Stockholms terrassen, 2-3 december 1972<\/p>\n\n\n\n
Andra dagen<\/p>\n\n\n\n
M\u00f6tets ordf\u00f6rande:<\/strong><\/p>\n\n\n\n M\u00f6tespunkter nu \u00e4r arbetsmarknadsfr\u00e5gor. F\u00f6r att belysa dessa fr\u00e5gor har vi i panelen en representant fr\u00e5n arbetsmarknadsstyrelsen, byr\u00e5direkt\u00f6r Ove J\u00f6nsson. Sedan har vi en representant f\u00f6r Sveriges Arbetsgivaref\u00f6rening, Hans G\u00f6ran Myrdal, till h\u00f6ger, och representanten, f\u00f6r SALF, Sveriges Arbetsledaref\u00f6rening, som \u00e4r anslutet till TCO, Bj\u00f6rn Bergman. Och vi \u00f6verl\u00e5ter d\u00e5 ordet f\u00f6rst till Ove J\u00f6nsson.<\/p>\n\n\n\n Ove J\u00f6nsson (Arbetsmarknadsstyrelsen):<\/strong><\/p>\n\n\n\n Invandringen har till \u00f6verv\u00e4gande del varit arbetsmarknadsm\u00e4ssigt betingad. Den ekonomiska situationen i landet har varit s\u00e5dan och tillg\u00e5ngen p\u00e5 arbetskraft s\u00e5dan att det fr\u00e5n arbetsmarknads-, fr\u00e5n f\u00f6retagssynpunkt har varit ber\u00e4ttigat betingat med en invandring. Det har varit ett \u00f6verskott i vissa l\u00e4nder som sj\u00e4lva str\u00e4vat efter att komma bort fr\u00e5n sitt land och d\u00e4rigenom har haft en m\u00f6jlighet att komma hit till Sverige. Det \u00e4r naturligtvis mest markant n\u00e4r det g\u00e4ller den finl\u00e4ndska arbetskraften. Finland, enkannerligen det norra Finland, har ju haft och har fortfarande delvis en mycket sv\u00e5r arbetsmarknadssituation. I mitten av 60-talet fanns en mycket besv\u00e4rlig arbetsmarknadssituation bl. a. i Jugoslavien, och det ledde till att vi fick en stark instr\u00f6mning av jugoslaver \u201364 och \u201365. All erfarenhet visar att invandringen \u00e4r konjunkturbetonad. I en nedg\u00e5ngskonjunktur som vi har nu s\u00e5 \u00e4r det ju alldeles tydligt, att fr\u00e5n de fackliga organisationernas sida \u00e4r det en \u00e5terh\u00e5llande attityd. Det kan inte p\u00e5verka den nordiska arbetsmarknaden, men \u00e4ven d\u00e4r g\u00e5r ju debatten idag h\u00f6g huruvida man inte borde reglera ocks\u00e5 den nordiska invandringen. N\u00e4r det g\u00e4ller arbetsmarknaden s\u00e5 \u00e4r det tv\u00e5 grupper som man skall vara observant p\u00e5. Dels de invandrare som redan finns i landet och f\u00e5tt arbetstillst\u00e5nd eller som vistats h\u00e4r s\u00e5 l\u00e4nge, att arbetstillst\u00e5nd icke l\u00e4ngre \u00e4r aktuellt. Dels den gruppen av nyinvandrare, d\u00e4r enligt regler och best\u00e4mmelser en pr\u00f6vning av deras arbetstillst\u00e5nd sker, och det \u00e4r ju den gruppen som framf\u00f6rallt \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r diskussion n\u00e4r man talar om, att vi har en konjunktur som kan p\u00e5verka invandringen. Hur ser de etablerade invandrarna \u2013 de som \u00e4r etablerade i Sverige \u2013 p\u00e5 en fortsatt invandring till Sverige? Jag har en k\u00e4nsla av att det \u00e4r en fr\u00e5ga som invandrarna har anledning att ta upp till debatt. N\u00e4r man s\u00e4ger att vi har ca 220 000 utl\u00e4nningar p\u00e5 den svenska arbetsmarknaden, s\u00e5 finns det statistisk sakkunskap som menar, att den siffran \u00e4r 30-40 % f\u00f6r h\u00f6g, och det beror p\u00e5 utformningen av statistiken. Det betyder ingenting f\u00f6r de principiella fr\u00e5gorna om det finns 220 000 eller 150 000. D\u00e4remot \u00e4r naturligtvis invandrarnas f\u00f6rdelning p\u00e5 yrken och n\u00e4ringsomr\u00e5den utomordentligt intressant. Det g\u00e4ller fr\u00e5gan om invandrarna \u00e4r klart \u00f6verrepresenterade i de tyngsta, de sv\u00e5raste och de s\u00e4mst betalda yrkena. Det \u00e4r t.o.m. troligt att det f\u00f6rh\u00e5ller sig s\u00e5. De har kommit relativt sent in p\u00e5 arbetsmarknaden, det \u00e4r ingen tvekan om att spr\u00e5ket m\u00e5nga g\u00e5nger \u00e4r ett handikapp. De har inte de relationerna till svensk utbildning osv. som g\u00f6r att de kan h\u00e4vda sig kanske framf\u00f6rallt inom tj\u00e4nstemannayrkena. Det g\u00e4ller inte alla omr\u00e5den \u2013 vi har f\u00e5tt en viss icke obetydlig instr\u00f6mning av utl\u00e4ndska akademiker. Det \u00e4r p\u00e5 sikt utomordentligt angel\u00e4get att invandrarna skall f\u00e5 en arbetsmarknadsanknytning som p\u00e5 intet s\u00e4tt diskriminerar.<\/p>\n\n\n\n Just nu upplever vi en situation p\u00e5 arbetsmarknaden som vi kanske inte hade trott att den skulle komma tillbaka eller skulle existera. En sak i det h\u00e4r sammanhanget vill jag dock peka p\u00e5. Invandrarna \u00e4r i l\u00e4gre grad \u00e4n den svenska arbetskraften anslutna till arbetsl\u00f6shetsf\u00f6rs\u00e4kringen. Det \u00e4r en klar skillnad d\u00e4r mellan de invandrare som kommer fr\u00e5n Finland och de som kommer fr\u00e5n l\u00e4nder utanf\u00f6r Norden. Det finns av sk\u00e4l som jag inte beh\u00f6ver g\u00e5 in p\u00e5 h\u00e4r en viss misst\u00e4nksamhet emot den fackliga r\u00f6relsen ifr\u00e5n vissa invandrargrupper utifr\u00e5n de erfarenheter som \u00e4r gjorda utanf\u00f6r Sverige. Man m\u00e5ste v\u00e4l konstatera att den utl\u00e4ndska arbetskraften har utgjort ett utomordentligt v\u00e4rdefullt inslag p\u00e5 arbetsmarknaden och fr\u00e5n den synpunkten \u00e4r det alldeles sj\u00e4lvklart att inget land f\u00e5r eller b\u00f6r bedriva en invandringspolitik som \u00e4r s\u00e5 h\u00e5rt knuten till situationen p\u00e5 den egna arbetsmarknaden. Man f\u00e5r dela upp det s\u00e5 att de invandrare som \u00e4r etablerade p\u00e5 arbetsmarknaden ska i v\u00e5rt land icke ha status av att vara \u201dGastarbeiter\u201d. Men det som man i sammanhanget med konjunkturerna kan och vill diskutera, det \u00e4r nyinvandringen. \u00c4r det riktigt att man reglerar invandringen mot bakgrund av situationen p\u00e5 arbetsmarknaden? Eller \u00e4r det \u00f6verhuvudtaget anledning, sk\u00e4l att reglera arbetsmarknaden, reglera invandringen? Vi har i Sverige regeln att man skall ha ett arbetstillst\u00e5nd innan man kommer in i landet. Jag menar att det \u00e4r ett stycke av ansvaret mot de invandrade att man har l\u00f6st inte bara deras arbetsmarknadssituation, arbetsmarknadsproblem n\u00e4r de kommer hit utan ocks\u00e5 en hel rad andra sociala problem.<\/p>\n\n\n\n Hans-G\u00f6ran Myrdal (SAF):<\/strong><\/p>\n\n\n\n Det svenska samh\u00e4llet \u00e4r genomorganiserat och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det ocks\u00e5 b\u00e5de naturligt och n\u00f6dv\u00e4ndigt att invandrarna \u00e4r organiserade och att de genom sina organisationer kan formulera sina \u00f6nskem\u00e5l och sina krav b\u00e5de p\u00e5 samh\u00e4llet och p\u00e5 medborgarna i allm\u00e4nhet. En v\u00e4ldigt v\u00e4sentlig uppgift f\u00f6r invandrarorganisationerna b\u00f6r vara, tycker jag, att bek\u00e4mpa f\u00f6rdomarna som finns i det svenska samh\u00e4llet om invandrarna. Det finns fortfarande mycket fr\u00e4mlingsfientlighet. Det har framg\u00e5tt vid olika attitydunders\u00f6kningar. Det \u00e4r framf\u00f6r allt en f\u00f6rdom som i nul\u00e4get \u00e4r s\u00e4rskilt angel\u00e4gen att bek\u00e4mpa, n\u00e4mligen f\u00f6rdomen att invandrarna tar v\u00e5ra jobb, vilket jag tror \u00e4r en alltmera vanlig f\u00f6rdom. Sannolikt har v\u00e4l den f\u00f6rdomen legat latent p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll, men f\u00f6rst nu har den blommat ut under l\u00e5gkonjunkturen. Egentligen \u00e4r det ju v\u00e4ldigt l\u00e4tt att visa hur fullst\u00e4ndigt ogrundad den h\u00e4r f\u00f6rdomen \u00e4r. Vi har en ekonomi i Sverige som normalt har lidit brist p\u00e5 arbetskraft. Vi har haft en ekonomi som varit anpassad till ett stort antal invandrare och fungerat utomordentligt v\u00e4l delvis tack vare detta. Jag tycker att det \u00e4r viktigt att sl\u00e5 fast just detta att invandringen och invandrarna inte f\u00e5r g\u00f6ras till syndabockar f\u00f6r det som nu intr\u00e4ffat. Vi har en nettoutvandring, inte nettoinvandring, just nu. Man kan ju d\u00e5 inte rimligtvis p\u00e5st\u00e5 att det \u00e4r invandringens eller invandrarnas fel att vi har en syssels\u00e4ttningskris f\u00f6r n\u00e4rvarande. I sj\u00e4lva verket s\u00e5 visar detta att vi har en nettoutvandring, att syssels\u00e4ttningen i sj\u00e4lva verket skulle ha varit \u00e4nd\u00e5 s\u00e4mre om vi inte haft invandringen och invandrarna, om vi inte hade haft en ekonomi som varit avpassad f\u00f6r denna st\u00f6rre grupp. Det finns givetvis flera sk\u00e4l till att den h\u00e4r f\u00f6rdomen att invandrarna tar v\u00e5ra jobb, att den har grogrund. L\u00e5t mig bara n\u00e4mna ett s\u00e5dant sk\u00e4l. Jag \u00e4r r\u00e4dd f\u00f6r att vi inte alltid lyckats f\u00e5 den svenska allm\u00e4nheten att t\u00e4nka igenom och i praktiken ocks\u00e5 acceptera den grundprincip som alla b\u00f6r vara ense om, n\u00e4mligen att de invandrare som \u00e4r etablerade p\u00e5 den svenska arbetsmarknaden skall vara likaber\u00e4ttigade med de \u201dursprungliga\u201d svenskarna. Det inneb\u00e4r ocks\u00e5, vilket nyss tangerades lite grann h\u00e4r av Ove J\u00f6nsson, att invandraren inte skall s\u00e4rbehandlas om det \u00e4r s\u00e5 att man m\u00e5ste inskr\u00e4nka driften utan man skall f\u00f6lja samma turordningsregler som g\u00e4ller f\u00f6r den svenska arbetskraften. Det inneb\u00e4r ocks\u00e5 att man inte sist anst\u00e4ller invandraren, d\u00e4rf\u00f6r att han \u00e4r invandrare etc., dvs. att man bortser fr\u00e5n kvalifikationer och s\u00e5dana saker. Jag tror ocks\u00e5 att det \u00e4r viktigt att st\u00e4ndigt \u00e5terkomma till den h\u00e4r grundprincipen, f\u00f6r annars finns det onekligen risk f\u00f6r att bl. a. f\u00f6retag ser sig n\u00f6dsakade att falla undan f\u00f6r en invandrarfientlig opinion. Det \u00e4r tyv\u00e4rr alltf\u00f6r l\u00e4tt att spela p\u00e5 invandrarfientliga st\u00e4mningar, det \u00e4r alltf\u00f6r l\u00e4tt att anv\u00e4nda invandringen och invandrarna f\u00f6r att bortf\u00f6rklara den h\u00e4r syssels\u00e4ttningskrisen och ekonomiska misslyckanden, det \u00e4r l\u00e4tt att spela ut invandrarna gentemot de arbetsl\u00f6sa, de \u00e4ldre, de handikappade och kvinnorna etc. Jag skulle vilja citera vad SAF och LO skrev i f\u00f6rordet till en \u00f6verenskommelse som tr\u00e4ffades f\u00f6r tv\u00e5 \u00e5r sedan. Man p\u00e5pekade att p\u00e5 l\u00e5ng sikt kommer det att f\u00f6religga brist p\u00e5 arbetskraft och att den bristen inte kommer att t\u00e4ckas enbart genom den ursprungliga svenska arbetskraften. En invandring av l\u00e4mplig omfattning var \u00e4mnad att fr\u00e4mja utvecklingen b\u00e5de n\u00e4r det g\u00e4ller levnadsstandard och syssels\u00e4ttning och att det d\u00e4rf\u00f6r var ett samh\u00e4llsintresse att ha en invandring \u00e4ven i forts\u00e4ttningen. Det betonandes av parterna att det f\u00f6r n\u00e4ringslivet var av betydelse f\u00f6r m\u00e5nga f\u00f6retag, och att i m\u00e5nga fall f\u00f6retagen inte skulle fungera utan det v\u00e4rdefulla tillskott som invandrarna utgjort. Det betonades ocks\u00e5 att invandrarna \u00e4ven fr\u00e5n andra synpunkter \u00e4n ekonomiska och sociala utgjort ett utomordentligt v\u00e4rdefullt tillskott till det svenska samh\u00e4llet. Och bl. a. Framh\u00f6lls ocks\u00e5 att den fria nordiska arbetsmarknaden \u00e4r ett uttryck f\u00f6r den nordiska samh\u00f6righeten. Jag tror att p\u00e5 den organiserade arbetsmarknaden s\u00e5 kan man sl\u00e5 fast, att det inte f\u00f6rekommer n\u00e5gon l\u00f6nem\u00e4ssig eller dylik diskriminering utan att, som Ove J\u00f6nsson sa, att l\u00f6nes\u00e4ttningen sker helt oberoende av om det \u00e4r svenskar eller invandrare som har ett visst jobb. Vi har gjort en omfattande unders\u00f6kning som ber\u00f6r alla t\u00e4nkbara branscher och ocks\u00e5 baseras p\u00e5 individualuppgifter, och den unders\u00f6kningen visar att invandrarna ligger v\u00e4l p\u00e5 genomsnittet.<\/p>\n\n\n\n Bj\u00f6rn Bergman (Arbetsledaref\u00f6reningen, TCO):<\/strong><\/p>\n\n\n\n Arbetsledaref\u00f6rbundet \u00e4r en organisation inom Tj\u00e4nstem\u00e4nnens Centralorganisation. Vi \u00e4r ett yrkesf\u00f6rbund, vilket inneb\u00e4r att vi organiserar arbetsledare och j\u00e4mf\u00f6rliga tj\u00e4nstem\u00e4n. Av dessa 68 000 medlemmar s\u00e5 arbetar huvuddelen, \u00f6ver 50 000, inom den privata industrin och d\u00e5 inom den egentliga produktionsindustrin. Anledningen till att vi har ett s\u00e4rskilt intresse f\u00f6r den h\u00e4r fr\u00e5gan \u00e4r naturligtvis, att v\u00e5ra medlemmar i mycket h\u00f6g grand kommer i kontakt med de 95 procenten av invandrarna som arbetar p\u00e5 LO-sidan. Man har arbetsorganisations- och arbetsutformningsproblem. Man har arbetslednings- och arbetsf\u00f6rdelningsproblem och man har sist men inte minst arbetsmilj\u00f6fr\u00e5gorna och de rena s\u00e4kerhetsfr\u00e5gorna p\u00e5 arbetsplatsen. H\u00e4r f\u00e5r man ju inte sticka under stol med att inte minst spr\u00e5ksv\u00e5righeterna g\u00f6r att det uppkommer problem f\u00f6r b\u00e5da parter, b\u00e5de v\u00e5ra medlemmar och f\u00f6r de invandrare som jobbar under v\u00e5ra medlemmar.<\/p>\n\n\n\n Vi vill ocks\u00e5 peka p\u00e5 en annan fr\u00e5ga. Det \u00e4r upplysningen om de l\u00f6nevillkor, allm\u00e4nna anst\u00e4llningsvillkor och sociala villkor som g\u00e4ller. F\u00f6r att l\u00f6sa dessa problem vill vi mycket starkt trycka p\u00e5 f\u00f6retagens ansvar att introducera den utl\u00e4ndska arbetskraften p\u00e5 ett riktigt s\u00e4tt. En grundlig introduktion kr\u00e4ver vi allts\u00e5. Vi h\u00e4lsar den nya lagstiftningen om spr\u00e5kutbildning med mycket stor tillfredsst\u00e4llelse. Det \u00e4r sj\u00e4lvklart att det \u00e4r sj\u00e4lva grunden f\u00f6r att vi skall kunna f\u00e5 en riktig samverkan ute p\u00e5 arbetsplatserna och att man kan f\u00f6rst\u00e5 varandra. Det \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att man inte skall skada sig i jobbet. Det kommer ocks\u00e5 att bli en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att invandrarna skall kunna engagera sig i det st\u00f6rre medinflytande som vi v\u00e4ntar p\u00e5 arbetsplatserna. Jag vill h\u00e4r understryka att h\u00e4r skall man egentligen inte tala om n\u00e5got motsatsf\u00f6rh\u00e5llande mellan arbetsgivarsida och mellan arbetstagarsida. Det \u00e4r gemensamma fr\u00e5gor och det \u00e4r mer fr\u00e5ga om nyans \u00e4n gradskillnad h\u00e4r i hur man skall l\u00f6sa de h\u00e4r olika fr\u00e5gorna. Vi vill l\u00f6sa det dels genom TCO som centralorganisation f\u00f6r tj\u00e4nstem\u00e4nnen mer ska aktivera sig p\u00e5 det centrala planet. Vi vill ocks\u00e5 samverka naturligtvis som ett f\u00f6rbund med andra f\u00f6rbund och d\u00e5 framf\u00f6r allt p\u00e5 LO-sidan. Vi har gemensamma intressen med LO h\u00e4r och vi vill i h\u00f6gre grad engagera oss tillsammans med LO f\u00f6r att l\u00f6sa de h\u00e4r fr\u00e5gorna. Vi kan naturligtvis som enskilt f\u00f6rbund ocks\u00e5 p\u00e5verka v\u00e5ra medlemmar, och vi har en skyldighet och en plikt att p\u00e5verka v\u00e5ra medlemmar. Alldeles sj\u00e4lvklart skall invandrarna behandlas enligt likabehandlingsprincipen oavsett vilken konjunktursituation som landet befinner sig i.<\/p>\n\n\n\n K.G.Roos:<\/strong><\/p>\n\n\n\n F\u00f6r egen del har jag varit helt oinformerad om hur panelen kommer att vara sammansatt trots att jag \u00e4r medlem av presidiet. Panelen har genomg\u00e5ende varit ensidigt sammansatt av statliga representanter. \u00c5tminstone jag och n\u00e5gra andra skulle g\u00e4rna ha sett att panelen kunde vara sammansatt ocks\u00e5 av invandrare f\u00f6r att det skulle kunna \u00e5stadkommas meningsbrytningar. Av den andledningen tar jag mig friheten att f\u00f6rs\u00f6ka improvisera ett litet anf\u00f6rande som kanske n\u00e5got g\u00e5r utanf\u00f6r tidsgr\u00e4nsen p\u00e5 tre minuter. Det \u00e4r en viktig principiell fr\u00e5ga, n\u00e4r det s\u00e4gs att, invandringen \u00e4r arbetsmarkandsm\u00e4ssigt betingad. Jag tycker att det \u00e4r ganska l\u00e4ttvindigt att s\u00e5 h\u00e4r bara s\u00e4ga att invandringen \u00e4r ber\u00e4ttigad. Jag anser inte heller att det \u00e4r ber\u00e4ttigat att man deporterar m\u00e4nniskor. Jag anser att det har varit mycket bet\u00e4nkligt att invandrarna och invandrarnas organisationer i mycket liten utstr\u00e4ckning haft n\u00e5got att s\u00e4ga till om n\u00e4r det g\u00e4ller den h\u00e4r stora deportationsaff\u00e4ren mellan Finland och Sverige men ocks\u00e5 Jugoslavien och Sverige. Jag anser att man skall r\u00e4tta munnen efter mats\u00e4cken. Jag anser att varje land f\u00f6r det f\u00f6rsta b\u00f6r kunna h\u00e5lla till godo med sin egen befolkning och inte skall l\u00e5ta produktionen g\u00e5 s\u00e5 l\u00e5ngt, att de inte klarar av den l\u00e4ngre med sin egen befolkning. Om det verkligen anses n\u00f6dv\u00e4ndigt att utnyttja de produktiva resurserna, s\u00e5 att den g\u00e5r ut \u00f6ver de personella resurser som \u00e4r befintliga i ett land, att det i den situationen \u00e4r b\u00e4ttre att investera pengarna i annat land. Jag anser att den l\u00f6sningen i varje fall \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n att rycka loss allts\u00e5 en stor kontingent arbetare ur ett land i f\u00f6rh\u00e5llanden som p\u00e5minner om deportering. Det \u00e4r m\u00f6jligt att det inte var fr\u00e5ga om en tillf\u00e4llig l\u00e5gkonjunktur som vi upplever idag, utan att detta \u00e4r bara b\u00f6rjan av en betydligt allvarligare utveckling. Jag uppfattar det som en klar kr\u00e4nkning att invandringen uppfattas som konjunkturvarierad, d\u00e4rf\u00f6r att det \u00e4r fr\u00e5ga om m\u00e4nniskor, familjer, medborgare som flyttas fr\u00e5n ett land till ett annat. Jag ser i grunden invandrarproblemet inte som ett invandrarproblem utan ocks\u00e5 som behandling av arbetskraften i det h\u00e4r landet. Det \u00e4r inte bara s\u00e5 att invandrignen varit konjunkturvarierad, om vi t\u00e4nker p\u00e5 den l\u00e5nga v\u00e4ntan p\u00e5 medborgarkskapet. Denna l\u00e5nga v\u00e4ntan har ju just underl\u00e4ttat \u00e5terflyttning eller den h\u00e4r konjunkturvarierande mekanismen s\u00e5 att antingen har folk f\u00f6rv\u00e4grats fortsatt arbetstillst\u00e5nd eller s\u00e5 har de genom att de inte har f\u00e5tt medborgarskap i tid befunnit sig i en s\u00e5dan permanent os\u00e4kerhet i det h\u00e4r samh\u00e4llet, att de l\u00e4ttare har vandrat tillbaka. Ig\u00e5r n\u00e4mnde jag att staten hela tiden s\u00e4tter de lokala besluten och de demokratiska besluten ur spel genom ekonomisk styrning, genom ekonomisk begr\u00e4nsning av anslag och s\u00e5.<\/p>\n\n\n\n Nu vill jag till\u00e4gga en annan form av styrning som finns i Sverige; avsaknaden av medveten vilja. Det \u00e4r kanske den v\u00e4sentligaste styrningsformen i Sverige, dvs. att regeringen ansluter sig till den f\u00f6r tillf\u00e4llet dominerande tendensen. Enligt min uppfattning s\u00e5 \u00e4r det rent machesterliberalt t\u00e4nkande som manifesteras av den socialdemokratiska \u201darbetarregeringen\u201d. Det st\u00e5r i tidningen att invandrarna anst\u00e4lls i de skitigaste jobben, i de h\u00e5rdaste jobben, i de l\u00e4gst avl\u00f6nade sysslorna. Men varf\u00f6r blundar man f\u00f6r det faktum att hela invandringspolitiken ju \u00e4r byggd p\u00e5 de premisserna, att man vill ha billiga arbetare. Det kunde vara annorlunda p\u00e5 den svenska arbetsmarknaden, att de svenska industrierna kunde ha omorganiserat sig, att man kunde ha skapat en fungerande f\u00f6retagsdemokrati. Fackf\u00f6reningarna kunde ha fungerat i mer demokratiska former \u00e4n de g\u00f6r idag, industrimilj\u00f6erna kunde ha varit helt annorlunda utformade \u00e4n de \u00e4r idag, men nu har man haft tillg\u00e5ng till invandrare i l\u00e4nder som har en sv\u00e5r ekonomisk situation och f\u00f6ljden har varit den att industrin inte har k\u00e4nt sig manad att genomf\u00f6ra de reformer som borde ha genomf\u00f6rts f\u00f6r 30 \u00e5r sedan i ett flertal industrier. Och nu h\u00f6r det till saken att det \u00e4r betydligt mer kostsamt att anst\u00e4lla svenskar och flytta om svenskar. I stort sett st\u00e4ller svenskarna h\u00f6gre krav och \u00e4r inte s\u00e5 omflyttningsbara som vi invandrare. D\u00e5 ska jag avsluta helt kort med att l\u00e4sa upp detta. Jag anser att det \u00e4r principiellt viktigt att jag l\u00e4ser den h\u00e4r saken, d\u00e4rf\u00f6r att det h\u00e4r dokumentet var avsett att vara f\u00f6rordet till en bok om invandrare, skriven av intellektuella invandrare, och den skulle ges ut av statsbibliotekarien i H\u00f6gan\u00e4s, Karl Heinz Bolay. \u201dInvandrarna h\u00e4r i Sverige har under 60-talet blivit en oumb\u00e4rlig del av produktionen. Totala antalet \u00f6verstiger idag 600 000. Gruppen finl\u00e4ndare \u00e4r n\u00e4stan lika stor som alla \u00f6vriga grupper tillsammans: jugoslaver, danskar, norrm\u00e4n, tyskar osv. 1970 var rekord\u00e5r f\u00f6r invandringen med ett nettotillskott p\u00e5 50 000 m\u00e4nniskor. Samtidigt var nativiteten 1969-70 l\u00e4gst i v\u00e4rlden. Sedan 1971 sker en omfattande utflyttning, men den trenden anses inte best\u00e5 l\u00e4ngre \u00e4n l\u00e5gkonjunkturen i Sverige. En opinionsunders\u00f6kning 1970 visade att 60 % av svenska folket ville s\u00e4tta stopp f\u00f6r invandringen, men finns det idag ett folkligt motst\u00e5nd mot invandringen, s\u00e5 \u00e4r det i h\u00f6g grad konsekvensen av den r\u00e5dande arbetsmarknadspolitiken. Under det stora invandrings\u00e5ret 1970 \u00f6kade den registrerade arbetsl\u00f6sheten med n\u00e4stan 25 %. F\u00f6ljden av denna politik kan bara bli en konflikt p\u00e5 bottenniv\u00e5, ett allm\u00e4nt utl\u00e4nningshat med tyngdpunkten i den l\u00e4gsta s.k. socialgruppen. Vad \u00e4r invandraren egentligen v\u00e4rd i pengar r\u00e4knat? Ett s\u00e4tt att r\u00e4kna \u00e4r genomsnittskostnaden f\u00f6r v\u00e5rd, uppfostran, skolg\u00e5ng och yrkesutbildning. F\u00f6r invandrare som inte vill k\u00e4nna sig som n\u00e5got slags parasiter kan det vara v\u00e4rt att minnas f\u00f6ljande:<\/p>\n\n\n\n Varje vuxen yrkeskunnig invandrare representerar en investering p\u00e5 upp emot 250 000 kr, om man utg\u00e5r fr\u00e5n den svenska niv\u00e5n. En h\u00f6gutbildad invandrare kan vara v\u00e4rd m\u00e5ngdubbelt det beloppet och genom de stora vinsterna, som ocks\u00e5 h\u00e4nger samman med invandrarrekryteringen i de h\u00f6gproduktiva \u00e5ldrarna, har Sverige r\u00e5d att h\u00e5lla sig med v\u00e4rldens l\u00e4gsta nativitet bl.a. V\u00e4rdet f\u00f6r enbart de 50 000 invandrarna i verkstadsindustrin skulle med den h\u00e4r kalkylen g\u00e5 upp i drygt 12 miljarder kr. Invandringen \u00e4r allts\u00e5 oerh\u00f6rt l\u00f6nsam. \u00c5 andra sidan kan arbetsl\u00f6sheten bland de inf\u00f6dda inte vara s\u00e4rskilt r\u00e4ntabel. Att sj\u00e4lva grundpremisserna f\u00f6r invandrarpolitiken inneb\u00e4r en strukturell segregation och avsaknad av social mobilitet, det undviker man nogsamt. Invandringen beh\u00f6vs och tolereras s\u00e5 l\u00e4nge den medger en utvandring av landets egna inf\u00f6dda till manschettjobben, till de styrande och administrativa befattningarna. Och genom invandringen bidrar en rad fattiga eller rentav utfattiga l\u00e4nder till att bygga upp ett samh\u00e4lle, som g\u00e5tt in f\u00f6r \u00f6verkonsumtion som h\u00f6gsta m\u00e5l f\u00f6r den v\u00e4lb\u00e4rgade delen av befolkningen med arbetsl\u00f6shet respektive meningsl\u00f6st slit f\u00f6r de l\u00e5gavl\u00f6nade. Att konjunkturutvecklingen har stor betydelse f\u00f6r invandringen till Sverige konstaterades av bl. a. invandrarutredningen f\u00f6rra \u00e5ret, d\u00e4r man betonade att invandringen reglerades b\u00e5de av konjunkturerna i Sverige och i utvandringslandet. Trots det redan k\u00e4rva konjunkturl\u00e4get slog inrikesministern fast, att Sverige \u00e4ven i framtiden kommer att vara ett invandringsland, som han sade. De svenska myndigheterna finner hur deras f\u00f6rhoppningar besannas av en automatisk reglering av in- och utvandringen d\u00e4rh\u00e4n, att invandringen visat sig vara en k\u00e4nslig konjunkturbarometer. Den s.k. fria nordiska arbetsmarknaden \u00e4r ett enast\u00e5ende exempel p\u00e5 nordiskt samarbete. Hur m\u00e5nga svenskar arbetar egentligen i Danmark, Finland, Norge, Island? Det \u00e4r en frihet f\u00f6r grannl\u00e4nderna att arbeta i och f\u00f6r Sverige. Sedan f\u00f6rsvaras systemet i Sverige som en viktig milstolpe i det nordiska samarbetet. N\u00e4r det g\u00e4ller den stora utvandringen fr\u00e5n Finland \u00e4r det sv\u00e5rbegripligt att landet g\u00e5tt med p\u00e5 denna \u00e5derl\u00e5tning av befolkningen i de mest produktiva \u00e5ldrarna, vilket i en ned\u00e5tg\u00e5ende spiral f\u00f6rsvagar landets st\u00e4llning i f\u00f6rh\u00e5llande till Sverige. Som p\u00e5 s\u00e5 m\u00e5nga andra h\u00e5ll \u00e4r v\u00e4l utvandringen i f\u00f6rsta hand en s\u00e4kerhetsventil, som eliminerar missn\u00f6jet hemma genom att de arbetsl\u00f6sa helt enkelt f\u00f6rsvinner ur landet. Risken med det h\u00e4r arrangemanget \u00e4r att det utvecklas till en permanent institution som i f\u00f6rh\u00e5llandet mellan Nord- och Syditalien. En huvudfr\u00e5ga som drivs till sin spets genom invandringen \u00e4r syssels\u00e4ttningspolitiken i stort. Till paradoxerna i Sverige h\u00f6r att en arbetarregering som l\u00e5ter 100 000-tals m\u00e4nniskor g\u00e5 arbetsl\u00f6sa samtidigt som en importerad arbetskraft med l\u00e4gre anspr\u00e5ksniv\u00e5 till\u00e5ts konkurrera ut de inf\u00f6dda direkt eller indirekt. Redan i de stora l\u00f6neuppg\u00f6relserna visas en brist p\u00e5 solidaritet som borde vara ot\u00e4nkbar i ett samh\u00e4lle med snabb automation och strukturrationalisering p\u00e5 programmet. Ett f\u00f6rh\u00e5llande som knappast alls uppm\u00e4rksammas i den styrda svenska debatten \u00e4r sambandet mellan l\u00f6nelyften och arbetsl\u00f6sheten. Vid varje l\u00f6nelyft sl\u00e5r l\u00f6ntagarnas organisationer ut m\u00e4ngder av l\u00f6ntagare, ofta de som betalat sin medlemsavgift l\u00e4ngst. De arbetsl\u00f6sa har ingen talan i dessa f\u00f6rhandlingar, inte heller de invandrade. I t ex England brukar fackf\u00f6reningarna mots\u00e4tta sit automation och hindra utvecklingen, anser jag, av h\u00e4nsyn till syssels\u00e4ttningen. I Sverige \u00e4r arbetarr\u00f6relsen p\u00e5drivande, n\u00e4r det g\u00e4ller en i och f\u00f6r sig n\u00f6dv\u00e4ndig automation och strukturrationalisering samtidigt som man inte bekymrar sig f\u00f6r konsekvenserna i form av arbetsl\u00f6shet. S\u00e5 fungerar det svenska pampv\u00e4ldet. Arbetsl\u00f6shetsf\u00f6rs\u00e4kringen st\u00e5r inte i n\u00e5gon relation till ambitionerna fr\u00e5n b\u00e5de LO och SAF och regeringen att rationalisera bort sina medlemmar. Konsekvenserna av den mekanismen i f\u00f6rening med invandrarpolitiken blir helt naturligt bitterhet och f\u00f6rvirring bland de arbetsl\u00f6sa och de som hotas av arbetsl\u00f6shet. Och h\u00e4r finner vi idag \u2026 och d\u00e5 vet vi idag att om ungef\u00e4r 70 % av den totala arbetsstyrkan upplever sitt tillst\u00e5nd idag inte som tryggt utan som mycket os\u00e4kert, r\u00e4dda f\u00f6r att bli bortrationaliserad av sina egna valda delegater. Och h\u00e4r finner vi idag hur invandrarna f\u00e5r schavottera som syndabockar f\u00f6r en politik de sist av alla har n\u00e5got inflytande \u00f6ver. Till yttermera visso arbetar invandraren under hotet om f\u00f6rpassning. \u00c4ven den svenska familje- och befolkningspolitiken \u00e4r kopplad till invandringen. I st\u00e4llet f\u00f6r en befolkningspolitik v\u00e4rd namnet agiterar samh\u00e4llet f\u00f6r att sm\u00e5barnsmammorna skall ut i f\u00f6rv\u00e4rvslivet och genomf\u00f6r i stort sett en ekonomisk utplundring av barnfamiljer. Att tillv\u00e4xtkalkylen \u00e4nd\u00e5 g\u00e5r ihop beror i h\u00f6g grad p\u00e5 invandrarnas nativitet. Under 30-talets hetsiga befolkningsdebatt kunde det l\u00e5ta s\u00e5 h\u00e4r, allts\u00e5 i tidningar: Inom en snar framtid skulle folkminskningen b\u00f6rja och fortskrida i allt snabbare takt. Fr\u00e4mmande m\u00e4nniskor \u2013 med annat tungom\u00e5l skulle d\u00e5 sannolikt trampa denna \u00e4lskade mark. Numera heter det: Veckans Aff\u00e4rer, citat 1966: \u201dFr\u00e5n befolkningsstatisktisk synpunkt b\u00f6r vi i f\u00f6rsta hand s\u00f6ka locka till oss invandrare med stora familjer, helst med s\u00e5 m\u00e5nga barn i ton\u00e5ren som m\u00f6jligt. Det \u00e4r d\u00e4r de stora luckorna finns. Men d\u00e5 m\u00e5ste bostadsfr\u00e5gan l\u00f6sas. Invandrarna skall bidra till att \u00f6verbrygga inte bara dagens utan morgondagens arbetskraftsbrist. I b\u00f6rjan av n\u00e4sta \u00e5rtusende skall 9-miljonersstrecket passeras. Det l\u00e4r inte g\u00e5 om f\u00f6delsetalet forts\u00e4tter att sjunka mot de verkliga bottenv\u00e4rdena. I s\u00e5 fall m\u00e5ste invandringen stimuleras ytterligare.\u201d<\/p>\n\n\n\n Osmo Vatanen:<\/strong><\/p>\n\n\n\n (Vatanen) F\u00f6r det f\u00f6rsta skulle jag fr\u00e5ga b\u00e5de SAF och AMS hur de ser p\u00e5 invandringen, om man skall forts\u00e4tta den eller om man ist\u00e4llet skall utnyttja den svenska inhemska arbetskraftsreserven \u2013 d\u00e4r finns det b\u00e5de ungdomar och kvinnor och m\u00e5nga andra som kan utbildas osv. med olika \u00e5tg\u00e4rder. Och sedan f\u00f6r det andra skulle jag fr\u00e5ga fr\u00e4mst SAF h\u00e4r, att kommer invandrarna att drabbas i framtiden t ex pga. automatiseringen.<\/p>\n\n\n\n Nikolaj-Klaus von Kreitor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Hans G\u00f6ran Myrdal ans\u00e5g att det f\u00f6religger ingen som helst l\u00f6nem\u00e4ssig diskrepans mellan invandrare \u00e5 ena sidan och den inhemska befolkningen och att t o m vissa index pekar p\u00e5 att invandrarna har h\u00f6gre v\u00e4rden p\u00e5 sina index och s\u00e5ledes \u00e4r deras inkomst h\u00f6gre \u00e4n genomsnittet f\u00f6r de svenska medborgarna. Och det sades att det finns vissa index som pekar p\u00e5, men d\u00e4remot sades inte hur dessa index \u00e4r konstruerade och vilka \u00e4r de indikatorer som har bed\u00f6mts vara relevanta f\u00f6r konstruktionen av deras index. Jag skulle kunna peka p\u00e5 de unders\u00f6kningar som bl. a. gjorts av professor Harald Swedner i Lund och Arne Trankell i Stockholm och som kommer fram till slutsatser som \u00e4r helt annorlunda. Jag skulle ocks\u00e5 kunna h\u00e4nvisa till de utl\u00e5tanden som invandrarutredningen gjort om invandrarnas l\u00f6nem\u00e4ssiga status. Den unders\u00f6kning som jag skulle vilja citera \u00e4r gjord i Malm\u00f6 och Lund och unders\u00f6ker invandrarens socioekonomiska status, och unders\u00f6kningen \u00e4r gjord bland invandrare fr\u00e5n Grekland och Jugoslavien. Enligt unders\u00f6kningen s\u00e5 \u00e4r det ca 28 % som kommer upp i en veckoinkomst som \u00e4r h\u00f6gre \u00e4n 300 kr sedan skatten har dragits. D\u00e4remot \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandena f\u00f6r den svenska befolkningen s\u00e5dana, att 70 % av den svenska befolkningen kommer i ett l\u00f6nel\u00e4ge som \u00f6verstiger 300 kr\/v sedan skatten \u00e4r dragen.<\/p>\n\n\n\n Flertalet unders\u00f6kningar pekar p\u00e5 att procenten f\u00f6rv\u00e4rvsarbetande kvinnor \u00e4r v\u00e4sentligt h\u00f6gre \u00e4n procenten f\u00f6rv\u00e4rvsarbetande kvinnor bland den svenska befolkningen och jag st\u00f6djer mig p\u00e5 de siffror som finns i den h\u00e4r unders\u00f6kningen. Det visar sig att mer \u00e4n \u00be, 83 % av de invandrade kvinnorna \u00e4r f\u00f6rv\u00e4rvsarbetande. D\u00e4remot \u00e4r 53 % av de svenska kvinnorna f\u00f6rv\u00e4rvsarbetande. D\u00e5 skulle man kunna s\u00e4ga att om en indexkonstruktion \u00e4r konstruerad p\u00e5 det s\u00e4ttet, att den m\u00e4ter familjens inkomst utan att ta h\u00e4nsyn till antalet f\u00f6rv\u00e4rvsarbetande familjemedlemmar, ja, d\u00e5 blir den h\u00f6gre f\u00f6r invandrarna. Och man skulle kunna s\u00e4ga att man kan konstruera index p\u00e5 olika s\u00e4tt. Det kan r\u00f6ra sig om politisk konstruktion.<\/p>\n\n\n\n Hans G\u00f6ran Myrdal:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Jag talade om den l\u00f6nestatistik som finns inom det omr\u00e5de som jag f\u00f6retr\u00e4der, allts\u00e5 Arbetsgivaref\u00f6reningens f\u00f6retag. Det \u00e4r fr\u00e5ga om en statistik som omfattar olika branscher och d\u00e4r man fr\u00e5n bransch till bransch kan konstatera att invandrarna i respektive bransch ligger v\u00e4l i paritet med den inhemska svenska befolkningen. Jag tycker det \u00e4r ytterst olyckligt man \u00f6verhuvudtaget har myntat begreppet B-lag. Jag tycker det \u00e4r fel att anv\u00e4nda ett s\u00e5dant begrepp \u2013 det \u00e4r ju inte fr\u00e5gan om att klassa m\u00e4nniskor i A- och B-lag. Vi tror att det \u00e4ven i forts\u00e4ttningen kommer att finnas behov fr\u00e5n det svenska samh\u00e4llets sida av en invandring och att invandrarna \u00e4ven i forts\u00e4ttningen kommer att g\u00f6ra stora insatser i v\u00e5rt land.<\/p>\n\n\n\n Jag tror att det var 15 \u00e5r sedan ungef\u00e4r som man i USA n\u00e4r man hade en kraftig konjunktursvacka hade en v\u00e4ldans diskussion om automatiseringen och teknologin skulle en g\u00e5ng f\u00f6r alla g\u00f6ra att folk fick mindre jobb. Sedan v\u00e4nde konjunkturen och den diskussionen f\u00f6rsvann. Jag tror att det \u00e4r p\u00e5 samma s\u00e4tt h\u00e4r i landet. Det \u00e4r inte p\u00e5 grund av automatiseringen eller en \u00f6kad teknologi som vi har problem, syssels\u00e4ttningskris, just nu, utan det beror p\u00e5 att vi inte har tillr\u00e4cklig expansion i ekonomin.<\/p>\n\n\n\n Nikolaj-Klaus von Kreitor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Man har ofta n\u00e4mnt i invandrardebatten att den f\u00f6rsta generationen invandrare \u00e4r en f\u00f6rlorad generation. D\u00e4remot m\u00f6jligheterna ligger \u00f6ppna f\u00f6r den andra generationen, f\u00f6r invandrarnas barn, och att mobiliteten i den andra generationen \u00e4r v\u00e4sentligt h\u00f6gre \u00e4n i den f\u00f6rsta generationens invandrare. H\u00e4r har upptr\u00e4tt representanter f\u00f6r Skol\u00f6verstyrelsen och m\u00e5lat upp en institutionaliserad idyll med undervisningsv\u00e4lf\u00e4rd. Jag skulle h\u00e4r vilja citera byr\u00e5direkt\u00f6r Jonas Widgren fr\u00e5n invandrarutredningen samt professor Harald Swedner i Lund, som har sysslat med invandrarnas utbildningsm\u00f6jligheter. De h\u00e4r citaten av Jonas Widgren \u00e4r f\u00f6ljande: \u201dEndast ca 15 % av invandrarbarnen ber\u00e4knas g\u00e5 vidare till n\u00e5gon slags utbildning efter grundskolan och 85 % av alla andra barn. Vilka mekanismer ligger bakom den skr\u00e4mmande skillnaden?\u201d Och i anslutning till Jonas Widgren s\u00e5 v\u00e4nder jag mig till representanterna f\u00f6r Skol\u00f6verstyrelsen och fr\u00e5gar: Vilka mekanismer ligger bakom denna skr\u00e4mmande skillnad?<\/p>\n\n\n\n Jos\u00e9 Ram\u00edrez (politiker SAP, Haninge kommun):<\/strong><\/p>\n\n\n\n Nu har man diskuterat l\u00e4nge vad man ska g\u00f6ra med de vuxna invandrarna som beh\u00f6ver f\u00e5 ganska snabbt den kompletterande undervisning som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r att kunna leva som vanliga m\u00e4nniskor i det h\u00e4r landet. Utbildningsbehovet \u00e4r ett av de centrala. Det g\u00e4ller inte bara allts\u00e5 att fylla p\u00e5 de bristande kunskaperna som man har fr\u00e5n sitt hemland ibland utan det g\u00e4ller ocks\u00e5 att f\u00e5 nytta av den utbildningen som en hel del av invandrarna har genom en anpassande utbildning i Sverige. Och d\u00e4rf\u00f6r kan man inte behandla fr\u00e5gan om spr\u00e5ket som \u00e5tskild fr\u00e5n samh\u00e4llskunskap, matematik och andra fr\u00e5gor som \u00e4r v\u00e4sentliga f\u00f6r att kunna leva i det svenska samh\u00e4llet. Det \u00e4r allts\u00e5 genom att l\u00e4ra sig en hel del saker om det svenska samh\u00e4llets funktion och v\u00e4rderingar som man l\u00e4r sig spr\u00e5ket och inte tv\u00e4rtom. Jag tror inte p\u00e5 en undervisning som k\u00f6r enbart med spr\u00e5ket och sedan s\u00e5 sm\u00e5ningom l\u00e4r man sig det andra utan det m\u00e5ste vara en integrerad undervisning och det har man ocks\u00e5 b\u00f6rjat g\u00f6ra de sista \u00e5ren. I det h\u00e4r fallet tycker jag att alla studief\u00f6rbund har f\u00e5tt ett v\u00e4ldigt stort monopol \u00f6ver hela invandrarundervisningen. Och det vore inget fel med det om det l\u00e5g i linje med deras m\u00e5ls\u00e4ttning. Men jag undrar om Skol\u00f6verstyrelsen verkligen har funderat p\u00e5 saken. Den grundl\u00e4ggande principen f\u00f6r grundskolan kan inte vara \u00e5ldern utan den m\u00e5ste ocks\u00e5 vara kunskapsniv\u00e5n, utbildningsstandarden, men de svenska studief\u00f6rbunden har till uppdrag att komplettera grundutbildningen med en hel del andra bildningsorganisationer snarare \u00e4n utbildning. Och h\u00e4r har man blandat ihop tv\u00e5 m\u00e5ls\u00e4ttningar och lagt p\u00e5 studief\u00f6rbunden hela invandrarundervisningen n\u00e4r det g\u00e4ller vuxna, vilket g\u00f6r att man splittrar, eftersom man har en ganska liberal ordning, d\u00e4r olika partier kan bilda sina egna studief\u00f6rbund osv. Invandrarna har hamnat d\u00e4r i en konkurrenssituation mellan olika studief\u00f6rbund som konkurrerar om invandrarna d\u00e4rf\u00f6r att de f\u00e5r statsbidrag f\u00f6r deras verksamhet och man kan g\u00f6ra ganska bra aff\u00e4rer. Man kan naturligtvis r\u00e4tta till sin egen ekonomi inom studief\u00f6rbundet, om man har en v\u00e4ldigt fin invandrarundervisning, eftersom man f\u00e5r 100 % statsbidrag f\u00f6r den undervisningen. Det kan \u00e4nd\u00e5 inte vara rationellt att splittra invandrare, som kanske kunde ing\u00e5 i samma undervisningsgrupp mellan olika studief\u00f6rbund. Man borde ha en mer centraliserad undervisning, d\u00e4r man kan d\u00e5 f\u00e5 in varje elev i den grupp d\u00e4r han kan f\u00e5 b\u00e4sta m\u00f6jliga undervisning och snabbast m\u00f6jligt ocks\u00e5. F\u00f6r att detta skulle vara m\u00f6jligt s\u00e5 m\u00e5ste kommunerna tr\u00e4da in och vi har f\u00f6rs\u00f6kt exempelvis g\u00f6ra det i min kommun, men d\u00e5 f\u00e5r kommunen inget statsbidrag. H\u00e4r \u00e4r studief\u00f6rbunden helt prioriterade. De f\u00e5r 100 % statsbidrag men vill den kommunala vuxenutbildningen f\u00f6rs\u00f6ka att f\u00e5 b\u00e4ttre ordning p\u00e5 och ha alla invandrare under samma tak f\u00f6r att d\u00e5 kunna bilda undervisningsgrupper som \u00e4r rimliga, d\u00e5 blir det inte n\u00e5got statsbidrag.<\/p>\n\n\n\n En deltagare:<\/strong><\/p>\n\n\n\n En l\u00f6sning kan vara att ett av studief\u00f6rbunden tar hand om hela invandrarundervisningen, \u00e4ven om det inte \u00e4r den l\u00f6sningen jag f\u00f6respr\u00e5kar, men det vore \u00e4nd\u00e5 rimligare \u00e4n att alla studief\u00f6rbund konkurrerar om invandrare.<\/p>\n\n\n\n En deltagare:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Finns det d\u00e5 ingen risk f\u00f6r politisering? Vi vet allts\u00e5 hur benh\u00e5rt invandrarverket och myndigheterna h\u00e5llit p\u00e5 sin r\u00e4tt att informera oss, och de f\u00e5 g\u00e5nger som vi har f\u00f6rs\u00f6kt informera oss sj\u00e4lv har det misslyckats. Allts\u00e5: Och vi har en klar politisk uppknytning av studief\u00f6rbunden.<\/p>\n\n\n\n Margareta Ek:<\/strong><\/p>\n\n\n\n De h\u00e4r tv\u00e5 veckotimmarna f\u00f6r modersm\u00e5let \u00e4r ett politiskt beslut och det kan vi allts\u00e5 inte g\u00f6ra n\u00e5got \u00e5t. Vi har diskuterat flera g\u00e5nger under hand med departementet men man har f\u00e5tt det svaret att vi inte inom \u00f6versk\u00e5dlig tid kan se n\u00e5gon \u00e4ndring h\u00e4r. Som l\u00e4rare skulle jag g\u00e4rna se en utveckling av modersm\u00e5lsundervisningen och det \u00e4r inte l\u00e4tt. Sedan var det fr\u00e5gan om obligatorisk eller frivillig modersm\u00e5lsundervisning. Jag ansluter mig till den grupp som anser att det h\u00e4r valet skall vara fritt men jag vill g\u00e4rna s\u00e4ga att vi skulle bra g\u00e4rna vilja ha mycket st\u00f6rre respons ifr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ldrarna. Det \u00e4r alldeles f\u00f6r m\u00e5nga invandrarf\u00f6r\u00e4ldrar som svarar att de har inget intresse av att barnen v\u00e4ljer modersm\u00e5let. Det tycker jag \u00e4r ett stort bekymmer. Vidare s\u00e5 talades det h\u00e4r om att det inte f\u00f6rekommer n\u00e5gon invandrarundervisning i l\u00e4rarutbildningen. Nu har dock invandrarfr\u00e5gorna skrivits in i grundutbildningen men det tar n\u00e5gra \u00e5r innan en s\u00e5dan \u00e5tg\u00e4rd f\u00e5r effekt. Vi har t.o.m. f\u00e5tt en tillvalskurs i Malm\u00f6 och Link\u00f6ping; 160 timmar f\u00f6r mellanstadiel\u00e4rare, 80 timmar f\u00f6r l\u00e5gstadiel\u00e4rare, som heter \u201dUndervisning av invandrare\u201d. Men det dr\u00f6jer n\u00e5gra \u00e5r innan vi har dessa v\u00e4lutbildade l\u00e4rare ute p\u00e5 f\u00e4ltet. Vidare var det en som talade om f\u00f6rberedelseklasser och var negativ till detta. Det han sade var oerh\u00f6rt viktigt d\u00e4rf\u00f6r att det verkligen fr\u00e5gan om att f\u00e5 tag i den l\u00e4mpliga l\u00e4raren. Det \u00e4r inte alltid s\u00e4kert att den formellt beh\u00f6riga l\u00e4raren \u00e4r den b\u00e4sta; h\u00e4r \u00e4r det ju allts\u00e5 personligheten som det kommer an p\u00e5. S\u00e5 var det fr\u00e5gan om assimilation, det var n\u00e5gon som sade \u201dden som har assimilerats hj\u00e4lper inte den som \u00e4r ny\u201d och vidare att majoritetssamh\u00e4llets negativa eller f\u00f6raktfulla inst\u00e4llning till minoritetsspr\u00e5ken\u2026 Det \u00e4r en l\u00e5ngsam process men under den korta tid som l\u00e4roplanen har fungerat s\u00e5 \u00e4r det m\u00e5nga l\u00e4rare som vittnar om att just modersm\u00e5let har f\u00e5tt en \u00f6kad status. De svenska eleverna har sett det som en intressant sak \u2013 det b\u00f6rjar f\u00e5r man hoppas att v\u00e4nda en smula. Men s\u00e5vitt jag vet s\u00e5 \u00e4r det ocks\u00e5 ett politiskt beslut som ligger bakom f\u00f6rdelningen av vuxenundervisningen p\u00e5 studief\u00f6rbunden h\u00e4r. Min personliga uppfattning \u00e4r att invandrarundervisningen b\u00f6r ligga med kommunen som huvudman inom vuxenundervisningen.<\/p>\n\n\n\n Marti?:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Valfrihet har vi pratat om idag. Om f\u00f6r\u00e4ldrarna kan \u00e5terv\u00e4nda till hemlandet. Jag skulle p\u00e5st\u00e5 att knappast, om de har barn i skol\u00e5ldern allts\u00e5, d\u00e4rf\u00f6r att barnen inte kan f\u00f6r\u00e4ldrarnas spr\u00e5k och de har v\u00e4ldiga sv\u00e5righeter d\u00e4r hemma sedan. Det har misslyckats det h\u00e4r med valfriheten hittills, men vi \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g. 1966 b\u00f6rjade man med den h\u00e4r modersm\u00e5lsundervisningen och sedan har det tagit sex \u00e5r. \u00c4nd\u00e5 finns det n\u00e5gra kommuner som \u00e4r s.k. svarta kommuner och v\u00e4ldigt m\u00e5nga som har b\u00f6rjat nu \u201370 \u201371 och \u201372. Ja och sedan \u2013 vad skall man f\u00f6ra f\u00f6r att reparera skadorna p\u00e5 det k\u00e4nslom\u00e4ssiga planet? Vi har s\u00e5dana elever p\u00e5 h\u00f6gstadiet i skolorna som inte kan yttra sig om n\u00e5gonting. Man skulle kunna s\u00e4ga nollspr\u00e5kiga. F\u00f6rslag: Tv\u00e5spr\u00e5kiga psykologer och socialarbetare. Det g\u00e5r inte att tolka i s\u00e5dana sammanhang. Jag skulle f\u00f6rsl\u00e5 att man ut\u00f6kar den upps\u00f6kande verksamheten.<\/p>\n\n\n\n Laila S\u00e4p\u00e4nen:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Jag har h\u00f6rt att h\u00e4r har talats s\u00e5 mycket om att amn \u00f6kar de svenska timmar till skolbarnen och det tycks verka som om problemet var l\u00f6st med det. Jag tycker att f\u00f6rst och fr\u00e4mst v\u00e5ra invandrarbarns problem skall l\u00f6sas i skolorna. Jag har tre svenska barn som har en svensk fader, \u00e4r f\u00f6dda i Sverige och har svenskt medborgarskap och de har aldrig haft spr\u00e5ksv\u00e5righeter f\u00f6r n\u00e4r de b\u00f6rjade skolan s\u00e5 kunde de bara svenska och de var enbart i svensk milj\u00f6. Det var ocks\u00e5 s\u00e5 att jag som mor till barnen fick g\u00e5 till skolan om det var n\u00e5gonting och d\u00e5 uppt\u00e4cktes att jag var finsk. Jag skall tala om f\u00f6r er att bara f\u00f6r att jag var finsk s\u00e5 har mina barn haft ett helvete i skolan. Klagom\u00e5l som man gjort kanske till Skol\u00f6verstyrelsen har kastats i papperskorgen, har g\u00e5tt till rektor i skolan men han har inte gjort n\u00e5gonting. Vi beh\u00f6ver fler utbildade l\u00e4rare, som anpassar sig till de utl\u00e4ndska barnen. Mina barn var svenskar, men n\u00e4r de har haft det sv\u00e5rt bara f\u00f6r att jag varit utl\u00e4nning s\u00e5 kan jag f\u00f6rst\u00e5 unders\u00f6kningarna i Olofstr\u00f6m, att det m\u00e5ste vara ruskiga saker som h\u00e4nder n\u00e4r barnen \u00e4r utl\u00e4nningar och inte kan ens svenska spr\u00e5ket.<\/p>\n\n\n\n Hugo Serd\u00e9n:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Jag t\u00e4nkte bara g\u00f6ra n\u00e5gra kommentarer till gymnasieskolans problem. Utvecklingen g\u00e5r alltid i den riktningen att den s\u00e4tter alla prognoser ur spel. Det som st\u00e5r i invandrarutredningen, det \u00e4r \u00f6verspelat f\u00f6r l\u00e4nge sedan. I h\u00f6st togs i Stockholm in drygt 50 % av invandrareleverna i \u00e5rskurs 9. Vi inventerar alla invandrarelever i skolorna tv\u00e5 g\u00e5nger om \u00e5ret. Alla invandrarelever i \u00e5rskurs nio som vi hade i maj f\u00f6ljde vi upp n\u00e4r det g\u00e4llde intagning i gymnasieskolan och d\u00e4r visade det sig d\u00e5 att 58 % av invandrareleverna i \u00e5rskurs 9 s\u00f6kte till gymnasieskolan \u2013 50 % togs in. Vi har allts\u00e5 fortfarande ett gap, d\u00e4rf\u00f6r att drygt 80 % av de svenska eleverna i \u00e5rskurs 9 tas in till gymnasieskolan. I Malm\u00f6 hade man en h\u00f6gre intagningsprocent \u00e4n i Stockholm. 1969, n\u00e4r jag b\u00f6rjade arbeta med invandrarundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan talade man om att det var 5 % som gick till gymnasieskolan. N\u00e4r det g\u00e4ller resurserna f\u00f6rs\u00f6ker man ute i kommunerna g\u00f6ra som man har gjort h\u00e4r i Stockholm; givit den h\u00e4r resursen p\u00e5 l\u00f6rdagarna f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e4rka de resurser som staten ger. Det h\u00e4r f\u00e5r kommunen betala. Det kan vilken kommun som helst kosta p\u00e5 sig som vill ha en snabb f\u00f6rst\u00e4rkning av undervisningen. Vi har en grupp som vi har oerh\u00f6rda bekymmer med \u2013 det \u00e4r de elever som kommer hitt till Sverige n\u00e4r de \u00e4r 14-15 \u00e5r. De hinner inte bli \u201dgymnasiemotiverade\u201d. Vi hinner inte att l\u00e4ra dem svenska i den utstr\u00e4ckning som g\u00f6r studier p\u00e5 gymnasiet meningsfulla. Vi g\u00f6r vad vi kan, men det kr\u00e4ver oerh\u00f6rt mycket av de h\u00e4r eleverna och deras f\u00f6r\u00e4ldrar och det kr\u00e4ver v\u00e4ldigt mycket av de svenska l\u00e4rarna och invandrarl\u00e4rarna. Men det \u00e4r risk f\u00f6r att den h\u00e4r gruppen blir en outbildad eller l\u00e5gutbildad grupp, rent teoretiskt sett. De barn som kommer n\u00e4r de \u00e4r upp till tio \u00e5r gamla r\u00e4knar vi med att kunna hj\u00e4lpa fram till en studiemotivation och en standard i \u00f6vrigt som g\u00f6r att de s\u00f6ker sig till en vidare utbildning. Problemen \u00e4r ju s\u00e5 oerh\u00f6rt m\u00e5ngskiftande och komplexa. Det \u00e4r oerh\u00f6rt v\u00e4sentligt att f\u00f6r\u00e4ldrarna till invandrarbarn engagerar sig i hem- och skolaf\u00f6reningarna, \u00e4ven om det kan var sv\u00e5rt av spr\u00e5kliga sk\u00e4l. Vi har g\u00e5tt ut h\u00e4r i Stockholm och bett distriktet f\u00f6r Hem och skola h\u00e4r att de skall f\u00f6rs\u00f6ka animera de lokala f\u00f6r\u00e4ldraf\u00f6reningarna s\u00e5 att man i styrelserna ser till att man har representanter f\u00f6r invandrargrupperna. P\u00e5 det s\u00e4ttet kan man \u00e5tminstone komma varandra n\u00e4rmare och det finns ju ocks\u00e5 m\u00f6jligheter att vi tar de vuxna till skolan i en utstr\u00e4ckning som vi inte tidigare har gjort, att vi ordnar utbildning f\u00f6r de vuxna invandrarna, f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ldrarna och andra. Samtidigt som vi har eleverna p\u00e5 l\u00f6rdagarna s\u00e5 kan ju f\u00f6r\u00e4ldrarna f\u00f6lja med och s\u00e4tta sig p\u00e5 skolb\u00e4nken och skaffa sig den bildning i svenska, som g\u00f6r att de har l\u00e4ttare att f\u00f6rst\u00e5 sina egna barn.<\/p>\n\n\n\n Ina Korhonen:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Jag ville g\u00e4rna komma fram hit f\u00f6r att svara ang\u00e5ende den h\u00e4r Toukomas unders\u00f6kning i Olofstr\u00f6m. Jag tror inte att man kan reducera problemet som han har tagit fram det, n\u00e4mligen att det skulle bero p\u00e5 l\u00e4rarnas bristande spr\u00e5kkunskap. En enskild l\u00e4rare kommer aldrig att kunna f\u00f6r\u00e4ndra elevernas sociala st\u00e4llning i samh\u00e4llet. L\u00e4raren kan endast fungera som en magnecyl \u2013 han kan hj\u00e4lpa till. Visst finns det v\u00e4ldigt bra l\u00e4romedel i Finland \u2013 de \u00e4r b\u00e5de roliga och trevliga och det finns nya b\u00f6cker \u2013 men de \u00e4r inte anpassade till svensk skola. \u00d6vers\u00e4tt mer material fr\u00e5n svenska till de olika spr\u00e5ken. Sedan t\u00e4nkte jag ta upp en sak som Riksf\u00f6rbundet finska f\u00f6reningar har tagit upp p\u00e5 sitt \u00e5rsm\u00f6te. Man skall f\u00f6rs\u00f6ka jobba fram de politiska besluten. De m\u00e5ste koma nerifr\u00e5n och riksf\u00f6rbundet har kommit fram med en resolution d\u00e4r man f\u00f6rs\u00f6ker f\u00e5 fram nationella skolor, skolor f\u00f6r finska barn, klasser f\u00f6r finska barn, d\u00e4r behov finns. Och att det finns ett behov tror jag inte att n\u00e5gon av oss tvekar inf\u00f6r. Och det beh\u00f6ver inte vara finska skolor och finska klasser. det finns ju andra spr\u00e5kgrupper. Ett tredje f\u00f6rslag. L\u00e4gg in kurser som behandlar just invandrarnas fr\u00e5gor f\u00f6r l\u00e4rare och d\u00e4r skulle jag ocks\u00e5 vilja l\u00e4gga med ett f\u00f6rslag om litteratur. Ta med Hanseg\u00e5rds b\u00f6cker, ta med Toukomas unders\u00f6kning och Hannu Ylitalos \u201dSvenskarnas land\u201d.<\/p>\n\n\n\n K.G. Roos:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Jag vill fr\u00e5ga hur statsmakterna st\u00e4ller sig till invandrarrepresentation i alla de vitala organ som finns i samh\u00e4llet. Det \u00e4r ingen vits att tala om gr\u00e4srotsdemokrati s\u00e5 l\u00e4nge vi har ett samh\u00e4lle som fungerar som detta, som verkligen \u00e4r toppstyrt.<\/p>\n\n\n\n M\u00f6tesordf\u00f6rande:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Kan jag be f\u00f6rslagsst\u00e4llarna att tr\u00e4da fram och l\u00e4gga sina f\u00f6rslag?<\/p>\n\n\n\n Nikolaj-Klaus von Kreitor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Ett betydelsefullt j\u00e4mlikhetsinstrument f\u00f6r invandrarnas emancipation i det svenska samh\u00e4llet \u00e4r invandrarnas r\u00f6str\u00e4tt. Det f\u00f6rsta f\u00f6rslaget \u00e4r: S\u00e4nka kvalifikationen f\u00f6r svenskt medborgarskap till tre \u00e5r. Det andra f\u00f6rslaget \u00e4r: Den svenska lagstiftningen \u00e4r ofta diskriminerande mot invandrare. Som beh\u00f6righetsvillkor f\u00f6r offentliga tj\u00e4nster enligt tj\u00e4nstemannalagen uppst\u00e4lls villkoren att vederb\u00f6rande skall vara svensk medborgare med undantag f\u00f6r vissa grupper, s\u00e5som l\u00e4kare. Det andra f\u00f6rslaget \u00e4r att verka f\u00f6r snabb \u00e4ndring av den svenska lagstiftningen som i princip konstituerar invandrarna s\u00e5som en underklass och fr\u00e5ntar dem m\u00f6jligheterna till b\u00e5de social mobilitet och m\u00f6jligheter till socialt och politiskt inflytande inom samh\u00e4llet. L\u00e4nge har i statsf\u00f6rvaltningen kravet p\u00e5 svenskt medborgarskap uppr\u00e4tth\u00e5llits till skydd f\u00f6r landets intresse och till f\u00f6rhindrande av konkurrens fr\u00e5n utl\u00e4nningar. Tj\u00e4nstemannar\u00e4tten betyder, rent praktiskt f\u00f6r invandrarna, samh\u00e4llet. Det tredje f\u00f6rslaget \u00e4r att med st\u00f6d av en allm\u00e4n dispensregel har invandrarna fr\u00e5n de nordiska l\u00e4nderna f\u00e5t svenskt medborgarskap f\u00f6rst efter fem \u00e5r och numera efter tre \u00e5r, medan f\u00f6r de \u00f6vriga invandrare g\u00e4ller kvalifikationstiden p\u00e5 sju \u00e5r. Mitt f\u00f6rslag \u00e4r att upph\u00e4va skillnaden mellan invandrare fr\u00e5n nordiska l\u00e4nder och invandrare fr\u00e5n icke- nordiska l\u00e4nder och till\u00e4mpa den allm\u00e4nna dispensregeln innan lagen om s\u00e4nkt kvalifikationstid f\u00f6r svenskt medborgarskap har tr\u00e4tt i kraft.<\/p>\n\n\n\n M\u00f6tesordf\u00f6rande:<\/strong><\/p>\n\n\n\n H\u00e4r \u00e4r ett f\u00f6rslag som \u00e4r inl\u00e4mnat av Ina Korhonen.<\/p>\n\n\n\n Punkt nr 1: \u00d6vers\u00e4tt ytterligare svenska skolb\u00f6cker eller avsnitt till olika spr\u00e5k.<\/p>\n\n\n\n Punkt nr 2: Minoritetsskolor och \u2013klasser m\u00e5ste anordnas.<\/p>\n\n\n\n Punkt nr 3: Kr\u00e4v kurser om invandrare och deras problem i l\u00e4rarutbildningen.<\/p>\n\n\n\n Ett annat f\u00f6rslag h\u00e4r av Ina Letsos Eliasson, tv\u00e5 punkter:<\/p>\n\n\n\n Punkt nr 1: Upph\u00f6r med f\u00f6rberedelseklasserna f\u00f6r invandrarbarnen,<\/p>\n\n\n\n Punkt nr 2: Anordna s\u00e4rskilda kurser och informationsm\u00f6ten f\u00f6r alla l\u00e4rare, framf\u00f6r allt f\u00f6r svenskar. Och detta informationsm\u00f6te skall g\u00e4lla hur man b\u00e4st bedriver kurativt arbete med invandrarbarn.<\/p>\n\n\n\n Sylvi-Maria Kari-Leuchtenberg:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Lokala invandrarinstitut som tar direkt kontakt med vuxeneleven och sedan enligt \u00f6nskningar, h\u00e4nvisningar och r\u00e5d med studief\u00f6rbunden. Jag kr\u00e4ver att man flyttar dessa livsviktiga organ fr\u00e5n Stockholm. Jag ber att vi fr\u00e5n b\u00f6rjan h\u00e4nvisar direkt till Kungl. Majt, att man upph\u00e4ver s\u00e5dana lagar som diskriminerar mot invandrare.<\/p>\n\n\n\n Jos\u00e9 Ram\u00edrez:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Det finns \u00e4nnu ett f\u00f6rslag \u2013 det r\u00e5kar vara mitt eget.<\/p>\n\n\n\n Punkt nr 1: Ett permanent sekretariat f\u00f6r invandrarriksdagen uppr\u00e4ttas och v\u00e4ljs av den h\u00e4r f\u00f6rsamlingen och detta sekretariat sitter fram till n\u00e4sta riksdag och nyv\u00e4ljes d\u00e5.<\/p>\n\n\n\n Punkt nr 2. Provisorisk r\u00f6str\u00e4tt b\u00e5de vid kommunala och riksdagsval och radikal s\u00e4nkning av gr\u00e4nserna f\u00f6r fullt medborgarskap.<\/p>\n\n\n\n Punkt nr 3: \u00d6kad undervisning i finska f\u00f6r svenskar i skolan, att svenska elever i skolan ska l\u00e4ra sig finska, eventuellt som obligatoriskt \u00e4mne.<\/p>\n\n\n\n Punkt nr 4: Proportionell representation av invandrare i alla v\u00e4sentliga organ i Sverige och i f\u00f6rvaltningen.<\/p>\n\n\n\n Punkt nr 5: Demokratisering av hela den svenska f\u00f6rvaltningen genom allm\u00e4nna val till statliga styrelser och verk.<\/p>\n\n\n\n Punkt nr 6: St\u00f6rre inflytande f\u00f6r FN och Unesco och ett intensivt samarbete i n\u00e5gon form mellan oss h\u00e4r, invandrarriksdagen, och de internationella organen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Invandrarriksdagen 1972 Stockholms terrassen, 2-3 december 1972 Andra dagen Del 4: Arbetsmarknaden M\u00f6tets ordf\u00f6rande: M\u00f6tespunkter nu \u00e4r arbetsmarknadsfr\u00e5gor. F\u00f6r att belysa dessa fr\u00e5gor har vi i panelen en representant fr\u00e5n arbetsmarknadsstyrelsen, byr\u00e5direkt\u00f6r Ove J\u00f6nsson. Sedan har vi en representant f\u00f6r Sveriges Arbetsgivaref\u00f6rening, Hans G\u00f6ran Myrdal, till h\u00f6ger, och representanten, f\u00f6r SALF, Sveriges Arbetsledaref\u00f6rening, som \u00e4r […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-19","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/immigrant.org\/invandrarriksdagen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/19","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/immigrant.org\/invandrarriksdagen\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/immigrant.org\/invandrarriksdagen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/immigrant.org\/invandrarriksdagen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/immigrant.org\/invandrarriksdagen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=19"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/immigrant.org\/invandrarriksdagen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/19\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":20,"href":"https:\/\/immigrant.org\/invandrarriksdagen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/19\/revisions\/20"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/immigrant.org\/invandrarriksdagen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=19"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}