarna plus ordf\u00f6randen. Sedan utser de s.k. aktie\u00e4garna \u2013 Sveriges Radio \u00e4r formellt ett aktiebolag \u2013 p\u00e5 bolagsst\u00e4mman resten av ledam\u00f6terna. Den som vill bli representerad i Sveriges Radios styrelse b\u00f6r allts\u00e5 antingen via regeringen eller aktie\u00e4garna eller de stora organisationerna driva detta intresse eller etablera kontakter.<\/p>\n\n\n\n Miguel Benito:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Invandrartidningen har hittills funnits i fem \u00e5r och det \u00e4r redakt\u00f6ren som ansvarar f\u00f6r tidningen. Problemet ligger i hur mycket inflytande invandrarna har p\u00e5 den tidning som statsmakterna p\u00e5 s\u00e4tt och vis betalar till 80 eller n\u00e4stan 90 %? Informationen till invandrarna har en mycket viktig funktion och d\u00e5 \u00e4r det lika viktigt att invandrarna fr\u00e5n planeringsstadiet har att utforma informationen, och det \u00e4r det tillf\u00e4llet dom vi hittills inte har f\u00e5tt. 1967 var invandrarnas medvetenhet inte s\u00e5 stor, och d\u00e5 kunde man f\u00f6rst\u00e5 att Invandrartidningen skulle vara p\u00e5 det s\u00e4ttet. Men efter fem \u00e5r har invandrarnas medvetenhet \u00f6kat undan f\u00f6r undan och nu \u00e4r fr\u00e5gan: Vilka m\u00f6jligheter finns f\u00f6r att invandrarna skall f\u00e5 inflytande i de organ som vill informera dem? Vilket inflytande kan invandrarna ha i framtiden b\u00e5de i Invandrartidningen och i andra tidningar som kan ges ut f\u00f6r invandrare? Tredje fr\u00e5gan \u00e4r att Invandrartidningen kommer nu att ges ut p\u00e5 ytterligare andra spr\u00e5k. Den kommer att ges ut gratis och faran \u00e4r att de invandrare som sj\u00e4lva vill ge ut n\u00e5gonting eller som sj\u00e4lva vill informera om invandrarfr\u00e5gor sl\u00e5s ut, f\u00f6r myndigheterna har \u00e4nd\u00e5 m\u00f6jlighet att konkurrera mycket billigare \u00e4n invandrarna sj\u00e4lva. Det \u00e4r en fara som jag ser mycket n\u00e4ra och d\u00e5 vill jag fr\u00e5ga: Vilka m\u00f6jligheter finns f\u00f6r invandrarna sj\u00e4lva att antingen medverka i utformningen av Invandrartidningen eller att p\u00e5 annat s\u00e4tt sj\u00e4lva informera?<\/p>\n\n\n\n Arne Redemo:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Invandrarnas m\u00f6jligheter att p\u00e5verka inneh\u00e5llet i tidningen \u00e4r v\u00e4ldigt begr\u00e4nsade. Vi har ju stadgar f\u00f6r tidningsverksamheten och d\u00e4r talas det klart om vad tidningen skall inneh\u00e5lla. Huvudvikten skall l\u00e4ggas p\u00e5 upplysning om samh\u00e4llsservice, medborgerliga r\u00e4ttigheter och skyldigheter samt f\u00f6rh\u00e5llandena p\u00e5 arbetsmarknaden. Tidningen skall inte spela en aktiv roll som opinionsorgan. Det g\u00f6r ju att vi har sm\u00e5 m\u00f6jligheter att l\u00e5ta invandrarna p\u00e5verka inneh\u00e5llet i tidningen, eftersom det \u00e4r en tidning d\u00e4r informationen g\u00e5r ifr\u00e5n samh\u00e4llet till invandrarna.<\/p>\n\n\n\n N\u00e4r det g\u00e4ller svenskundervisningen \u00e4r det ju bara en f\u00f6rsta etapp. Den kommer allts\u00e5 att g\u00e4lla f\u00f6r dem som kommer hit till Sverige fr\u00e5n 1 januari 1973 och inneb\u00e4r allts\u00e5 240 timmars svenskundervisning p\u00e5 betald tid. Regeringen har utlovat att man till n\u00e4sta \u00e5r skall f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 en lagstadgad ordning av linkande karakt\u00e4r f\u00f6r de invandrare som redan \u00e4r h\u00e4r. V\u00e5r f\u00f6rhoppning \u00e4r att den ocks\u00e5 p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt skall komma de hemarbetande kvinnorna till del. Invandrarutredningen hade f\u00f6rslag om premier till kvinnorna och \u00e4ven att amn skulle satsa pengar p\u00e5 upps\u00f6kande arbete, barnpassning osv. N\u00e4r det g\u00e4ller v\u00e5r f\u00f6rmedling till invandrarorganisationer: I huvudsak g\u00e4ller att vi endast kan st\u00f6dja riksorganisationer, i \u00f6vrigt kan det g\u00e4lla f\u00f6rs\u00f6ksverksamhet av speciell karakt\u00e4r. D\u00e4remot st\u00f6der sj\u00e4lvklart kommunerna de lokala organisationerna. Men d\u00e4r g\u00e4ller den ordning som varje kommun beslutar om och f\u00f6r Stockholms del g\u00e4ller allts\u00e5 den ordning som Invandrarn\u00e4mnden till\u00e4mpar.<\/p>\n\n\n\n Alexander B\u00f6d\u00f6:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Byr\u00e5chef Redemo antydde att man har principer att endast ge riksorganisationer st\u00f6d. Invandrarnas verksamhet har v\u00e4ldigt sv\u00e5rt att grunda riksorganisationer. De enda som lyckats \u00e4r finl\u00e4ndarna. De principer som Invandrarverket och Invandrarn\u00e4mnden arbetar efter \u00e4r vi emot, f\u00f6r de begr\u00e4nsar m\u00f6jligheterna f\u00f6r olika invandrarorganisationer att komma till tals och ge synpunkter, f\u00f6r man begr\u00e4nsar medelgivningen endast till en viss grupp och m\u00e5nga prioriteras.<\/p>\n\n\n\n Sonja K\u00f6hler (Stockholms invandrarn\u00e4mnd):<\/strong><\/p>\n\n\n\n Jag arbetar p\u00e5 Stockholms invandrarn\u00e4mnd. Vi har precis som Invandrarverket regler f\u00f6r bidragsgivningen till invandrarorganisationer, och den \u00e4r av naturliga sk\u00e4l begr\u00e4nsad till Stockholm. Dessutom finns inom Stockholm en hel del olika n\u00e4mnder som ger bidrag till organisationer, exempelvis Barnav\u00e5rdsn\u00e4mnden som ger bidrag till invandrarorganisationer, ungdomsorganisationer. Det finns idrottsn\u00e4mnden som ger till idrottsorganisationer. Och d\u00e4r finns i v\u00e5ra instruktioner sagt att vi skall inte st\u00e4lla upp och vara en ungdomsinvandrarn\u00e4mnd eller en idrottsinvandrarn\u00e4mnd utan d\u00e5 m\u00e5ste vi skicka vidare de ans\u00f6kningarna till vederb\u00f6rande n\u00e4mnd f\u00f6r att de skall bli r\u00e4ttvist behandlade. Vi har en invandrare p\u00e5 invandrarn\u00e4mndens kansli, d\u00e4r \u00e4r vi fem stycken. P\u00e5 Immigrantservice finns det sex stycken fast anst\u00e4llda. Av dem \u00e4r tre invandrare och en tillh\u00f6r en minoritet i Sverige \u2013 han \u00e4r tornedaling.<\/p>\n\n\n\n Abraham (Afrikanska f\u00f6reningen, Malm\u00f6)<\/strong><\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r m\u00e5nga av oss som kan l\u00e4sa engelska men det finns ingen skrivelse som kommer ut p\u00e5 engelska. Det finns p\u00e5 alla andra invandrares spr\u00e5k h\u00e4r i Sverige utom p\u00e5 engelska. Vi afrikaner, s\u00e4rskilt i Sk\u00e5ne-regionen \u00e4r bortgl\u00f6mda av den h\u00e4r riksdagen. Alla v\u00e5ra verksamheter st\u00e5r vi f\u00f6r sj\u00e4lva och vi st\u00e5r f\u00f6r v\u00e5r resa. Vi har ocks\u00e5 v\u00e5r kultur s\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r tycker jag att riksdagen borde ocks\u00e5 fundera p\u00e5 s\u00e5dana saker.<\/p>\n\n\n\n Ordf\u00f6randen:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Tack. Vi har en halvtimme framf\u00f6r oss. Jag ber dem som vill tala att komma s\u00e5 fort som m\u00f6jligt med sina lappar, annars m\u00e5ste vi sluta talarlistan. Det tycker jag att vi m\u00e5ste t\u00e4nka p\u00e5 ocks\u00e5. Vi har nu Nikolaus\u2026 s\u00e4g ditt namn, om du \u00e4r sn\u00e4ll.<\/p>\n\n\n\n Nikolaj-Klaus von Kreitor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n En kort replik, f\u00f6rl\u00e5t.<\/p>\n\n\n\n Jag vill s\u00e4ga till v\u00e5r afrikanske v\u00e4n h\u00e4r att n\u00e4r det g\u00e4ller engelska finns det v\u00e4ldigt, v\u00e4ldigt stora m\u00e4ngder.<\/p>\n\n\n\n Jag har blivit tillfr\u00e5gad av olika representanter f\u00f6r den h\u00e4r f\u00f6rsamlingen om grunden f\u00f6r de kontroverser som Invandrarverket har f\u00e5tt med tidningen Invandraren. D\u00e4rf\u00f6r skulle jag vilja v\u00e4nda mig till Arne Redemo och be honom f\u00f6rklara bakgrunden till dem.<\/p>\n\n\n\n Arne Redemo:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Det finns i varje fall en ambition hos skolmyndigheterna att alla invandrarbarn skall g\u00e5 i skolan under den tid som \u00e4r lagligt f\u00f6reskriven. Sedan n\u00e4r det g\u00e4ller kontroversen med tidningen Invandraren: Vi ger ut en tidning f\u00f6r att informera myndigheter, organisationer och enskilda om invandrarfr\u00e5gor. F\u00f6r att man skall ge ut en tidskrift, s\u00e5 m\u00e5ste man \u2013 om man ger ut fler en fyra nummer \u2013 ha tillst\u00e5nd. Vi v\u00e4nde oss som alla andra till Justitiedepartementet och d\u00e5 r\u00f6rde sig bl. a fr\u00e5gan om namnet p\u00e5 tidningen. Vi uppgav att vi \u00f6nskade kalla tidningen Invandraren och fick d\u00e5 beskedet att det namnet inte var inregistrerat. Vi satte allts\u00e5 ig\u00e5ng med utgivningen. Senare visade det sig att en anm\u00e4lan hade varit p\u00e5 v\u00e4g men hade s\u00e5 att s\u00e4ga inte kommit in i handlingarna vid det laget. Men s\u00e5 l\u00e4nge vi kunde ge ut de h\u00e4r fyra numren som inte kr\u00e4ver s\u00e5 regelbunden utgivning, s\u00e5 fortsatte vi allts\u00e5 med Invandraren. Sedan n\u00e4r det blev fullt uppenbart att vi skulle forts\u00e4tta tidskriften bytte vi namn till Ny i Sverige och det \u00e4r under det namnet som tidningen nu kommer ut. Sj\u00e4lvklart har vi ingen \u00f6nskan att p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt anv\u00e4nda ett namn som n\u00e5gon annan hade inregistrerat f\u00f6r sin r\u00e4kning, men det var allts\u00e5 i begynnelsen ett misstag.<\/p>\n\n\n\n K-G Roos:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Jag ans\u00e5g att jag kunde st\u00e4lla mina erfarenheter till invandrarnas f\u00f6rfogande och d\u00e4rf\u00f6r startade jag den. Min f\u00f6rlust \u2013 150 000 kr och tidningen \u00e4r nedlagd. N\u00e4r jag fick reda p\u00e5 att ni i relativt ultimativa former i ett telefonsamtal fr\u00e5n Stockholm till Lund om att ni kommer att ge ut en tidning med mitt namn och jag omedelbart protesterade, s\u00e5 fanns det ingen oklarhet ifr\u00e5ga om att ni under ett \u00e5rs tid har framh\u00e4rdat i utgivningen av denna tidning och att f\u00f6rsta numret av er tidning utkom en m\u00e5nad efter att ni fick veta fr\u00e5n mig personligen att jag skulle ge ut den h\u00e4r tidningen. Ni visste mycket v\u00e4l vad ni gjorde och nu vill jag bara citera oppositionspartierna som faktiskt representerar folkmajoriteten i det h\u00e4r landet och alla oppositionspartiernas ledare som har i intervjuer uttalat f\u00f6ljande: Torbj\u00f6rn F\u00e4lldin: \u201dIngen har r\u00e4tt att \u00f6verta namnet.\u201d \u201dGunnar Hel\u00e9n: Mycket m\u00e4rkligt.\u201d \u201dBohman: Definitivt fel helt fel.\u201d Och Hermansson: \u201dDet \u00e4r ju ett lagbrott.\u201d<\/p>\n\n\n\n Ulla Freike:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Jag vill tala om en id\u00e9 som g\u00e4ller undervisning i svenska och svenska f\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r invandrarna. Det \u00e4r ju en oerh\u00f6rd brist p\u00e5 l\u00e4rare i invandrarspr\u00e5k och skulle det inte vara mycket l\u00e4ttare att spela in p\u00e5 varje spr\u00e5k en film som talade om dels landets f\u00f6rh\u00e5llanden och dels var en undervisning i spr\u00e5ket f\u00f6r vart och ett land eller varje spr\u00e5k.<\/p>\n\n\n\n Miguel Benito:<\/strong><\/p>\n\n\n\n jag vill tala om lite varf\u00f6r arbetsgruppen bildades, arbetsgruppen f\u00f6r bildandet av Immigrant-institutet. Huvudsaken var det behov som vi ans\u00e5g finnas f\u00f6r b\u00e4ttre information b\u00e5de f\u00f6r invandrare och fr\u00e5n invandrare. Men vi arbetar vidare med den h\u00e4r typen av information som ni har sett i Invandrarrapport.<\/p>\n\n\n\n Urbina:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Jag arbetar p\u00e5 Barnav\u00e5rdsn\u00e4mnden och vi gjorde en intervjuunders\u00f6kning i Stockholms kommun av alla invandrare anst\u00e4llda inom kommunen med anledning av att det f\u00f6relegat ett undervisningsbehov i den f\u00f6rvaltning som jag jobbar i. Resultatet var att 3 % av de invandraranst\u00e4llda inom den h\u00e4r f\u00f6rvaltningen var analfabeter. Det \u00e4r en viktig fr\u00e5ga f\u00f6r Invandrarverket att se upp med, d\u00e4rf\u00f6r att dessa invandrare kan de inte n\u00e5 med information, inte p\u00e5 svenska och inte heller p\u00e5 deras eget modersm\u00e5l. Det \u00e4r mycket viktigt att n\u00e5 dessa invandrare. Vi m\u00e5ste f\u00f6rs\u00f6ka n\u00e4r det g\u00e4ller den h\u00e4r invandrarriksdagen att invandrarna sj\u00e4lva skall p\u00e5verka sin situation, f\u00f6rs\u00f6ka bryta det h\u00e4r omh\u00e4ndertagande-filosofin som r\u00e5der i landet.<\/p>\n\n\n\n Ordf\u00f6randen:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Jag tror att det vid avslutningen av det h\u00e4r programmet finns anledning att konstatera, att invandrarfr\u00e5gorna b\u00f6rjar f\u00e5 en st\u00f6rre plats i det svenska samh\u00e4llet. Det finns tv\u00e5 propositioner vid den nu sittande riksdagen som behandlar viktiga invandrarfr\u00e5gor. Den ena g\u00e4ller svenskundervisningen, den andra g\u00e4ller att den frivilliga pensionsf\u00f6rs\u00e4kringen ocks\u00e5 skall g\u00f6ras tillg\u00e4nglig f\u00f6r invandrarna. Under n\u00e4sta \u00e5r v\u00e4ntar vi p\u00e5 ytterligare f\u00f6rslag fr\u00e5n regeringen i invandrarfr\u00e5gorna. Vi har ocks\u00e5 i dagarna f\u00e5tt en statlig utredning som har gett ett bet\u00e4nkande om tolkutbildningen. Jag tror ocks\u00e5 att man kan gl\u00e4dja sot \u00e5t, att den verksamhet som ut\u00f6vas av invandrarna sj\u00e4lva b\u00f6rjar f\u00e5 st\u00f6rre utrymme. Den kulturfestival som statsminister Palme inledde och den invandrarriksdag som vi nyss har varit med om och som b\u00e5da har tillkommit p\u00e5 invandrarnas eget initiativ visar en gl\u00e4djande och stigande aktivitet fr\u00e5n invandrarna.<\/p>\n\n\n\n Invandrarriksdagen kan ha sina brister i den formella utformningen .- den kanske borde ha st\u00f6rre representativitet \u2013 men jag tror \u00e4nd\u00e5 att det finns anledning att konstatera att det kan vara ett initiativ som pekar fram\u00e5t.<\/p>\n\n\n\n Miguel Benito:<\/strong><\/p>\n\n\n\n I arbetsgruppens namn m\u00e5ste jag tacka alla f\u00f6r er medverkan och vi hoppas att \u00e4ven i framtiden kan s\u00e5dana invandrarriksdagar ordnas p\u00e5 b\u00e4ttre s\u00e4tt. Vi har f\u00e5tt tre f\u00f6rslag \u2013 det f\u00f6rsta \u00e4r att man skall inr\u00e4tta ett permanent sekretariat med olika arbetsutskott; det f\u00f6rsta skulle vara en organisationskommitt\u00e9 f\u00f6r f\u00f6rberedande av n\u00e4sta invandrarriksdag, ett annat skulle vara informationsavdelning, en stiftelse, \u201dInvandrarpress\u201d. Punkt 3. Ett kontaktorgan. Punkt 4. Forskningsutskott. Analys av aktuella minoritetsfr\u00e5gor, kontakter med olika forskare som sysslar med invandrarfr\u00e5gor, exempelvis Imfo-gruppen under ledning av professor Arne Trankell, arbetsgruppen f\u00f6r minoritetsforskning vid Lunds universitet under ledning av Arne Trankell. Punkt 5. Utarbetande av en teoretisk referensram samt definierad forskningsstrategi. Punkt 6. Ut\u00f6kande av forskningsanslag samt kontakter med olika forskningsbeviljande instanser, t ex Statens r\u00e5d f\u00f6r samh\u00e4llsforskning. Det femte utskottet skulle vara ett politiskt utskott, en kommitt\u00e9 f\u00f6r politisk integration, uppbyggande av kontakter med de etablerade politiska partierna samt s\u00f6kande efter en egen v\u00e4ldefinierad politisk profil. Den sj\u00e4tte kommitt\u00e9n skulle vara en kommitt\u00e9 f\u00f6r sociala r\u00e4ttigheter och sociala fr\u00e5gor, behandling av fr\u00e5gor r\u00f6rande arbetsmarknad, utbildning, socialr\u00e4ttsliga fr\u00e5gor, kontakter med sociala myndigheter och kurativ verksamhet. Punkt 7. Arbetsgruppen f\u00f6r bildandet av Immigrantinstitutet. Punkt 8. Arbetsgrupp f\u00f6r kulturell verksamhet. Punkt 9. redaktionskommitt\u00e9 f\u00f6r Invandrartidningen. Man vill att det skulle finnas en representant samt en suppleant till alla dessa olika utskott \u2013 det \u00e4r fem olika utskott. Kommitt\u00e9n har ett annat f\u00f6rslag i samma riktning men med en annan utformning av ett uttalande av invandrarriksdagen. F\u00f6rslaget f\u00f6ruts\u00e4tter emellertid att en grupp v\u00e4ljs f\u00f6r att organisera ett m\u00f6te som i sin tur best\u00e4mmer om och hur en eventuell framtida invandrarriksdag organiseras och h\u00e5lls. Gruppens befogenheter skulle allts\u00e5 inskr\u00e4nka sig till att sammankalla ett s\u00e5dant m\u00f6te. Resten best\u00e4mmer de organisationer som kommer till m\u00f6tet.<\/p>\n\n\n\n Uttalande:<\/strong><\/p>\n\n\n\n \u201dSveriges f\u00f6rsta invandrarriksdag samlad i Stockholm den 2 och 3 december ha antagit f\u00f6ljande uttalande: Alla invandrare, enskilda och organisationer, uppmanas att str\u00e4va efter en b\u00e4ttre medborgerlig samverkan. Invandrarriksdagen som tanke \u00e4r s\u00e5 v\u00e4rdefull, att invandrarna inte har r\u00e5d att splittra sig i denna fr\u00e5ga. Denna riksdag har tillsatt en provisorisk arbetsgrupp f\u00f6r att diskutera om och best\u00e4mma riktlinjerna f\u00f6r en eventuell framtida riksdag. Vi uppmanar invandrarna att m\u00e4tas snarast m\u00f6jligt.\u201d<\/p>\n\n\n\n Det tidigare f\u00f6rslaget var undertecknat av Nikolaj von Kreitor och det h\u00e4r f\u00f6rslaget \u00e4r undertecknat av Osmo Vatanen, Jos\u00e9 Ramirez och Mirja Huusko.<\/p>\n\n\n\n Erkki Pakarinen:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Det tredje f\u00f6rslaget g\u00e5r i samma riktning. Finska f\u00f6reningen i V\u00e4xj\u00f6 med omnejd anser att den arbetsgrupp som har f\u00e5tt fram denna invandrarriksdag skall forts\u00e4tta sitt arbete med sikte p\u00e5 fortsatta sammankomster bland invandrarna. Vi tycker inte att det \u00e4r beh\u00f6vligt med ett nytt sekretariat.<\/p>\n\n\n\n Ordf\u00f6randen:<\/strong><\/p>\n\n\n\n D\u00e5 \u00f6verl\u00e4mnar jag ordet allts\u00e5 \u2013 det \u00e4r bara en ordningsfr\u00e5ga: Finns det f\u00f6rslag till ordf\u00f6rande f\u00f6r det fortsatta m\u00f6tet?<\/p>\n\n\n\n En Deltagare:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Nikolaj-Klaus von Kreitor.<\/strong><\/p>\n\n\n\n Ordf\u00f6randen:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Det finns allts\u00e5 tre f\u00f6rslag. K-G Roos, Miguel Benito och Nikolaj von Kreitor. D\u00e5 g\u00e5r vi till omr\u00f6stningen. Jag finner att Miguel Benito har valts som ordf\u00f6rande.<\/p>\n\n\n\n En deltagare:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Jag har personligen ingenting emot ett permanent sekretariat \u2013 det beh\u00f6vs. Men i dagens l\u00e4ge och s\u00e5som vi \u00e4r disorganiserade. L\u00e5t oss bilda ett permanent sekretariat men l\u00e5t oss inte g\u00e5 in p\u00e5 ett s\u00e5 invecklat system. L\u00e5t oss v\u00e4nta till n\u00e4sta riksdag. L\u00e5t det permanenta sekretariatet f\u00f6rbereda den n\u00e4sta riksdagen och koncentrera sig n\u00e4stan bara p\u00e5 att f\u00e5 den d\u00e4r n\u00e4sta riksdagen till en effektiv organisation och sedan kan vi g\u00e5 in p\u00e5 arbetsutskott och kommitt\u00e9er och s\u00e5dant.<\/p>\n\n\n\n H\u00e4r finns en grupp som har organiserat invandrarriksdagen. Den h\u00e4r gruppen kan f\u00f6rbereda det arbetet och det betyder att vi skall skicka listor till alla som har deltagit och vi skickar efter ett schema och d\u00e5 f\u00e5r vi se vilken ist\u00e4llet som de tar. I dessa listor skall det vara organisationerna. Det kan inte bildas ett sekretariat permanent f\u00f6r invandrarna utan enskilda personer. Organisationerna fattas i det h\u00e4r. Samma grupp som har gjort invandrarriksdagen skall forts\u00e4tta genom att skicka lista till alla deltagare, sammanfattning av det som kommer genom sekretariatet.<\/p>\n\n\n\n Nikolaj-Klaus von Kreitor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Jag skulle vilja ta upp fr\u00e5gan med det eventuella valet av permanent sekretariat. F\u00f6r det f\u00f6rsta skulle jag vilja v\u00e4nda mig till Miguel Benito och fr\u00e5ga: Kan du beskriva \u2013 vad \u00e4r den h\u00e4r arbetsgruppen f\u00f6r bildandet av invandrarinstitut? Enligt de flestas uppfattning s\u00e5 \u00e4r det endast fjorton enskilda personer som icke kan representera och inte heller st\u00e4lla anspr\u00e5k p\u00e5 att representera invandrarna som helhet. Bl. a skrevs det i Dagens Nyheter att ett stort antal invandrarorganisationer har uppfattat den h\u00e4r riksdagen som en fars, organiserad och redigerad av den h\u00e4r arbetsgruppen. Jag vill inte alls ansluta mig till den h\u00e4r formuleringen som kanske \u00e4r partisk. Men jag menar om invandrarna skall p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt bli representerade s\u00e5 kr\u00e4vs det en representation som g\u00e5r ut\u00f6ver fjorton enskilda personer. D\u00e4rf\u00f6r anser jag att vi kan besluta om att v\u00e4lja ett permanent sekretariat best\u00e5ende av nio olika utskott. F\u00f6r varje utskott har jag t\u00e4nkt, har jag velat f\u00f6resl\u00e5 en medlem samt en suppleant. Det finns sammanlagt \u00e5ttio personer. Jag anser att Sverige \u00e4r i mycket h\u00f6g grad ett organisationssamh\u00e4lle och f\u00f6r att invandrarna framg\u00e5ngsrikt skall kunna f\u00f6rsvara sina r\u00e4ttigheter s\u00e5 m\u00e5ste de i organisationssverige st\u00e4lla upp den organiserade invandraren.<\/p>\n\n\n\n Miguel Benito:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Arbetsgruppen \u00e4r en organisation som vilken annan organisation som helst i Sverige och organisationens syfte har varit fr\u00e5n b\u00f6rjan att organisera kurser, konferenser, invandrarriksdagen ing\u00e5r i v\u00e5r verksamhet, samt att samla och ge information. Jag hoppas att vi har lyckats med praktiskt taget alla fem punkter som vi hade i v\u00e5rt f\u00f6rsta program, dels samla information, ge information, vi har lyckats med tre Invandrarrapport och att \u00f6ka invandrarnas politiska medvetenhet.<\/p>\n\n\n\n Ahti Riikonen:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Jag har funnit riksdagen vara v\u00e4rdefull, men jag vet inte vem som st\u00e5r bakom arbetsgruppen. Det l\u00e4r vara fjorton personer. P\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt har jag f\u00f6rtroende f\u00f6r arbetsgruppen \u2013 jag har funnit riksdagen var v\u00e4rdefull, det \u00e4r f\u00f6rsta g\u00e5ngen vi m\u00f6ter upp i ett s\u00e5dant h\u00e4r sammanhang. Det har kanske inte lyckats i det organisatoriska eller det debattekniska. Vi som har varit med om andra sammanhang har m\u00e4rkt att den s.k. polska riksdagen kan ju dyka upp lite varstans. V\u00e4sentligt f\u00f6r mig \u00e4r att f\u00e5 veta vad vi invandrare sj\u00e4lva har sagt under den h\u00e4r riksdagen och det \u00e4r sekretariatets uppgift att sammanst\u00e4lla detta. Jag hoppas att den h\u00e4r arbetsgruppen forts\u00e4tter att arbeta efter riksdagen oavsett om vi v\u00e4ljer n\u00e5got sekretariat eller inte. Vi beh\u00e5ller Miguel som ordf\u00f6rande med direktiv till arbetsgruppen att forts\u00e4tta med sammanst\u00e4llningen men att vi f\u00e5r reda p\u00e5 vem som tillh\u00f6r arbetsgruppen.<\/p>\n\n\n\n Miguel Benito:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Jag vill f\u00f6st s\u00e4ga hur arbetsgruppen \u00e4r uppbyggd. Vi har \u00f6ver 16 personer som har anm\u00e4lt sig som intresserade att vara med i arbetsgruppen. Vi har inom gruppen olika personer som arbetar med olika fr\u00e5gor. De personer som har arbetat f\u00f6r att anordna den h\u00e4r konferensen har varit fyra personer, allts\u00e5 ut\u00f6ver mig och Osmo Vatanen och Mirja Huusko har ocks\u00e5 Rafael Correa deltagit i planeringsarbetet. I arbetsgruppen, som intresserade medlemmar har vi andra personer; det \u00e4r Gunnel Karlsson, Fathi Gamrani, Darias ?, ?, Laila Sepanen, Desmond ?, ?, Pirjo Virtanen, Konstantin Georgios Logothetis, Rutja ?, Birgitta Sandstedt, Marko ?, Branko Salaj, Sylvi Maria Kari och vi v\u00e4ntar att det kommer flera till i forts\u00e4ttningen. Vi har bara funnits till i tv\u00e5 m\u00e5nader och genom Invandrarrapport har vi f\u00e5tt svar fr\u00e5n folk som \u00e4r intresserade. Sedan har arbetsgruppen kontaktm\u00e4n med andra organisationer. Det finns n\u00e5gra invandrarorganisationer som har st\u00e4llt sig positiva och som bara v\u00e4ntar p\u00e5 att den h\u00e4r id\u00e9n om ett immigrantinstitut skall byggas vidare. De organisationer som vi har haft kontakt med och som \u00e4r positiva och som bara v\u00e4ntar p\u00e5 att den h\u00e4r id\u00e9n om ett immigrantinstitut skall byggas vidare. De organisationer som vi har haft kontakt med och som \u00e4r positiva till det i princip \u00e4r allts\u00e5 Riksf\u00f6rbundet finska f\u00f6reningar i Sverige, sedan har vi Internationella f\u00f6reningen f\u00f6r invandrarkvinnor i Stockholm, idrottsf\u00f6reningen Otava i Tr\u00e5ngsund och invandrarnas informationskontor i Kumla. Ocks\u00e5 \u00d6steuropeiska socialkommitt\u00e9n har kontakt med oss och \u00e4r intresserade av institutet. Vi har ocks\u00e5 Polska socialistiska partiet i Sverige som \u00e4r intresserade av att h\u00e5lla kontakt med oss. Vi har en arbetsgrupp som inte vill bilda ett immigrantinstitut innan de viktiga huvudorganisationerna ansluter sig. V\u00e5rt arbete \u00e4r att kontakta dessa organisationer och f\u00e5 till st\u00e5nd ett s\u00e5dant immigrantinstitut. Bara n\u00e4r dessa organisationer ansluter sig tror jag vi kan bilda institutet.<\/p>\n\n\n\n K.G. Roos:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Jag vill att presidiet inte skall ha n\u00e5gon l\u00e4ngre varaktighet. Jag anser att det \u00e4r ett sj\u00e4lvklart demokratiskt krav att vi enbart skall sk\u00f6ta det h\u00e4r m\u00f6tet och inte sitta kvar. Jag skall g\u00f6ra en liten sammanfattning av riksdagen. Jag anser att det \u00e4r ett mycket positivt resultat som har \u00e5stadkommits h\u00e4r trots allt, d\u00e4rf\u00f6r att det \u00e4r ju alldeles klart att m\u00e5ls\u00e4ttningarna \u00e4r givna fr\u00e5n b\u00f6rjan och mots\u00e4ttningarna mellan oss politiskt, etniskt osv. de kommer alltid att best\u00e5 \u2013 det ligger i sakens natur. D\u00e4rf\u00f6r anser jag att det \u00e4r ganska enast\u00e5ende att vi har lyckats under s\u00e5 l\u00e5ng tid att f\u00f6ra en artikulerad debatt och att vi faktiskt har lyckats f\u00e5 fram allts\u00e5 i stort sett alla de v\u00e4sentligaste fr\u00e5gorna som r\u00f6r invandrarna. Den enda kupp som mig veterligen har planerats eller genomf\u00f6rts h\u00e4r det var den lilla kupp eller det lilla intermezzo som typiskt nog bl\u00e5stes upp v\u00e4ldigt stort i alla tidningar, eftersom svenska massmedia som vi alla vet redan \u00e4r inne f\u00f6r att splittra oss. Miguel har faktiskt f\u00f6rs\u00f6kt genomf\u00f6ra detta genom att kalla alla de organisationer som finns i Sverige. Jag tycker det \u00e4r fel av massmedia och fel av andra att beskylla oss f\u00f6r att sakna representativitet n\u00e4r det \u00e4r fr\u00e5ga om att vederb\u00f6rande organisationer antingen inte sj\u00e4lva vill delta h\u00e4r eller bara skickar observat\u00f6rer. Inte desto mindre s\u00e5 leder det ju principiellt sett till att vi inte \u00f6r representativa h\u00e4r. D\u00e5 vill jag s\u00e4ga s\u00e5 h\u00e4r att eftersom detta kan j\u00e4mst\u00e4llas med en konstituerande f\u00f6rsamling, men d\u00e5 brukar det ju ocks\u00e5 vara praxis att denna f\u00f6rsamling har som sin huvudpunkt att skapa denna representativitet som massmedia och andra med all r\u00e4tt har kr\u00e4vt av oss men som de har utnyttjat mot oss och p\u00e5 ojuste s\u00e4tt. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r som jag menar bl. a att den h\u00e4r f\u00f6rsamlingen som vi har h\u00e4r \u00e4r lika representativ som arbetsgruppen f\u00f6r bildandet av Immigrantinstitutet. Jag kan inte se att vi skulle vara mindre representativa f\u00f6r invandrarna \u00e4n just arbetsgruppen och jag skulle f\u00f6r min personliga del vilja tilldela alla medlemmar i den h\u00e4r f\u00f6rsamlingen en uppgift i ett stort sekretariat. Vi \u00e4r \u00e4nd\u00e5 inte s\u00e5 s\u00e4rskilt m\u00e5nga som sitter kvar h\u00e4r \u00e4nd\u00e5. Sedan vill jag att som huvudsyfte skulle det h\u00e4r sekretariatet ha att skapa den representation som beh\u00f6vs och att organisera f\u00f6ljande invandrarriksdag.<\/p>\n\n\n\n Mira Kakossaios:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Jag skulle be att gruppen f\u00f6r Immigrant-institutet skall forts\u00e4tta f\u00f6rplikta sig att skicka listor till alla deltagare med en minimal sammanfattning av det hela plus en fr\u00e5ga om de vill g\u00e5 vidare till ett sekretariat.<\/p>\n\n\n\n Eliasson:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Vem vill egentligen g\u00e5 emot invandrarnas intressen? Ni tv\u00e5 \u2013 tre kandidater vill allts\u00e5 representera 600 000 invandrare. Vad ni vill nu \u00e4r att ta n\u00e5gra st\u00e4mplar, n\u00e5gra formella vapen i era fickor och g\u00e5 ut och b\u00f6rja redan imorgon. Tala om f\u00f6r myndigheterna att ni tv\u00e5 representerar alla invandrare h\u00e4r i landet? S\u00e5 kan vi absolut inte g\u00f6ra \u2013 vi kan inte g\u00e5 mot invandrarnas intressen. Det finns organisationer som inte finns h\u00e4r. Vi skall kontakta dem. Vi har arbetsgruppen.<\/p>\n\n\n\n Ordf\u00f6randen:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Vi har tre f\u00f6rslag. Det f\u00f6rsta \u00e4r att man skall inr\u00e4tta ett sekretariat, det andra f\u00f6rslaget \u00e4r att man nu skall utse en grupp, bara en grupp som tar kontakt med de invandrarorganisationer som finns, och det tredje f\u00f6rslaget \u00e4r att man inte g\u00f6r det eftersom det finns redan i arbetsgruppen och man vill d\u00e5 \u00f6verl\u00e5ta det fortsatta arbetet till gruppen och att arbetsgruppen sedan skulle \u00f6verl\u00e4mna \u00e5t invandrarorganisationerna hur de skulle organisera n\u00e4sta invandrarriksdag. Skall vi inte r\u00f6sta? D\u00e5 kan vi inte r\u00f6sta p\u00e5 n\u00e5got av dessa tre f\u00f6rslag. D\u00e5 kan vi f\u00f6rklara m\u00f6tet avslutat och jag tackar d\u00e5 f\u00f6r er medverkan.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Invandrarriksdagen 1972 Stockholms terrassen, 2-3 december 1972 Del 5: Kultur- och informationsfr\u00e5gor Till sista penelen som tar upp kultur- och informationsfr\u00e5gor kommer bl.a. Arne Redemo fr\u00e5n SIV:s anpassningsbyr\u00e5 och Gunnar Hjertstrand fr\u00e5n Invandrartidningens styrelse samt representant f\u00f6r Inrikesdepartementet. Inrikesdepartementet inleder och avslutar s\u00e5ledes dessa tv\u00e5 dagars konferens. Ordf\u00f6rande Mira Kakossaios: Jag st\u00e4ller ocks\u00e5 en fr\u00e5ga […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-23","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/immigrant.org\/invandrarriksdagen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/23","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/immigrant.org\/invandrarriksdagen\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/immigrant.org\/invandrarriksdagen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/immigrant.org\/invandrarriksdagen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/immigrant.org\/invandrarriksdagen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=23"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/immigrant.org\/invandrarriksdagen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/23\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":24,"href":"https:\/\/immigrant.org\/invandrarriksdagen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/23\/revisions\/24"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/immigrant.org\/invandrarriksdagen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=23"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}