Stockholms terrassen, 2-3 december 1972<\/p>\n\n\n\n
I panelen sitter advokat Hans G\u00f6ran Frank, Gunnar S\u00e5ltin, tolkarnas f\u00f6rbund, Arne Friberg, Socialstyrelsen, och Jonas Widgren, Invandrarutredningen.<\/p>\n\n\n\n
Panelens ordf\u00f6rande:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Jonas Widgren ber\u00e4ttade i fredags om en unders\u00f6kning som Invandrarutredningen gjort ang\u00e5ende svenskarnas f\u00f6rdomar mot invandrare. Jag hoppas att Jonas passar p\u00e5 nu och sipprar ut det som han gjorde i fredags.<\/p>\n\n\n\n Jonas Widgren (Invandrarutredningen):<\/strong><\/p>\n\n\n\n Det h\u00e4r \u00e4r en utredning som \u00e4r tillsatt av regeringen just f\u00f6r att f\u00e5 l\u00e4gga fram en politik i alla de fr\u00e5gor som ber\u00f6rs p\u00e5 den h\u00e4r konferensen. Och en v\u00e4ldigt v\u00e4sentlig fr\u00e5ga \u00e4r ju de attityder som finns bland svenskarna till invandrarfr\u00e5gor. Vi har gjort en unders\u00f6kning om inst\u00e4llningen bland svenskar till internationella fr\u00e5gor, till invandrare, bekantskap med, sl\u00e4ktskap med invandrare, kunskaper i fr\u00e4mmande spr\u00e5k osv. Det jobbet har vi f\u00e5tt sk\u00f6ta lite p\u00e5 sparl\u00e5ga f\u00f6r att vi haft andra, mer br\u00e5dskande saker att plocka fram. Nu r\u00e4knar vi med en publicering av det h\u00e4r materialet om inst\u00e4llningen bland svenskar till invandrare under n\u00e4sta \u00e5r och med en pressrelease inom n\u00e5gra m\u00e5nader. En slutsats som man kan dra av det h\u00e4r materialet det \u00e4r att det som har kontakter med folk fr\u00e5n andra l\u00e4nder, som \u00e4r gifta med eller har i sl\u00e4kten folk fr\u00e5n andra l\u00e4nder, har dem som grannar, arbetskamrater, de har en allm\u00e4nt sett mindre f\u00f6rdomsfull inst\u00e4llning, en mer realistisk inst\u00e4llning till folk av annat ursprung. Och det \u00e4r allts\u00e5 samma resultat som man f\u00e5tt fr\u00e5n en v\u00e4ldigt stor unders\u00f6kning som gjordes i England f\u00f6r tre \u00e5r sedan. Ocks\u00e5 i andra invandrarl\u00e4nder. Men sedan kan man plocka ut olika egenheter som skr\u00e4mmer r\u00e4tt mycket, t ex framf\u00f6r allt inst\u00e4llningen hos svenska ungdomar till olika nationaliteter och till s\u00e5dana saker som invandrarbarns r\u00e4tt att utveckla det egna modersm\u00e5let. Internationaliseringen av skolv\u00e4sendet \u00e4r ju ett av de stora m\u00e5len i utbildningspolitiken och de h\u00e4r uppgifterna \u00e4r stick i st\u00e4v med den nya viljan att internationalisera i grundskolan.<\/p>\n\n\n\n Nikolaj-Klaus von Kreitor (forskare):<\/strong><\/p>\n\n\n\n Enligt vad jag vet s\u00e5 har invandrarutredningen haft samarbete med bl. a. professor Arne Trankell som \u00e4r ledare f\u00f6r Imfo-gruppen, och inom den h\u00e4r gruppen har skrivits en mycket intressant avhandling, doktorsavhandling av Charles Westin, som analyserar invandrarbrev som har inkommit till Invandrarverket. Och syftet med Charles Westins unders\u00f6kning det \u00e4r att ta upp vissa fr\u00e5gor som har att g\u00f6ra med begreppet identitet. Och jag skulle kunna f\u00f6rmoda att invandrarutredningens unders\u00f6kning om svenskarnas attityder gentemot invandrarna kommer att ta del av Westins avhandling och integrerar just det h\u00e4r identitetsstudierna i sina yttranden.<\/p>\n\n\n\n Jag tror som invandrare att ni kommer fram till samma bild som man skulle komma om man hade gjort den h\u00e4r unders\u00f6kningen i V\u00e4sttyskland eller i England. Jag tror att man borde kanske f\u00f6rst och fr\u00e4mst ha g\u00e5tt \u00e4nnu l\u00e4ngre i beskrivning, kartografering, och studier av hur svenskarnas samh\u00e4llsattityd \u00e4r. Med denna samh\u00e4llsideologi som ju de flesta har i det h\u00e4r landet kan vi inte g\u00f6ra annorlunda \u00e4n f\u00f6rh\u00e5lla oss p\u00e5 det s\u00e4ttet som vi g\u00f6r gentemot utl\u00e4nningarna. Vi har de flesta borgerliga v\u00e4rderingar och attityder och det ing\u00e5r allts\u00e5 i detta att man helt enkelt reagerar s\u00e5 mot invandrarna. I slutet av 60-talet chockerade vi de flesta n\u00e4r vi fick fram s\u00e5dana resultat som l\u00e5gl\u00f6neutredningen som per Holmberg lade fram eller den Wickmanska utredningen om n\u00e4ringslivets koncentration i Sverige. F\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra svenskarnas relationer till invandrarna borde man g\u00f6ra n\u00e5got mera \u00e5t svenskarna sj\u00e4lva.<\/p>\n\n\n\n Osmo Vatanen (journalist):<\/strong><\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r m\u00e5nga invandrare som klagar p\u00e5 att polisen fortfarande har alldeles f\u00f6r mycket makt att fritt tolka de best\u00e4mmelser som ligger till grund f\u00f6r t ex f\u00f6rvisning och utvisning etc. Polisen har tydligen f\u00e5tt en mycket stor administrativ frihet att sj\u00e4lv t ex vid gr\u00e4nserna och \u00e4ven vid handl\u00e4ggningen av t ex ans\u00f6kan om uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd etc. fritt tolka de h\u00e4r lagbest\u00e4mmelserna.<\/p>\n\n\n\n Hans G\u00f6ran Franck advokat):<\/strong><\/p>\n\n\n\n Den f\u00f6rsta fr\u00e5gan \u00e4r ju konkret. Polisens m\u00f6jligheter n\u00e4r det g\u00e4ller att avvisa eller utvisa eller f\u00f6rpassa, den begr\u00e4nsas till att polisen har m\u00f6jlighet att avvisa en utl\u00e4nning som kommer hit, om det \u00e4r uppenbart att han inte har r\u00e4tt att komma in i landet. I \u00f6vrigt s\u00e5 \u00e4r det ju p\u00e5 det viset att de h\u00e4r \u00e4rendena skall h\u00e4nskjutas till Invandrarverket. Sedan har ju polisen en funktion p\u00e5 verkst\u00e4llandestadiet, men d\u00e5 ligger ju polisens uppgift v\u00e4sentligen till s\u00e5, att den har att verkst\u00e4lla beslut som \u00e4r fattade av andra organ, och de organ som d\u00e5 kan komma ifr\u00e5ga \u00e4r ju Invandrarverket, L\u00e4nsstyrelsen och Kungl. Majt. Men i \u00f6vrigt s\u00e5 har polisen en viktig funktion p\u00e5 ett annat s\u00e4tt. Det \u00e4r som alla vet de utredningar som bedrivs med anledning av en ans\u00f6kan om uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd. De f\u00f6rh\u00f6ren sker ju i stor utstr\u00e4ckning genom polisens f\u00f6rsorg. Och det g\u00e5r ju till s\u00e5 att man kallas till polisen, och d\u00e4r uppr\u00e4ttas det ett protokoll \u00f6ver de fr\u00e5gor som skall st\u00e4llas. Sedan skall den h\u00e4r utredningen \u00f6verl\u00e4mnas till Invandrarverket f\u00f6r beslut. Det \u00e4r klart att det finns en hel del inv\u00e4ndningar att g\u00f6ra mot det h\u00e4r f\u00f6rfaringss\u00e4ttet, bl. a. n\u00e4r det r\u00f6r sig om politiska flyktingar. Men ocks\u00e5 i andra fall s\u00e5 \u00e4r det ju p\u00e5 det viset att det finns brister i f\u00f6rfarandet. Alla vet ju att de m\u00f6jligheter som finns f.n. att f\u00e5 r\u00e4ttshj\u00e4lp i s\u00e5dana h\u00e4r \u00e4renden \u00e4r mycket begr\u00e4nsade. Nu skall det ju komma ny lagstiftning n\u00e4sta \u00e5r om ut\u00f6kad r\u00e4ttshj\u00e4lp, som ocks\u00e5 skall kunna omfatta invandrar\u00e4renden, \u00e4renden som handl\u00e4ggs av Invandrarverket och andra organ som har att g\u00f6ra med utl\u00e4nningslagstiftningen. Den stora fr\u00e5gan idag \u00e4r att det finns alldeles f\u00f6r f\u00e5 jurister som \u00e4gnar sig \u00e5t uppdrag av det h\u00e4r slaget. Det h\u00e4r har lett till att det r\u00e5der stor brist p\u00e5 kvalificerad hj\u00e4lp. Man kan ju hoppas att reformen skall inneb\u00e4ra f\u00f6r\u00e4ndringar s\u00e5tillvida att fler jurister skall b\u00f6rja f\u00e5 \u00e4gna sig \u00e5t detta. Det har ju lett till att det bildades en s\u00e4rskild organisation f\u00f6r politiska flyktingar och likst\u00e4llda, som haft en viss mottagningsverksamhet h\u00e4r i Stockholm och p\u00e5 andra h\u00e5ll, f\u00f6r att hj\u00e4lpa flyktingar i den situationen. M\u00e5nga k\u00e4nner \u2013 inte bara politiska flyktingar utan ocks\u00e5 andra \u2013 en viss oro att g\u00e5 ensamma till ett f\u00f6rh\u00f6r hos polisen. Ett r\u00e4ttsligt bitr\u00e4de \u00e4r ju d\u00e5 ett s\u00e4tt att avhj\u00e4lpa det h\u00e4r, men det finns ju ocks\u00e5 andra s\u00e4tt att g\u00f6ra det p\u00e5. Det har framlagts f\u00f6rslag om att det borde finnas tillg\u00e5ng till medborgarvittnen som skulle kunna utg\u00f6ra en viss kontroll \u00f6ver att f\u00f6rfarandet blir allsidigt och opartiskt och r\u00e4ttvist utrett. Sedan st\u00e4lls ju fr\u00e5gan om man kan ta med sig n\u00e5gon person till ett f\u00f6rh\u00f6r. Och i princip s\u00e5 f\u00e5r man v\u00e4l s\u00e4ga ja p\u00e5 den fr\u00e5gan. Att man skaffar sig en icke juridiskt bildad person att vara med vid ett f\u00f6rh\u00f6r, det b\u00f6r inte normalt sett vara n\u00e5got hinder. Det har funnits andra f\u00f6rslag ocks\u00e5 som g\u00e5tt i den riktningen, att man borde kunna t\u00e4nka sig att \u00e4ven andra organ fick utredningsuppgifter. Invandrarn\u00e4mnder, sociala myndigheter skulle kunna g\u00f6ra utredningar. Och sedan \u00e4r det ju ett \u00e4nnu viktigare f\u00f6rslag, det borde finnas st\u00f6rre m\u00f6jligheter att muntligen kunna framf\u00f6ra sina uppgifter framf\u00f6r den instans som har att besluta och d\u00e5 helst med hj\u00e4lp av ett bitr\u00e4de.<\/p>\n\n\n\n Tycker advokat Frank att man skulle kunna grunda n\u00e5got slags ut\u00f6kad r\u00e4ttshj\u00e4lpsorganisation f\u00f6r kanske enbart invandrare tillsammans med en v\u00e4lutbyggd tolkservice som fungerade hela tiden? Och i vilken m\u00e5n skulle t ex information om invandrarna, om deras r\u00e4ttigheter, juridiska r\u00e4ttigheter hj\u00e4lpa upp situationen f\u00f6r dem, t ex just i samband med f\u00f6rh\u00f6ren?<\/p>\n\n\n\n Den h\u00e4r gruppen som nu finns hos Svenska flyktingr\u00e5det har varit upp till ett tiotal yngre jurister som har varit verksamma d\u00e4r. Det har varit ett litet bidrag till det h\u00e4r. Men nu har ju det h\u00e4r begr\u00e4nsats till politiska flyktingar och likst\u00e4llda. Men det \u00e4r klart att det finns v\u00e4ldigt m\u00e5nga andra invandrare och flyktingar som har behov av juridisk hj\u00e4lp. I grund och botten s\u00e5 anser jag ju att det riktigaste \u00e4r, att den juridiska hj\u00e4lpen skall kunna ske inom ramen f\u00f6r den normala r\u00e4ttshj\u00e4lpsorganisationen som vi har h\u00e4r i landet, dvs. de allm\u00e4nna r\u00e4ttshj\u00e4lpsn\u00e4mnderna som \u00e4r drivna numera av staten och de privatpraktiserande advokaterna. Det skulle kunna finnas anledning att ta upp diskussioner f\u00f6r att f\u00e5 en del jurister, b\u00e5de \u00e4ldre och yngre, att s\u00e4rskilt \u00e4gna sig \u00e5t det h\u00e4r och att invandrarorganisationer och andra organisationer skulle kunna \u00e5stadkomma n\u00e5gon form av service. Det \u00e4r m\u00f6jligt att det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt t o m att ta n\u00e5got s\u00e5dant initiativ. Det allm\u00e4nna intrycket \u00e4r ju att det \u00e4r alldeles f\u00f6r d\u00e5ligt med den hj\u00e4lp som invandrare kan f\u00e5.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r omkring tre veckor sedan eller fyra r\u00e5kade jag se ett program i TV d\u00e4r bl. a. tre eller fyra turkiska studenter och motst\u00e5ndsm\u00e4n uttryckte sina bekymmer \u00f6ver f\u00f6rh\u00f6ret som de hade haft med polisen. F\u00f6r det f\u00f6rsta klagade de ganska bittert p\u00e5 sitt modersm\u00e5l \u00f6ver tolkarna, \u00f6ver tolkarnas partiskhet och t o m ol\u00e4mplighet. Och s\u00e5 klagade de ocks\u00e5 \u00f6ver att de inte fick en kopia p\u00e5 f\u00f6rh\u00f6rsprotokollet. Kommissarie Severinsson i G\u00f6teborgs utl\u00e4nningsavdelning sade att det inte var kutym att ge utl\u00e4nningar som blev f\u00f6rh\u00f6rda i samband med ans\u00f6kan om uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd och asyl etc. en kopia av protokollet som f\u00f6rresten var helt p\u00e5 svenska och som de inte begrep utan tolken. D\u00e5 litade de inte p\u00e5 tolken och de visste inte vad de skulle skriva under och hur pass l\u00e4mpligt \u00e4r det att skriva under \u00f6verhuvudtaget.<\/p>\n\n\n\n P\u00e5 den h\u00e4r fr\u00e5gan som g\u00e4ller r\u00e4tten att ta del av det protokoll som uppr\u00e4ttats av polisen, s\u00e5 \u00e4r det en ovillkorlig r\u00e4tt att f\u00e5 ta del av det. Och det \u00e4r ocks\u00e5 en r\u00e4tt att kunna f\u00e5 ett exemplar av det protokoll som utskrevs. Man har i princip r\u00e4tt att f\u00e5 ta del av alla de handlingar som g\u00e4ller ens eget \u00e4rende hos Invandrarverket, s\u00e5vida det inte finns ett s\u00e4rskilt beslut om att man inte skall f\u00e5 g\u00f6ra det. Och det kan fattas s\u00e5dana beslut i vissa fall och de besluten kan \u00f6verklagas om det \u00e4r p\u00e5 det viset att det skulle vara n\u00e5got fel i det. Man kan g\u00e5 till en h\u00f6gre instans och f\u00e5 den fr\u00e5gan pr\u00f6vad. Ja, det kan var olika sk\u00e4l till det men mest \u00e4r det v\u00e4l handlingar som kommer fr\u00e5n S\u00e4kerhetspolisen som har varit anledning till hemligst\u00e4mplingar eller s\u00e5dana som kan ha med likartade fr\u00e5gor att g\u00f6ra. Jag har b\u00e5de med framg\u00e5ng och motg\u00e5ng klagat p\u00e5 beslut av den karakt\u00e4ren och n\u00e4r jag har haft framg\u00e5ng s\u00e5 har jag aldrig f\u00e5tt reda p\u00e5 i grund och botten vad bakgrunden har varit, men jag har kunnat dra slutsatsen att det har varit s\u00e4kerhetspolitiska sk\u00e4l.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6rst och fr\u00e4mst \u00e4r det ju p\u00e5 det viset att det finns f\u00f6r f\u00e5 tolkar som \u00e4r bra och det finns f\u00f6r f\u00e5 tolkar som kan den terminologi som det r\u00f6r sig om i r\u00e4ttsliga sammanhang. Nu finns det ju en del men kanske fortfarande f\u00e5r d\u00e5lig och f\u00f6r mager litteratur n\u00e4r det g\u00e4ller uttryck och begrepp. Jag kan n\u00e4mna som ett exempel: Jag f\u00f6rsvarade en grek i H\u00f6gsta Domstolen. Till grund f\u00f6r den utl\u00e4mningsbeg\u00e4ran som g\u00e4llde l\u00e5g en dom p\u00e5 en 15-20 sidor ungef\u00e4r. Jag s\u00e5g meddetsamma att det var mycket allvarliga fel och brister i den h\u00e4r \u00f6vers\u00e4ttningen och jag beg\u00e4rde att det m\u00e5ste korrigeras. Det visade sig n\u00e4r den handlingen kom tillbaka efter ny \u00f6vers\u00e4ttning, att det inte var mindre \u00e4n omkring 60 fel i den f\u00f6rsta \u00f6vers\u00e4ttningen. Dess b\u00e4ttre s\u00e5 blev det i det h\u00e4r fallet s\u00e5 att H\u00f6gsta Domstolen sade nej till den h\u00f6r beg\u00e4ran om utl\u00e4mning. Det h\u00e4r \u00e4r ju problem som uppkommer ocks\u00e5 n\u00e4r det g\u00e4ller det muntliga. Den andra sidan av saken \u00e4r den att man \u00e4r r\u00e4dd eller man misst\u00e4nker att vederb\u00f6rande tolk eller den som sitter och lyssnar inte g\u00f6r en korrekt och detaljerad \u00f6vers\u00e4ttning p.g.a. att det finns olika v\u00e4rderingar med i det hela. Och det kan man inte bortse ifr\u00e5n att det \u00e4r p\u00e5 det viset. Och jag kan ju sj\u00e4lv konstatera att s\u00e5dana d\u00e4r saker spelar in. H\u00e4r \u00e4r det fr\u00e5gan m\u00e5nga g\u00e5nger om nyanser och det g\u00e4ller ju ocks\u00e5 att verkligen f\u00e5 fram den r\u00e4tta andemeningen. \u00c4r det en tolk som lever i en annan f\u00f6rest\u00e4llningsv\u00e4rld, s\u00e5 blir det l\u00e4tt fel.<\/p>\n\n\n\n Gunnar S\u00e5ltin (Tolkf\u00f6reningen f\u00f6r Stockholms l\u00e4n):<\/strong><\/p>\n\n\n\n Jag \u00e4r sekreterare i Tolkf\u00f6reningen f\u00f6r Stockholms l\u00e4n och samtidigt \u00e4r det s\u00e5 att jag \u00e4r fr\u00e5n Finland. Vad det g\u00e4ller polisprotokoll fr\u00e5n polisf\u00f6rh\u00f6r s\u00e5 har jag aldrig upplevt att man inte har delgett den f\u00f6rh\u00f6rde vad som har nedtecknats. Det brukar g\u00e5 till s\u00e5 att man f\u00e5r g\u00f6ra en \u00f6vers\u00e4ttning eller tolkning av det polisprotokoll som polisen har skrivit ner. Eftersom jag \u00e4r sekreterare i den h\u00e4r tolkf\u00f6reningen s\u00e5 har jag haft kontakt med v\u00e4ldigt m\u00e5nga tolkar. Jag har h\u00f6rt v\u00e4ldigt ofta att klienter har blivit feltolkade och de har blivit vantolkade. De nyanser som klienterna har velat komma fram med till sitt f\u00f6rsvar har blivit antingen undanskuffade, d.v.s. inte tolkade, eller s\u00e5 har de tolkats p\u00e5 n\u00e5got annat s\u00e4tt an vad klienterna avsett att framf\u00f6ra sitt budskap p\u00e5, detta beroende p\u00e5 att tolkarna har haft andra politiska uppfattningar och det har f\u00e4rgat tolkningen. Det \u00e4r s\u00e5 att svenskarna och svenska medborgare numera \u00e4r befriade fr\u00e5n d\u00f6dsstraff utom f\u00f6r s\u00e5dant som krigsman i krig g\u00f6r sig skyldig till. Det finns ett lagf\u00f6rslag nu att ocks\u00e5 det brottet skall befrias fr\u00e5n d\u00f6dsstraff. Men d\u00f6dsstraffet g\u00e4ller fortfarande invandrare och det \u00e4r de invandrare som antingen s\u00f6ker politisk asyl eller blir sjuka, n\u00e4mligen om de skaffar sig en d\u00e5lig tolk eller om myndigheterna underl\u00e5ter att skaffa n\u00e5gon tolk eller om myndigheterna skaffar en d\u00e5lig tolk. Om man har en d\u00e5lig tolk s\u00e5 kan man bli \u00e5terf\u00f6rpassad till det land varifr\u00e5n man kommer. Eftersom man \u00e4r politisk flykting s\u00e5 \u00e4r man f\u00f6rmodligen anklagad f\u00f6r ett politiskt brott d\u00e4r och i m\u00e5nga diktaturl\u00e4nder s\u00e5 \u00e4r detta f\u00f6renat med d\u00f6dstraff \u2013 man blir nackad p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt. Jag vill propagera f\u00f6r att man skall anlita kompetenta tolkar. Och jag vill propagera f\u00f6r att myndigheterna inser sitt ansvar att anliga kompetenta tolkar. Invandrarutredningens andra del behandlar tolk- och \u00f6vers\u00e4ttarfr\u00e5gan och den tror jag \u00e4r ett bra f\u00f6rslag, men det finns en mycket stor fr\u00e5ga som man har f\u00f6rbisett. Det \u00e4r n\u00e4mligen s\u00e5 att det \u00e4r v\u00e4ldigt f\u00e5 som har r\u00e5d att \u00e4gna sig \u00e5t denna v\u00e4ldigt exklusiva hobby att tolka socialt, d\u00e4rf\u00f6r att det inte g\u00e5r att f\u00f6rs\u00f6rja sig p\u00e5 det. Uppdragen och arvodena \u00e4r f\u00f6r sm\u00e5 och f\u00f6r f\u00e5 och d\u00e4rf\u00f6r s\u00e5 blir det allts\u00e5 en hobby f\u00f6r dem som kan f\u00f6rs\u00f6rja sig p\u00e5 annat s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n N\u00e4sta fr\u00e5ga: offentliga f\u00f6rsvarare. Jag h\u00e4nvisar till advokat Gunnar Molins anm\u00e4lan till JO i 64 JO: s utredningar, senaste p\u00e5 advokat Molins anm\u00e4lan, gjord n\u00e5gonstans i februari \u201366. Dagens Nyheters artiklar av 7 och 13 augusti \u201366 och nuvarande kontroll utf\u00f6rs av Jugoslaviska riksf\u00f6reningens r\u00e4ttstolk, 1 \u00bd \u00e5r i Stockholm, som s\u00e4ger att offentliga f\u00f6rsvarare i 95 % av fallen inte f\u00f6rbereder f\u00f6rsvaret. Man \u00f6verv\u00e4ger inom jugoslaviska kretsar att komma med en rekommendation att enligt JO sprida f\u00f6rsvarsuppdragen och avr\u00e5da fr\u00e5n att anv\u00e4nda offentliga f\u00f6rsvarare. Jag tror att flyktingpolitiken kan anses misslyckad n\u00e4r man ser att av 14500 polacker bara under 4000 har stannat i landet, att av 5500 ungrare under 2000 \u00e4r kvar h\u00e4r och att idag det bara finns 27 ugandiska familjer som vill komma hit. Orsaken skall man s\u00f6ka i hur man har behandlat flyktingarna och vilka l\u00f6ner de har f\u00e5tt. Bland arkivarbetarna finner man mest flyktingar; nu f\u00f6rst h\u00e5ller fr\u00e5gan att l\u00f6sas n\u00e4r det inte finns s\u00e5 m\u00e5nga flyktingar kvar.<\/p>\n\n\n\n Jag h\u00e4nvisar till Dagens Nyheter som har skrivit m\u00e5nga g\u00e5nger att flyktingarna inte f\u00e5r status som flyktingar eller att de inte f\u00e5r det gr\u00f6na passet som ger en r\u00e4tt att utan viseringar resa \u00f6ver hela Europa, utan de \u00e4r f\u00f6rsedda med bl\u00e5a passet som kr\u00e4ver \u00e5terresevisum. Det \u00e4r inte en teknisk fr\u00e5ga. Man talar om jurister som skall \u00e4gna sig \u00e5t invandrarproblem, det \u00e4r onekligen en \u00f6nskv\u00e4rd utveckling, men just nu har jag ett exempel att en avdelning i tingsr\u00e4tten avvisar andra f\u00f6rsvarare f\u00f6r att han \u00e4r inte f\u00f6dd h\u00e4r i landet. Man kr\u00e4ver av honom detta som man inte kr\u00e4ver av n\u00e5gra andra, man vet att det finns svenskar utan juridisk f\u00f6rsvarare. Skall efter \u00e5r 2000 alla invandrare vara f\u00f6retr\u00e4dda av dem framf\u00f6r domstolen som de inte har utsett, som inte f\u00f6rst\u00e5r deras spr\u00e5k , som de inte kan kommunicera med? Till sist en sak som upprepas varje fem \u00e5r och som inte l\u00f6sts under dessa 17 \u00e5r. Det \u00e4r lite klarare r\u00e4ttsspr\u00e5k, lite klarare spr\u00e5k i Sveriges Rikes Lag.<\/p>\n\n\n\n Den f\u00f6rsta fr\u00e5gan g\u00e4llde den best\u00e4mmelsen att endast svenskar i princip har r\u00e4tt till statstj\u00e4nster. Redan tidigare \u00e4n i mitten av 60-talet kom ett utredningsf\u00f6rslag om att v\u00e4nda p\u00e5 det h\u00e4r i den meningen att alla i Sverige boende b\u00f6r ha r\u00e4tt till statstj\u00e4nster. Det f\u00f6rslaget har nu anammats av grundlagsberedningen och har varit ute p\u00e5 remiss hos alla myndigheter. Det inneb\u00e4r allts\u00e5 att grundlagsberedningens f\u00f6rslag g\u00e5r ut p\u00e5 att i princip skall alla statliga och kommunala tj\u00e4nster vara \u00f6ppna f\u00f6r alla oavsett medborgarskap med undantag av vissa som \u00f6ronm\u00e4rkts, t ex vissa tj\u00e4nster i f\u00f6rsvaret. (\u2026) N\u00e5gra talar om att vi icke \u00e4r mogna, men skulle vi t\u00e4nka lite grann p\u00e5 det h\u00e4r att de beh\u00f6ver oss, annars skulle de inte ha sl\u00e4ppt in en enda j\u00e4vel. H\u00e4r skapas en massa konflikter de inte har n\u00e5gon lust att ta upp och l\u00f6sa problemen. Man l\u00e4ser i tidningarna att i Holland p\u00e5g\u00e5r sammanst\u00f6tningar mellan holl\u00e4ndare och invandrare. Men vem kan garantera att i kv\u00e4ll inte kommer att bli sammanst\u00f6tningar p\u00e5 Centralen mellan invandrare och svenskar? Tyv\u00e4rr kommer de som \u00e4r ansvariga f\u00f6r det h\u00e4r att slippa undan. Arbetsgivarna som importerar folk, kommer de att sitta bakom sina trygga murar och statsm\u00e4n bakom sina riksdagshus. Vilka skall betala priset? Jo, svenska arbetare och utl\u00e4ndska arbetare idag, de har inte informerats om att de h\u00e4r m\u00e4nniskorna kommer hit d\u00e4rf\u00f6r att vi beh\u00f6ver dem. Och skall de sl\u00e4ppa in folk, d\u00e5 m\u00e5ste de ta hand om oss.<\/p>\n\n\n\n Ordf\u00f6randen:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Siste talare \u00e4r Vasik Vladimir.<\/p>\n\n\n\n H\u00e4r har f\u00f6rts en debatt dom har haft inriktningen att man talat f\u00f6r olika grupper av invandrare. Men vi \u00e4r h\u00e4r som en enda grupp. Jag skulle vilja att vi skall se fr\u00e5gan fr\u00e5n detta att vi \u00e4r alla i samma situation, att det v\u00e4sentliga \u00e4r att vi \u00e4r fr\u00e4mlingar alla. Och vi har inte f\u00f6ljt det tema som vi hade l\u00e4st i Invandrarrapport p.g.a. att varje grupp f\u00f6respr\u00e5kar sig sj\u00e4lv. Vi \u00e4r mogna att tala f\u00f6r oss sj\u00e4lva, och vi skulle fr\u00e5n b\u00f6rjan utsett fr\u00e5n oss h\u00e4r en grupp som skall leda hela riksdagen, som skall vara opolitiskt engagerad och som skall behandla fr\u00e5gor som g\u00e4ller oss invandrare som s\u00e5dana.<\/p>\n\n\n\n Herr ordf\u00f6rande. Debatten har blivit m\u00e5ngskiftande och flutit ut i diskussioner av en m\u00e4ngd delfr\u00e5gor. Det finns inte n\u00e5gon invandrarfr\u00e5ga, det finns o\u00e4ndligt m\u00e5nga invandrarfr\u00e5gor. Det \u00e4r allts\u00e5 felaktigt att formulera s\u00e5dana fr\u00e5gor som f\u00f6rekom tidigare: \u00c4r invandrarpolitiken eller invandringspolitiken en politisk fr\u00e5ga eller en social fr\u00e5ga eller en ekonomisk fr\u00e5ga? F\u00f6r att invandrarfr\u00e5gorna \u00e4r alltihop; det \u00e4r politiska fr\u00e5gor, kulturella fr\u00e5gor, sociala fr\u00e5gor. Ekonomiska fr\u00e5gor. Jag tror att det \u00e4r en absolut grundf\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att man skall hitta en enda l\u00f6sning p\u00e5 en enda av de fr\u00e5gorna att ni alla invandrare \u00e4r med och diskuterar de l\u00f6sningarna. Det \u00e4r allts\u00e5 inte s\u00e5 mycket fr\u00e5ga om m\u00e5len \u2013 l\u00f6sningar p\u00e5 fr\u00e5gorna \u2013 som om medlen, m\u00f6jligheterna att komma med och diskutera. N\u00e4r det sedan g\u00e4ller de rent politiska fr\u00e5gorna och politiska r\u00e4ttigheterna. S\u00e5 har diskussionen kretsat kring f\u00f6rslagen om kommunal r\u00f6str\u00e4tt eller annan r\u00f6str\u00e4tt f\u00f6r invandrare och grundlagsberedningens yttrande. Utl\u00e4ndska medborgare har hittills inte beviljats r\u00f6str\u00e4tt i n\u00e5got land. Det \u00e4r naturligtvis d\u00e5ligt som argument f\u00f6r att f\u00f6rhindra en s\u00e5dan reform i det h\u00e4r landet. Fr\u00e5gan om den kommunala r\u00f6str\u00e4tten \u00e4r inte d\u00f6d. Den har mer eller mindre avvisats av grundlagberedningen, men f. n. \u00e4r t. ex. ett f\u00f6rslag fr\u00e5n Finland som framlagts i Nordiska R\u00e5det aktuellt, n\u00e4mligen att man \u00e5tminstone f\u00f6r nordiska medborgare skulle inf\u00f6ra kommunal r\u00f6str\u00e4tt. Det h\u00e4r f\u00f6rslaget fr\u00e5n Finlands regering behandlas f. n; det \u00e4r en remissbehandling som skall avslutas i mitten p\u00e5 den h\u00e4r m\u00e5naden, och man kan v\u00e4nta sig att den fr\u00e5gan debatteras i Nordiska R\u00e5det under 1973. D\u00e4r skulle jag vilja uttala en personlig f\u00f6rmodan att om de nordiska l\u00e4nderna kommer \u00f6verens om kommunal r\u00f6str\u00e4tt s\u00e5 har man redan tagit f\u00f6rsta steget till en kommunal r\u00f6str\u00e4tt f\u00f6r invandrare \u00f6verhuvudtaget. (\u2026)<\/p>\n\n\n\n Jag kan bara s\u00e4ga om tilltr\u00e4de till offentlig tj\u00e4nst att man m\u00e5ste nog vara realistisk och s\u00e4ga att det skulle inte hj\u00e4lpa om man avskaffade alla formella hinder f\u00f6r utl\u00e4ndska medborgare att f\u00e5 tilltr\u00e4de till offentliga tj\u00e4nster, d\u00e4rf\u00f6r att de av olika omst\u00e4ndigheter inte reellt skulle ha n\u00e5gon chans att konkurrera. Det g\u00e5r tyv\u00e4rr inte att blunda f\u00f6r s\u00e5dana fakta som att en akademisk utbildning framf\u00f6r allt p\u00e5 det humanistiska eller juridiska eller samh\u00e4llsvetenskapliga f\u00e4ltet, som man har inh\u00e4mtat i ett annat land p\u00e5 n\u00e5got annat spr\u00e5k och med koncentration p\u00e5 de f\u00f6ruts\u00e4ttningar som r\u00e5der i det landet, \u00e4r inte till\u00e4mpbar n\u00e4r man flyttar \u00f6ver till ett nytt samh\u00e4lle. De reella skillnaderna i utbildning \u00e4r s\u00e5 stora, att de formella hindren blir ganska bagatellartade. Sedan kan jag inte l\u00e5ta bli att p\u00e5 slutet ta upp en fr\u00e5ga fr\u00e5n Hanseg\u00e5rd om vad som har gjorts f\u00f6r att anpassa svenskarna till invandringen och invandrarna. Det avg\u00f6rande och det som Hanseg\u00e5rd f\u00f6rmodligen syftade p\u00e5 var: Hur skall man b\u00e4ra sig \u00e5t f\u00f6r att f\u00f6r\u00e4ndra den enskilda individens inst\u00e4llning till invandrare? D\u00e4r finns bara m\u00f6jligheten att bedriva ett informationsarbete. I b\u00e5de grundskola och gymnasieskola satsas v\u00e4ldigt mycket p\u00e5 vad man kallar internationalisering av undervisningen och inom det programmet finns ocks\u00e5 mycket som syftar till att skapa f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r invandrarna i landet. Det satsas p\u00e5 l\u00e4rarutbildning, p\u00e5 utbildning av annan skolpersonal, det satsas p\u00e5 information till funktion\u00e4rer inom den fackliga r\u00f6relsen, bland arbetsgivare och arbetsledare osv. Tack f\u00f6r ordet. Det \u00e4r en ordningsfr\u00e5ga. Skall man ha en riksdag s\u00e5 m\u00e5ste man \u00e5tminstone uppfylla vissa parlamentariska krav. Dessutom skall man kunna komma fram till konkreta uttalanden om skrivelser som skall skickas till myndigheterna m.m. Det \u00e4r flera som varit inne p\u00e5 att vi m\u00e5ste f\u00e5 en annan ordning. D\u00e4rf\u00f6r f\u00f6resl\u00e5r jag att ett presidium utses h\u00e4r och detta presidium skall leda hela riksdagen och vidta de \u00e5tg\u00e4rder som m\u00f6tet beg\u00e4r av presidiet. D\u00e4rf\u00f6r f\u00f6resl\u00e5r jag till eftermiddagen att det l\u00e4ggs fram ett organiserat presidium p\u00e5 exempelvis fem personer, som kan turas om med sj\u00e4lva ordf\u00f6randeposten och sekretariatet som v\u00e4ljs av oss sj\u00e4lva. F\u00f6r att det skall vara n\u00e5gon ordning m\u00e5ste arbetsgruppen komma med ett f\u00f6rslag.<\/p>\n\n\n\n G\u00f6rel Alm (IFFI Stockholm):<\/strong><\/p>\n\n\n\n Jag heter G\u00f6rel Alm, \u00e4r fr\u00e5n invandrarkvinnorna i Stockholm. Det verkar som om de flesta h\u00e4r eller v\u00e4ldigt m\u00e5nga representerar sig sj\u00e4lva och en del representerar f\u00f6reningar. Men de som gick representerade f\u00f6reningar och det var betydande grupper. Jag tycker att det \u00e4r mycket v\u00e4sentligt att de i forts\u00e4ttningen kommer med i ett samarbete, om man nu beslutar att h\u00e4r utse ett presidium. Det \u00e4r ett till\u00e4ggsf\u00f6rslag att detta presidium skall samarbeta med denna organisation FIOS och ocks\u00e5 med andra organisationer och med andra stora riksorganisationer.<\/p>\n\n\n\n Vi har ett f\u00f6rslag som vi borde ta st\u00e4llning till. Det \u00e4r att vi skulle vilja ha bredare representation. Det fanns ett till\u00e4ggsf\u00f6rslag att arbetsgruppen kontaktar invandrarorganisationerna och det har man ocks\u00e5 godk\u00e4nt. De f\u00f6rslag som vi f\u00e5tt \u00e4r f\u00f6ljande. Hur m\u00e5nga skall vi ha i den h\u00e4r gruppen? Fem? Vi har sju namn f\u00f6reslagna; K-G Roos fr\u00e5n Lund, Nikolaj von Kreitor fr\u00e5n Stockholm, de representerar sig sj\u00e4lva, Mirja Kakossaios fr\u00e5n Internationella f\u00f6reningen f\u00f6r Invandrarkvinnor i Stockholm, Erkki Pakarinen fr\u00e5n finska f\u00f6reningen i V\u00e4xj\u00f6, Tomas Pietras fr\u00e5n \u00f6steuropeiska socialkommitt\u00e9n, Jos\u00e9 Ramirez fr\u00e5n Haninge kommun och Osmo Vatanen fr\u00e5n arbetsgruppen f\u00f6r Immigrant-institutet.<\/p>\n\n\n\n Herr ordf\u00f6rande. Jag f\u00f6resl\u00e5r att vi skriver upp Miguel Benito d\u00e4r ocks\u00e5.<\/p>\n\n\n\n Hur m\u00e5nga \u00e4r emot f\u00f6rslaget att vi utser ett sekretariat f\u00f6r dagens och morgondagens m\u00f6te? Vi godk\u00e4nner det till\u00e4ggsf\u00f6rslag att de inte skall ha n\u00e5gra befogenheter efter m\u00f6tet? (\u2026)<\/p>\n\n\n\n Jag f\u00e5r det till Roos, Grekiska unionen i Helsingborg, Vatanen, Benito, Ramirez och Pakarinen, de fem f\u00f6rsta.<\/p>\n\n\n\n Text saknas. F\u00f6rslaget godk\u00e4ndes.<\/p>\n\n\n\n Tolkfr\u00e5gor<\/strong><\/p>\n\n\n\n Initialtext saknas.<\/p>\n\n\n\n Jonas Widgren (utredningssekreterare):<\/strong><\/p>\n\n\n\n \u2026 s\u00e5 blir naturligtvis serbokroatiska andra undervisningsspr\u00e5k med tolkskola med 72 elever och en tre\u00e5rig utbildning en 3-terminsutbildning, som bygger p\u00e5 redan f\u00f6rv\u00e4rvade spr\u00e5kkunskaper, varav de h\u00e4r 72 eleverna en inte oansenlig del f\u00f6ruts\u00e4tts vara elever med serbokroatiska som grundspr\u00e5k.<\/p>\n\n\n\n Osmo Vatanen (journalist, Dagens nyheter):<\/strong><\/p>\n\n\n\n Jag uppfattar detta som att man samlar tolkutbildningen under en enda myndighet. En f\u00f6rb\u00e4ttring av tolkarnas arbetsvillkor skulle betyda n\u00e5gonting f\u00f6r tolkstandardens h\u00f6jning i forts\u00e4ttningen. En helt annan sak som jag skulle vilja fr\u00e5ga Widgren om h\u00e4r, det \u00e4r om invandrarutredningen sysslar med de h\u00e4r juridiska fr\u00e5gorna t.ex. r\u00e4ttshj\u00e4lpen.<\/p>\n\n\n\n Jonas Widgren (utredningssekreterare):<\/strong><\/p>\n\n\n\n Vi har hemskt sn\u00e4va direktiv. I princip har vi m\u00f6jlighet att ta upp alla fr\u00e5gor som ber\u00f6r den sociala tryggheten. Utl\u00e4nningsavdelningen som s\u00e5dan den ska vi inte ta upp.<\/p>\n\n\n\n Gunnar S\u00e5ltin (Tolkarnas f\u00f6retr\u00e4dare):<\/strong><\/p>\n\n\n\n Kan en f\u00f6rb\u00e4ttring av tolkarnas arbetsvillkor leda till en h\u00f6jning av tolkstandarden? Det \u00e4r allts\u00e5 b\u00e4ttre rekrytering. Om tolkarna tj\u00e4nar b\u00e4ttre s\u00e5 har de intresse av att h\u00e5lla tolkningen som yrke. Den f\u00f6rsta fr\u00e5gan var om invandrarutredningens f\u00f6rslag kommer att leda till b\u00e4ttre tolkar. D\u00e4r kan man utan vidare s\u00e4ga ja. De kurser som invandrarverket hittills har anordnat har kallats f\u00f6r \u201dtolkkurser\u201d men i sj\u00e4lva verket s\u00e5 har det varit fr\u00e5gan om att man har gallrat ut ol\u00e4mpliga tolkar.<\/p>\n\n\n\n Arne Friberg:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r m\u00e5nga invandrare som har arbetat h\u00e4r i \u00e5ratal och sedan ger sig av och d\u00e5 har de betalat in kanske miljonbelopp i pensionsfonder. Jag undrar om Socialstyrelsen har uppm\u00e4rksammat den h\u00e4r saken och vilka \u00e5tg\u00e4rder man t\u00e4nker vidta.<\/p>\n\n\n\n Anonym talare:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Det h\u00e4r r\u00f6r ju f\u00f6rs\u00e4kringsverket. Har jag betalat ATP-avgift under tv\u00e5 \u00e5r s\u00e5 har jag r\u00e4tt att f\u00e5 ut detta efter en viss tid.<\/p>\n\n\n\n Osmo Vatanen:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Invandrarna, \u00e5tminstone i de nya f\u00f6rorterna tenderar att allihop koncentreras till i stort sett samma omr\u00e5den. Det har ju f\u00f6rekommit fall allts\u00e5 i vissa kvarter i G\u00f6teborg att jugoslaviska barn l\u00e4r sig finska i f\u00f6rsta hand, allts\u00e5 inte svenska. Och det \u00e4r en segregation h\u00e4r som har blivit r\u00e4tt extrem i m\u00e5nga fall. Jag undrar om Socialstyrelsen har unders\u00f6kt det h\u00e4r och vad de anser om den saken.<\/p>\n\n\n\n Arne Friberg:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Vi har observerat den h\u00e4r fr\u00e5gan och \u00e4ven de kommunala myndigheterna. G\u00f6teborg p\u00e5b\u00f6rjade en vetenskaplig utredning om Bergsj\u00f6omr\u00e5det. H\u00e4r skulle man ocks\u00e5 utreda h\u00e4lsan hos vederb\u00f6rande och vissa andra sociala aspekter. Man bygger nya omr\u00e5den som \u00e4r lediga. Hyrorna i de h\u00e4r omr\u00e5dena \u00e4r r\u00e4tt h\u00f6ga. Kvar st\u00e5r allts\u00e5 ett alternativ och det \u00e4r rivningshus. H\u00e4r har vi ocks\u00e5 i de kontakter som vi har i kommunerna talat om det h\u00e4r, men d\u00e5 har vi f\u00e5tt veta att m\u00e5nga av invandrarna inte vill ha n\u00e5gonting annat \u00e4n de h\u00e4r oerh\u00f6rt billiga, utslagna l\u00e4genheterna.<\/p>\n\n\n\n Osmo Vatanen:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Jag skulle bara vilja fr\u00e5ga egentligen. Kan man v\u00e4nta sig att Socialstyrelsen tillsammans med andra myndigheter eventuellt kommer att utf\u00e4rda n\u00e5gra strikta rekommendationer eller vidta \u00e5tg\u00e4rder eller annat mot segregation av den h\u00e4r typen?<\/p>\n\n\n\n Arne Friberg:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Jag har inga fullmakter att g\u00f6ra s\u00e5dana uttalanden h\u00e4r. Kommunerna best\u00e4mmer s\u00e5dana h\u00e4r saker sj\u00e4lva. Vi har att ge ut r\u00e5d och anvisningar till kommunerna.<\/p>\n\n\n\n K.G. Roos:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Jag skulle i all korthet vilja uppm\u00e4rksamma de f\u00f6rsamlade p\u00e5 p\u00e5 vilket s\u00e4tt myndigheterna styr invandrarna. Myndigheterna vet hur de kan kringg\u00e5 r\u00e4ttsliga garantier. Till favoritmedlen h\u00f6r den ekonomiska styrningen. Regeringen kan helt s\u00e4tta den kommunala demokratin ur spel genom anslagsbeviljning. Pengar och anslagsbeviljning anv\u00e4nds f\u00f6r att s\u00e4tta demokratin ur spel. Sedan vill jag g\u00f6ra ett litet till\u00e4gg till unders\u00f6kningen i Bergsj\u00f6n. Jag intervjuade den man som tillsammans med professor Lindeg\u00e5rd p\u00e5 Sahlgrenska sjukhuset skulle g\u00f6ra den h\u00e4r unders\u00f6kningen. Han \u00e4r doktor i socialpsykiatri och heter Kaj Olof Lindfors. Myndigheterna i Stockholm ville inte och man ville inte lokalt heller, att h\u00e4r skulle beviljas adekvata pengar f\u00f6r en utredning av invandrarsituationen i Bergsj\u00f6n. Jag kan till\u00e4gga att jag sj\u00e4lv har bott i Bergsj\u00f6n och k\u00e4nner n\u00e5got till f\u00f6rh\u00e5llandena.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Invandrarriksdagen 1972 Stockholms terrassen, 2-3 december 1972 Del 3: Sociala och r\u00e4ttsliga fr\u00e5gor samt tolkfr\u00e5gor. I panelen sitter advokat Hans G\u00f6ran Frank, Gunnar S\u00e5ltin, tolkarnas f\u00f6rbund, Arne Friberg, Socialstyrelsen, och Jonas Widgren, Invandrarutredningen. Panelens ordf\u00f6rande: Jonas Widgren ber\u00e4ttade i fredags om en unders\u00f6kning som Invandrarutredningen gjort ang\u00e5ende svenskarnas f\u00f6rdomar mot invandrare. Jag hoppas att Jonas […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-17","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/immigrant.org\/invandrarriksdagen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/17","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/immigrant.org\/invandrarriksdagen\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/immigrant.org\/invandrarriksdagen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/immigrant.org\/invandrarriksdagen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/immigrant.org\/invandrarriksdagen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=17"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/immigrant.org\/invandrarriksdagen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/17\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":18,"href":"https:\/\/immigrant.org\/invandrarriksdagen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/17\/revisions\/18"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/immigrant.org\/invandrarriksdagen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=17"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}Osmo Vatanen:<\/h2>\n\n\n\n
Hans G\u00f6ran Franck:<\/h2>\n\n\n\n
Alexander:<\/h2>\n\n\n\n
Hans G\u00f6ran Franck:<\/h2>\n\n\n\n
Vasik Vladimir:<\/h2>\n\n\n\n
En deltagare:<\/h2>\n\n\n\n
Miguel Benito:<\/h2>\n\n\n\n
En deltagare:<\/h2>\n\n\n\n
Ordf\u00f6randen:<\/h2>\n\n\n\n