Stockholms terrassen, 2-3 december 1972<\/p>\n\n\n\n
I andra panelen som tar upp utbildningsfr\u00e5gor deltar Margareta Ek fr\u00e5n S\u00d6, Hugo Serd\u00e9n fr\u00e5n Stockholms skoldirektion och Nils Erik Hanseg\u00e5rd, forskare och docent vid Uppsala universitet.<\/p>\n\n\n\n
Med ordf\u00f6randens till\u00e5telse l\u00e5ter vi professor Hanseg\u00e5rd b\u00f6rja.<\/p>\n\n\n\n
Nils Erik Hanseg\u00e5rd (Uppsala universitet)<\/strong><\/p>\n\n\n\n Jag skulle tala om den tv\u00e5spr\u00e5kiga status. Det \u00e4r framf\u00f6r allt det tv\u00e5spr\u00e5kiga barnet som jag t\u00e4nker p\u00e5 d\u00e5. Man m\u00e5ste g\u00f6ra klart f\u00f6r sig vad som menas med tv\u00e5spr\u00e5kighet.<\/p>\n\n\n\n Alla m\u00e4nniskor har ett modersm\u00e5l. Med modersm\u00e5l menar man p\u00e5 svenska tv\u00e5 olika saker, n\u00e4mligen dels ett folks modersm\u00e5l, ett folks spr\u00e5k, dels menar men det f\u00f6rst inl\u00e4rda spr\u00e5ket. N\u00e4r jag anv\u00e4nder termen modersm\u00e5l menar jag bara det f\u00f6rst inl\u00e4rda spr\u00e5ket. Det finns ingen som l\u00e4r sig tv\u00e5 spr\u00e5k samtidigt. Det finns m\u00e5nga som p\u00e5st\u00e5r att de har l\u00e4rt sig t ex svenska och finska samtidigt. Men n\u00e4r man unders\u00f6ker sm\u00e5barnsspr\u00e5k visar det alltid att det finns en period i barnets liv d\u00e5 det f\u00f6r barnet bara finns ett spr\u00e5k. Det \u00e4r n\u00e4mligen s\u00e5 att barnet i b\u00f6rjan har en mycket begr\u00e4nsad v\u00e4rld; f\u00f6r\u00e4ldrarna eller syskon osv., kanske bara modern, och d\u00e5 kommer det inte i kontakt med det andra spr\u00e5ket. Men det finns ocks\u00e5 fall d\u00e4r barnet redan fr\u00e5n b\u00f6rjan kommer i kontakt med tv\u00e5 olika spr\u00e5k, t ex om f\u00f6r\u00e4ldrarna har tv\u00e5 olika modersm\u00e5l. D\u00e5 kan man \u00e4nd\u00e5 inte s\u00e4ga att barnet \u00e4r tv\u00e5spr\u00e5kigt fr\u00e5n b\u00f6rjan, d\u00e4rf\u00f6r att det f\u00f6rh\u00e5ller sig p\u00e5 det viset, att barnet uppfattar \u00f6verhuvudtaget inte att det kan finnas tv\u00e5 spr\u00e5k. I det h\u00e4r individualspr\u00e5ket kan det finnas element fr\u00e5n b\u00e5da spr\u00e5ken, men barnet har inte dubbel upps\u00e4ttning av element. Senast vid 3-4 \u00e5rs \u00e5lder b\u00f6rjar barnet fatta att det kan finnas tv\u00e5 olika spr\u00e5k och det f\u00f6rs\u00f6ker d\u00e5 h\u00e5lla spr\u00e5ken is\u00e4r. Om vi nu tar ett invandrarbarn s\u00e5 har det ju ett modersm\u00e5l och det kan man ocks\u00e5 kalla f\u00f6r spr\u00e5k ett. Och s\u00e5 kommer det s\u00e5 sm\u00e5ningom i kontakt med svenska och det blir d\u00e5 spr\u00e5k tv\u00e5. Och det d\u00e4r spr\u00e5ket \u00e4r det ju en n\u00f6dv\u00e4ndighet att barnet skall l\u00e4ra sig om det skall kunna klara sig i Sverige. Det m\u00e5ste ha ett kommunikationsmedel som \u00e4r anv\u00e4ndbart utanf\u00f6r hemmet. Men detta inneb\u00e4r ju inte att man n\u00f6dv\u00e4ndigtvis m\u00e5ste f\u00f6rsumma modersm\u00e5let. F\u00f6rsummar man modersm\u00e5let finns det risk f\u00f6r ogynnsamma konsekvenser, fast det \u00e4r inte absolut n\u00f6dv\u00e4ndigt att det skall bli det. Innan jag s\u00e4ger n\u00e5got mer om det s\u00e5 skall jag f\u00f6rs\u00f6ka s\u00e4ga n\u00e5got om vad spr\u00e5ket \u00e4r f\u00f6r n\u00e5gonting \u00f6verhuvudtaget. Om man p\u00e5 svenska skall \u00f6vers\u00e4tta till franska uttryck av den h\u00e4r typen: \u201dDet \u00e4r spr\u00e5ket som skiljer m\u00e4nniskan fr\u00e5n djuren\u201d, \u201dFinska och ungerska \u00e4r finskuguriska spr\u00e5k\u201d, \u201dViktor Rydbergs spr\u00e5k skiljer sig i m\u00e5nga avseenden fr\u00e5n August Strindbergs\u201d, \u201dDe talade ett spr\u00e5k som inte passade f\u00f6r barna\u00f6ron osv. s\u00e5 har man fyra olika franska ord att tillg\u00e5. Om vi j\u00e4mf\u00f6r det svenska ordet \u201dspr\u00e5k\u201d med dess franska motsvarigheter, s\u00e5 visar det sig att det svenska har mycket st\u00f6rre omf\u00e5ng. I franska har man flera olika ord; langage, langue parole och parlet, le parlet.<\/p>\n\n\n\n Allts\u00e5: Med langage menar man spr\u00e5k i den betydelse ordet har i uttrycket \u201dDet \u00e4r spr\u00e5ket som skiljer m\u00e4nniskan fr\u00e5n djuren\u201d. D\u00e5 menar man den allm\u00e4nna spr\u00e5kf\u00f6rm\u00e5gan. F\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r den f\u00f6rm\u00e5gan \u00e4r v\u00e4l medf\u00f6dd. Med det andra ordet, langue, menar man just de enskilda spr\u00e5ksystemen. Allts\u00e5: Svenska \u00e4r ett langue. F\u00f6r invandrarbarnet \u00e4r det fr\u00e5ga om att l\u00e4ra sig langage, att utveckla langage, allts\u00e5 f\u00f6rm\u00e5gan att \u00f6verhuvudtaget anv\u00e4nda spr\u00e5ket, vilket spr\u00e5k som helst.<\/p>\n\n\n\n Men det \u00e4r kanske l\u00e4ttare att belysa vad spr\u00e5ket \u00e4r genom att s\u00e4ga vad det inte \u00e4r. F\u00f6r det f\u00f6rsta: det som \u00e4r v\u00e4sentligt i spr\u00e5ket och s\u00e4rskilt n\u00e4r det g\u00e4ller tv\u00e5spr\u00e5kigheten \u00e4r inte ljudet utan det \u00e4r betydelsen. Ljudet \u00e4r naturligtvis n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r kommunikation men ljud ensamt \u00e4r inget spr\u00e5k, om det inte f\u00f6renas med betydelse. Betydelse \u00e4r inte det som ordet visar h\u00e4n mot i omv\u00e4rlden. Om vi tar ett s\u00e5dant exempel som f\u00f6rem\u00e5let, ordet tr\u00e4d p\u00e5 svenska, det \u00e4r allts\u00e5 en ljudf\u00f6ljd, och den har en betydelse. Betydelsen \u00e4r inte det h\u00e4r f\u00f6rem\u00e5let \u2013 tr\u00e4d \u2013 utan betydelsen \u00e4r n\u00e5gonting rent psykiskt som finns emellan, en synpunkt som man har p\u00e5 f\u00f6rem\u00e5let. Och det framg\u00e5r om man byter ut det h\u00e4r mot virke t ex. Och olika spr\u00e5k g\u00f6r det delvis p\u00e5 olika s\u00e4tt och det har jag ett exempel p\u00e5 h\u00e4r nu d\u00e5 det g\u00e4llde franska och svenska.<\/p>\n\n\n\n M\u00e4nniskan har s\u00e5 att s\u00e4ga en mellanv\u00e4rld mellan sig och omv\u00e4rlden. Spr\u00e5ket sammanf\u00f6r fenomenen i omv\u00e4rlden och ordnar dem, drar gr\u00e4nser d\u00e4r det inte finns gr\u00e4nser i omv\u00e4rlden och samlar ihop fenomen som inte h\u00f6r ihop i omv\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n Och det g\u00f6r olika spr\u00e5k p\u00e5 olika s\u00e4tt. Om man tar av typen abstrakt omr\u00e5de s\u00e5 kan jag n\u00e4mna fr\u00e5n lapskan det svenska ordet \u201dl\u00e5na\u201d. Man s\u00e4ger s\u00e5 h\u00e4r p\u00e5 lapska: F\u00e5r jag l\u00e5na din cykel. Om den \u00e4r ny och fin, cykeln, s\u00e5 \u00e4r det inte meningen att jag ska komma och l\u00e4mna igen min gamla rostiga cykel som har st\u00e5tt i k\u00e4llaren, utan det \u00e4r samma f\u00f6rem\u00e5l som ska l\u00e4mnas igen. L\u00e5nar jag d\u00e4remot en tia, f\u00f6rv\u00e4ntar ju inte den som har l\u00e5nat ut den att jag ska komma tillbaka med precis samma tia. Men p\u00e5 lapska heter \u201dl\u00e5na\u201d p\u00e5 tv\u00e5 olika s\u00e4tt i ett s\u00e5dant h\u00e4r fall, och det kan vara av betydelse i juridiska sammanhang. P\u00e5 svenska g\u00f6r man i juridiskt spr\u00e5k den \u00e5tskillnaden. Och p\u00e5 det h\u00e4r viset skiljer sig ordf\u00f6rr\u00e5den i alla spr\u00e5k som j\u00e4mf\u00f6rs med varandra.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r det andra \u00e4r spr\u00e5ket inte enbart dialog utan ocks\u00e5 en monolog. Det finns inte bara ett yttre spr\u00e5k, ett spr\u00e5k som kan h\u00f6ras eller l\u00e4sas, utan det finns ocks\u00e5 ett inre spr\u00e5k som inte h\u00f6rs. Spr\u00e5ket \u00e4r inte bara kommunikation; det spelar ocks\u00e5 en mycket stor roll inom individen. Det spelar en stor roll f\u00f6r individens sj\u00e4lsliv och individens personlighetsutveckling och det spelar en roll f\u00f6r t\u00e4nkandet.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r det tredje s\u00e5 \u00e4r spr\u00e5ket inte enbart tanke utan ocks\u00e5 k\u00e4nsla och vilja. Spr\u00e5ket formar de amorfa, allts\u00e5 forml\u00f6sa k\u00e4nslor som vi kan ha, och det inriktar v\u00e5r vilja. Spr\u00e5ket kan ocks\u00e5 uppv\u00e4cka k\u00e4nslor. Det finns ett fall d\u00e4r det var en kvinna som var med om en olycka, bevittnade en olycka. N\u00e4r hon l\u00e4ste om den d\u00e4r olyckan dagen efter i tidningen, s\u00e5 svimmade hon, men det gjorde hon d\u00e4remot inte n\u00e4r hon s\u00e5g sj\u00e4lva olyckan.<\/p>\n\n\n\n Vi har exempel p\u00e5 i svenskan hur spr\u00e5ket har inriktat v\u00e5r vilja. Det har vi i bruket att \u00e4ta v\u00e5fflor p\u00e5 Marie Beb\u00e5delsedag. Det var n\u00e4mligen s\u00e5 att Marie Beb\u00e5delsedag hette V\u00e5rfrudagen, allts\u00e5 Jungfru Marias dag, och som fallet \u00e4r i sammansatta ord s\u00e5 reducerades uttalet. Det blev V\u00e5ffeldagen och man satte ig\u00e5ng att \u00e4ta v\u00e5fflor.<\/p>\n\n\n\n Modersm\u00e5let intar en s\u00e4rst\u00e4llning. Bland annat \u00e4r modersm\u00e5let mycket djupt rotat. Det ut\u00f6var sin verkan \u00e4ven sedan man har gl\u00f6mt bort det. Det viktigaste steget en m\u00e4nniska tar i sitt liv, det tar hon ju fr\u00e5n inget spr\u00e5k alls till modersm\u00e5let.<\/p>\n\n\n\n Att modersm\u00e5let spelar en mycket stor roll visar bl. a. afasiforskningen. Afasi \u00e4r en sjukdom som kan uppst\u00e5 i samband med hj\u00e4rnskador, hj\u00e4rnbl\u00f6dning t ex, eller krigsskador, som g\u00f6r att man f\u00f6rlorar spr\u00e5kf\u00f6rm\u00e5gan, allts\u00e5 langage. Det \u00e4r det inre spr\u00e5ket, f\u00f6rm\u00e5gan att koncipiera meningar, som g\u00e5r f\u00f6rlorad. Det har visat sig att hos flerspr\u00e5kiga \u00e4r det f\u00f6rst inl\u00e4rda spr\u00e5ket motst\u00e5ndskraftigast.<\/p>\n\n\n\n Det var en kvinna som var f\u00f6dd i de baltiska staterna och tillh\u00f6rde den tyskspr\u00e5kiga minoriteten d\u00e4r. Hennes modersm\u00e5l var tyska. Sedan flyttade hon som flicka med sin familj till Finland och gick i svensk skola, och familjen \u00f6vergick till att tala svenska hemma. Som vuxen gifte hon sig med en finsktalande finne, och deras hemspr\u00e5k blev finska. N\u00e4r hon var 60 \u00e5r gammal drabbades hon av en hj\u00e4rnbl\u00f6dning och f\u00f6rlorade spr\u00e5kf\u00f6rm\u00e5gan helt och h\u00e5llet. N\u00e4r spr\u00e5kf\u00f6rm\u00e5gan b\u00f6rjade \u00e5terv\u00e4nda, kunde hon bara tala tyska, och sj\u00e4lv hade hon trott att hon gl\u00f6mt bort tyskan, f\u00f6r hon hade inte talat det sedan sin tidigaste barndom. Alla afasiforskare varnar dock f\u00f6r generaliseringar \u2013 det \u00e4r inte alltid p\u00e5 det viset men f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt ofta.<\/p>\n\n\n\n En annan sak som g\u00e4ller om modersm\u00e5let \u00e4r den starka k\u00e4nslobundenheten vid modersm\u00e5let, en k\u00e4nslobundenhet som bara delvis kan \u00f6verf\u00f6ras till ett annat spr\u00e5k.<\/p>\n\n\n\n Den h\u00e4r k\u00e4nslobundenheten \u00e4r av tv\u00e5 slag. F\u00f6r det f\u00f6rsta \u00e4r det en k\u00e4nslobundenhet vid modersm\u00e5let som system, som spr\u00e5ksystem. Som bekant kan angrepp mot modersm\u00e5let f\u00e5 folk att sl\u00e5 ihj\u00e4l varandra t o m. Den andra typen av k\u00e4nslobundenhet \u00e4r en k\u00e4nslobundenhet vid de enskilda symbolerna i modersm\u00e5let, allts\u00e5 vid spr\u00e5k och \u00e4ndelser.<\/p>\n\n\n\n Man har vid experiment bl. a. I Kanada, d\u00e4r det talas franska och engelska, unders\u00f6kt studenter som talar b\u00e5da spr\u00e5ken \u00e5tminstone ytligt sett lika bra. Det visade sig att de ord som tillh\u00f6rde modersm\u00e5let var mer k\u00e4nslobundna, mer affektladdade \u00e4n motsvarande ord i det andra spr\u00e5ket.<\/p>\n\n\n\n D\u00e4rf\u00f6r kan f\u00f6rsummandet av modersm\u00e5let, om man inriktar sig helt och h\u00e5llet p\u00e5 bara ett annat spr\u00e5k, att l\u00e4ra sig ett annat spr\u00e5k, medf\u00f6ra allvarliga konsekvenser. Det kan g\u00f6ra att \u201dlangage\u201d inte utvecklas tillr\u00e4ckligt hos barnet, allts\u00e5 att det inte f\u00e5r spr\u00e5ket helt is in hand, och att spr\u00e5kets inverkan p\u00e5 personligheten inte f\u00e5r utvecklas ordentligt. Jag kan n\u00e4mna ett exempel i Schweiz \u2013 i Schweiz talar man som bekant fyra olika spr\u00e5k och det minsta spr\u00e5ket \u00e4r r\u00e4toromanska. D\u00e4r f\u00f6rde man tidigare en nationaliserande spr\u00e5kpolitik gentemot r\u00e4toromanerna. Det finns en r\u00e4toroman som har unders\u00f6kt en by som brann upp 1908. D\u00e5 brann alla f\u00f6rem\u00e5l och folkdr\u00e4kter och byggnader och allting. Det blev brott i traditionen och hela byn gick \u00f6ver till att tala tyska. Tyskan kunde de inte riktigt ordentligt och samtidigt f\u00f6rsummade de sitt r\u00e4toromanska modersm\u00e5l. Deras barn l\u00e4rde sig inte r\u00e4toromanska utan en bristf\u00e4llig tyska och det har lett till en andlig utarmning av byn. Forskaren s\u00e4ger att byn kan tala mycket, men allting r\u00f6r sig p\u00e5 ytan. Han betecknar deras spr\u00e5kliga status som en inre \u201dVerschlossenheit\u201d, allts\u00e5 en inre tystnad.<\/p>\n\n\n\n Vi har ju i Sverige f\u00f6rt en nationaliserande politik gentemot de inhemska minoriteterna. Jag t\u00e4nker p\u00e5 de finsktalande tornedalingarna, och enligt min mening har det haft en ogynnsam emotionell effekt. Bl. a. Leder det till att f\u00f6r\u00e4ldrarna talar svenska med sina barn, s\u00e5 att det blir en bristf\u00e4llig kontakt mellan f\u00f6r\u00e4ldrar och barn. Den svensk-finska gr\u00e4nsunders\u00f6kningen som p\u00e5g\u00e5tt n\u00e5gra \u00e5r d\u00e4ruppe visade att de finskspr\u00e5kiga som talade svenska sinsemellan talade mindre ofta med varandra. Det tyder ju p\u00e5 att det blir en bristf\u00e4llig emotionell kontakt.<\/p>\n\n\n\n Margareta Ek (Skol\u00f6verstyrelsen)<\/strong><\/p>\n\n\n\n Jag arbetar p\u00e5 Skol\u00f6verstyrelsens grundskolebyr\u00e5. Jag ska tala lite om resurserna f\u00f6r invandrarbarnens undervisning. Jag talar endast om den obligatoriska skolan.<\/p>\n\n\n\n M\u00e5l och riktlinjer f\u00f6r skolan avg\u00f6rs i demokratisk ordning av riksdag och regering. Dessa beslut \u00e4r inskrivna i l\u00e4roplanen, i skollag och skolstadga. Skol\u00f6verstyrelsen \u2013 S\u00d6 \u2013 \u00e4r ju det \u00e4mbetsverk som ger anvisningar i form av kursplaner och rekommendationer, organiserar l\u00e4rarutbildning och l\u00e4rarfortbildning, initierar forskning och utvecklingsarbete, svarar f\u00f6r riktlinje f\u00f6r elevv\u00e5rden osv.<\/p>\n\n\n\n I varje l\u00e4n finns en l\u00e4nsskoln\u00e4mnd, som har en \u00f6verblick \u00f6ver skolv\u00e4sendet. N\u00e4mnden har en granskande och pedagogisk uppgift och en fortbildningsuppgift.<\/p>\n\n\n\n Sammanlagt har vi i v\u00e5rt land ca 500 skolkommuner. Det \u00e4r i skolkommunerna eller i kommunen som det konkreta arbetet med utformningen av skolans verksamhet sker. I kommunen finns en skolstyrelse och f\u00f6redragande \u2013 verkst\u00e4llande \u2013 f\u00f6r skolstyrelsen \u00e4r skolchefen och hans medarbetare och \u2013 naturligtvis \u2013 de enskilda skolledarna.<\/p>\n\n\n\n Det h\u00e4r \u00e4r ju en hierarki, men om man l\u00e4ser m\u00e5l och riktlinjer, som \u00e4r utformade av riksdag och regering, s\u00e5 skulle egentligen den h\u00e4r bilden se ut p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet. Vi skulle b\u00f6rja med eleven, och omkring eleven har vi d\u00e5 l\u00e4raren, hemmilj\u00f6n, fritidsmilj\u00f6n och den kommunala skolverksamheten. Sedan kommer l\u00e4net och slutligen \u2013 riksdag och regering som har att fatta besluten som ang\u00e5r den enskilda eleven.<\/p>\n\n\n\n \u201dEleven i centrum\u201d \u00e4r ju det motto som den svenska skolan gjort till sitt.<\/p>\n\n\n\n M\u00e5len och de ekonomiska ramarna f\u00f6r invandrarbarnens undervisning har angetts av riksdag och regering. Det \u00e4r egentligen tv\u00e5 \u201dresurser\u201d som har st\u00e4llts till f\u00f6rfogande h\u00e4r. Den f\u00f6rsta \u00e4r det som vi kallar f\u00f6r \u201dst\u00f6dundervisning \u00e5t fr\u00e5n utlandet inflyttade elever\u201d.<\/p>\n\n\n\n Den f\u00f6rsta resursen \u00e4r det som vi kallar f\u00f6r st\u00f6dundervisning. Den g\u00e5r tillbaka p\u00e5 ett kungligt brev fr\u00e5n 1966 och S\u00d6:s anvisningar och anger ramen; hur mycket, hur m\u00e5nga l\u00e4rartimmar har kommunen r\u00e4tt att ta ut f\u00f6r sin invandrarundervisning. Brevet s\u00e4ger sex veckotimmar per undervisningsgrupp. S\u00d6:s anvisningar s\u00e4ger att undervisningsgrupperna b\u00f6r vara sm\u00e5, 3-5 elever.<\/p>\n\n\n\n En kommun kan allts\u00e5 anv\u00e4nda en ekvation som skulle se ut ungef\u00e4r p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet:<\/p>\n\n\n\n Antalet elever som beh\u00f6ver st\u00f6dundervisning efter en behovspr\u00f6vning, multiplicerat med antalet veckotimmar, som medges i kungabrevet per undervisningsgrupp, dividerat med gruppstorleken \u2013 l\u00e5t oss s\u00e4ga h\u00e4r fem elever. Svaret som man f\u00e5r h\u00e4r anger d\u00e5 de l\u00e4rarveckotimmar som man f\u00e5r fullt statsbidrag f\u00f6r till denna undervisning. Det kan bli ett ganska h\u00f6gt tal i kommuner d\u00e4r man har mycket invandrarbarn och d\u00e4r man bed\u00f6mer ett behov av st\u00f6dundervisning.<\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r naturligtvis skolledarnas ansvar och f\u00f6rm\u00e5n att anpassa kvantiteten av den undervisning som skall ges efter behovet p\u00e5 ett l\u00e4mpligt s\u00e4tt. Men det ger kommunerna mycket stor frihet. Anvisningarna \u00f6verhuvudtaget \u00e4r formulerade p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt, att det ska vara m\u00f6jligt f\u00f6r varenda kommun i v\u00e5rt land att ge ett hyggligt st\u00f6d \u00e5t invandrarbarn. Men vi har den och den ska utnyttjas. D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste man s\u00e4ga att det \u00e4r lite f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt att det fortfarande finns kommuner som drar sig f\u00f6r att utnyttja denna resurs p\u00e5 ett s\u00e4tt som kan anses vara sk\u00e4ligt.<\/p>\n\n\n\n Vad ska st\u00f6dundervisningen inneh\u00e5lla? Det f\u00f6rsta m\u00e5ste vara undervisning i svenska \u2013 svenska som fr\u00e4mmande spr\u00e5k. St\u00f6dundervisningen b\u00f6r r\u00e4cka till studiehandledning i andra \u00e4mnen, som d\u00e5 helst ska ges av tv\u00e5spr\u00e5kig l\u00e4rare. Den b\u00f6r ocks\u00e5 rimligen r\u00e4cka till vissa speciella elevv\u00e5rdsuppgifter. Det \u00e4r ju framf\u00f6r allt den s\u00e5 absolut n\u00f6dv\u00e4ndiga kontaktverksamheten mellan skolan och hemmet. De tv\u00e5spr\u00e5kiga l\u00e4rarna ska kunna fungera som en trygghetsfaktor f\u00f6r barnen i skolan, de ska kunna f\u00f6rmedla kontakterna med skolh\u00e4lsov\u00e5rd, med olika personer inom skolan, dom ska kunna bitr\u00e4da och \u00f6vers\u00e4tta vissa arbetsuppgifter, bidra med utv\u00e4rderingen av barnens arbetsuppgifter osv. Vi har funnit att det \u00e4r funktionellt och n\u00f6dv\u00e4ndigt att avs\u00e4tta \u00e5tminstone fyra veckotimmar av den regulj\u00e4ra tj\u00e4nstg\u00f6ringstiden f\u00f6r speciella elevv\u00e5rdsuppgifter. Vi menar att hela st\u00f6dundervisningen \u00e4r en resurs som ligger helt utanf\u00f6r \u00f6vriga resurser i skolan, och den ska utnyttjas av skolledningen p\u00e5 det b\u00e4sta t\u00e4nkbara s\u00e4ttet. F\u00f6ljaktligen b\u00f6r skolledaren f\u00f6rdela arbetsuppgifter s\u00e5, att \u00e4ven s\u00e5dana n\u00f6dv\u00e4ndiga saker f\u00e5r plats.<\/p>\n\n\n\n Den andra resursen \u00e4r undervisningen i barnets modersm\u00e5l under tv\u00e5 veckotimmar. Detta \u00e4r ett fritt val som kan g\u00f6ras i alla \u00e5rskurser i grundskolan, \u00e5rskurserna 1-9. Det \u00e4r f\u00f6r\u00e4ldrarna som g\u00f6r framst\u00e4llningen. Man f\u00e5r verkligen hoppas att de k\u00e4nner till att de kan g\u00f6ra denna framst\u00e4llning till skolan. Det \u00e4r f\u00f6r\u00e4ldrarna som g\u00f6r framst\u00e4llningen och rektorn som beslutar om detta val och hur det ska ske p\u00e5 l\u00e5g- och mellanstadiet. Det \u00e4r eleverna som tillsammans med rektorn beslutar om detta p\u00e5 h\u00f6gstadiet.<\/p>\n\n\n\n H\u00e4r kommer det nu en hel skara med invandrarbarn \u2013 jag menar i alla fall att det h\u00e4r \u00e4r nykomlingar i olika \u00e5ldrar som kommer d\u00e5 och d\u00e5 indroppande till skolan. Och de ska d\u00e5 enligt alla best\u00e4mmelser skrivas in i en \u00e5rskurs, i en klass som motsvarar deras \u00e5lder. Det h\u00e4r \u00e4r allts\u00e5 f\u00f6rsta \u00e5ret i en svensk skola. D\u00e4r ska de skrivas in. Men vi f\u00e5r hoppas att vi har det ordnat s\u00e5 att de kan tas emot i det som kallas f\u00f6rberedelseklass. Nu m\u00e5ste jag f\u00f6ruts\u00e4tta att de h\u00e4r barnen har olika hemspr\u00e5k, och d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste svenska bli deras gemensamma kommunikationsmedel. Det \u00e4r allts\u00e5 en svensk l\u00e4rare som f\u00f6rest\u00e5r den h\u00e4r f\u00f6rberedelseklassen och ger barnen de allra flesta grunderna i svenska.<\/p>\n\n\n\n Men det r\u00e4cker inte med det, det ska ocks\u00e5 ge barnet f\u00f6r det f\u00f6rsta en k\u00e4nsla av att vara v\u00e4lkommet, en k\u00e4nsla av trygghet, en orientering om, en f\u00f6rklaring till allt det nya som m\u00f6ter h\u00e4r. Det kan vara mycket sv\u00e5rt f\u00f6r den svenska l\u00e4raren att g\u00f6ra det, d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r man ytterligt tacksam f\u00f6r att man kan sl\u00e4ppa on de tv\u00e5spr\u00e5kiga l\u00e4rarna h\u00e4r i f\u00f6rberedelseklassen vid m\u00e5nga tillf\u00e4llen och ta de kontakterna med barnen samt tillsammans med den svenska l\u00e4raren kartl\u00e4gga barnens bakgrund, se till att alla rutiner som har f\u00f6rsigg\u00e5tt med de svenska barnen i samma \u00e5lder inom h\u00e4lsov\u00e5rden kommer att g\u00f6ras ocks\u00e5 f\u00f6r de h\u00e4r invandrarbarnen.<\/p>\n\n\n\n Hur l\u00e4nge barnet ska stanna i f\u00f6rberedelseklassen m\u00e5ste bli en individuell fr\u00e5ga. Det kan man inte fastl\u00e4gga. En del klarar \u00f6verg\u00e5ngen till den vanliga klassen ganska snabbt, och i synnerhet har man m\u00e4rkt att det varit l\u00e4tt f\u00f6r s\u00e5dana barn som haft ett hj\u00e4lpspr\u00e5k, t ex tyska eller engelska. Andra barn kan beh\u00f6va stanna i f\u00f6rberedelseklassen ett helt \u00e5r, men s\u00e5 sm\u00e5ningom slussas de i alla fall \u00f6ver till den klass d\u00e4r de \u00e4r inskrivna. Ingen tror ju att de utan vidare ska kunna klara arbetet d\u00e4r utan hj\u00e4lp, utan en viss del av tiden m\u00e5ste de lyftas ur den ordinarie undervisningen och ges st\u00f6dundervisning utanf\u00f6r klassarbetets ram. Och den st\u00f6dundervisningen skall inneb\u00e4ra fortsatt tr\u00e4ning i svenska men ocks\u00e5 studiehandledning av en tv\u00e5spr\u00e5kig l\u00e4rare. Denna st\u00f6dundervisning kan mycket v\u00e4l t\u00e4nkas beh\u00f6va forts\u00e4tta f\u00f6r vissa elever ocks\u00e5 under n\u00e4sta \u00e5r, det andra \u00e5ret, och det finns elever som t o m beh\u00f6ver ett visst st\u00f6d under det tredje \u00e5ret, \u00e4ven om den h\u00e4r st\u00f6dsektorn kanske blir lite svalare undan f\u00f6r undan.<\/p>\n\n\n\n Vi har allts\u00e5 tv\u00e5 veckotimmar undervisning i barnets modersm\u00e5l som en alldeles frist\u00e5ende resurs. Ska man kunna uppn\u00e5 en s\u00e5 god effekt av modersm\u00e5lsundervisningen som m\u00f6jligt, s\u00e5 \u00e4r det n\u00f6dv\u00e4ndigt att de h\u00e4r tre l\u00e4rarna som barnet bollas mellan verkligen g\u00f6r en samplanering och att man f\u00e5r en koppling direkt fr\u00e5n den h\u00e4r studiehandledningen till den h\u00e4r modersm\u00e5lsundervisningen.<\/p>\n\n\n\n Jag t\u00e4nkte beskriva de praktiska problem som vi ute i kommunerna st\u00e4lls inf\u00f6r, n\u00e4r det g\u00e4ller att vi ska oms\u00e4tta det h\u00e4r till verklighet. Vi brukar s\u00e4ga att vi har tre olika problem. Det f\u00f6rsta \u00e4r att varje skolledare m\u00e5ste ta reda p\u00e5 vilka invandrarelever som finns i rektorsomr\u00e5det. Nu finns det ingen klar definition av vilka som \u00e4r att r\u00e4kna som invandrarbarn. I Stockholm r\u00e4knar vi som invandrarelever \u2013 n\u00e4r det g\u00e4ller st\u00f6dundervisning i svenska \u2013 alla barn fr\u00e5n hem d\u00e4r b\u00e4gge f\u00f6r\u00e4ldrarna har ett annat modersm\u00e5l \u00e4n svenska och alla elever fr\u00e5n hem d\u00e4r en av f\u00f6r\u00e4ldrarna har annat modersm\u00e5l \u00e4n svenska och om skolan konstaterat bristande spr\u00e5kf\u00f6rst\u00e5else p\u00e5 svenska hos eleven.<\/p>\n\n\n\n Det h\u00e4nder n\u00e4mligen ibland att vi f\u00e5r elever fr\u00e5n s\u00e5 att s\u00e4ga tv\u00e5spr\u00e5kiga hem, d\u00e4r kunskaperna och ordf\u00f6rr\u00e5det p\u00e5 svenska \u00e4r v\u00e4ldigt d\u00e5liga hos barnen. N\u00e4r det g\u00e4ller r\u00e4tten till undervisning i modersm\u00e5let g\u00e4ller den alla elever fr\u00e5n hem, d\u00e4r ena eller b\u00e4gge f\u00f6r\u00e4ldrarna har ett annat modersm\u00e5l \u00e4n svenska och d\u00e5 man anv\u00e4nder modersm\u00e5let i hemmet. Det har ju p\u00e5pekats att modersm\u00e5let inte ska vara ett fr\u00e4mmande spr\u00e5k f\u00f6r barnet utan ett modersm\u00e5l. Vi g\u00f6r den h\u00e4r ekvationen som Margareta Ek ritade upp \u2013 det \u00e4r bara det att man s\u00e4ger att grupperna \u00e4r sm\u00e5, tre-fem. Vi har g\u00e5tt p\u00e5 fyra, vi har allts\u00e5 tagit ett medelv\u00e4rde f\u00f6r att vara kanske f\u00f6rsvarare n\u00e4r vi ber\u00e4knar grunden f\u00f6r undervisningen. Sen g\u00f6r vi p\u00e5 det s\u00e4ttet att vi allts\u00e5 p\u00e5 det h\u00e4r viset f\u00e5r fram f\u00f6r hela kommunen, i det h\u00e4r fallet Stockholm, ett totalt antal l\u00e4rartimmar. Sedan f\u00f6rdelar vi det h\u00e4r p\u00e5 skolorna. Och det \u00e4r ju s\u00e5 att d\u00e5 har vi ju f\u00f6rberedelseklasser som har upp till 20 elever, om de \u00e4r homogena. Och det betyder att jag kan d\u00e5 ta av den inbesparing som man g\u00f6r d\u00e4r och t ex ge m\u00e5nga timmar till en ensam liten nyb\u00f6rjare som sitter i en skola och en liten knatte som man allts\u00e5 inte kan skicka med buss och tunnelbana till andra skolor. Vi har sett det s\u00e5, att huvudsaken \u00e4r att kommunen som s\u00e5dan inte \u00f6verskrider den resurstilldelning som vi har. Hur vi sedan utnyttjar det h\u00e4r inom kommunen, det f\u00e5r allts\u00e5 de lokala f\u00f6rh\u00e5llandena avg\u00f6ra. Det \u00e4r klart att vi har ocks\u00e5 det andra problemet i det \u00e4r och det \u00e4r att skaffa l\u00e4rare. Det \u00e4r ett problem p\u00e5 flera s\u00e4tt. F\u00f6r det f\u00f6rsta kanske jag vill s\u00e4ga att f\u00f6r vissa spr\u00e5kgrupper \u00e4r det utomordentligt sv\u00e5rt att hitta l\u00e4rare som har n\u00e5gon l\u00e4rarerfarenhet bakom sig, \u00e4n mindre att f\u00e5 n\u00e5gon som har en l\u00e4rarutbildning.<\/p>\n\n\n\n Vi i Stockholm \u00e4r v\u00e4ldigt lyckligt lottade d\u00e4rf\u00f6r att i Stockholm finn det v\u00e4ldigt m\u00e5nga personer som har kommit fr\u00e5n andra l\u00e4nder med l\u00e4rarutbildning. Men det problemet kr\u00e4ver en speciell behandling. Den som vill st\u00e4lla upp som l\u00e4rare m\u00e5ste vi kr\u00e4va tre saker av: En utbildning som g\u00f6r det m\u00f6jligt att arbeta som l\u00e4rare \u2013 man m\u00e5ste allts\u00e5 ha vissa egna grundkunskaper. Sen tittar vi p\u00e5 vad vederb\u00f6rande har f\u00f6r l\u00e4rarerfarenhet. Det tredje \u00e4r kunskaper i svenska. De ska ju arbeta mycket n\u00e4ra tillsammans med svensk l\u00e4rare och svenska l\u00e4rare, och de m\u00e5ste kunna svenska. Det \u00e4r allts\u00e5 ett v\u00e4ldigt brett register dessa l\u00e4rare m\u00e5ste ha. Det tredje problemet \u00e4r detta: Hur kan vi organisera tj\u00e4nster f\u00f6r de h\u00e4r l\u00e4rarna, s\u00e5 att de inte beh\u00f6ver resa bort sina liv p\u00e5 bussar och sp\u00e5rvagnar? Vi har ett l\u00e4romedelsproblem. Det \u00e4r ju inte alldeles s\u00e4kert att vi kan anv\u00e4nda l\u00e4romedel fr\u00e5n alla andra l\u00e4nder, d\u00e4rf\u00f6r att vi m\u00e5ste ju se till att l\u00e4romedel som vi anv\u00e4nder st\u00e4mmer \u00f6verens med vad som \u00e4r sagt i l\u00e4roplanen betr\u00e4ffande skolans m\u00e5l och m\u00e5ls\u00e4ttning. Vi har v\u00e4ldiga sv\u00e5righeter att f\u00e5 l\u00e4mpliga l\u00e4romedel ifr\u00e5n en del l\u00e4nder d\u00e4r vi har diktatur. Det \u00e4r mycket l\u00e4tt f\u00f6r alla finska elever h\u00e4r. De kan k\u00f6pa finska l\u00e4romedel och de st\u00e4mmer mycket, mycket v\u00e4l \u00f6verens med v\u00e5r skolas arbetss\u00e4tt och inriktning. Vi har ocks\u00e5 ett problem med eleverna som v\u00e4ljer modersm\u00e5let. Det \u00e4r det h\u00e4r att f\u00f6r\u00e4ldrarna inte s\u00e5 g\u00e4rna vill att eleverna g\u00e5r ifr\u00e5n ett par veckotimmar. D\u00e4r f\u00f6rs\u00f6ker vi s\u00e4ga att man inte f\u00e5r se det h\u00e4r som n\u00e5got ovanligt. De svenska barnen g\u00e5r ifr\u00e5n klassen mycket ofta. Man g\u00e5r till l\u00e4sklinik, man g\u00e5r till talklinik \u2013 det \u00e4r inget m\u00e4rkv\u00e4rdigt. \u00c5 andra sidan har vi angivit ett tak f\u00f6r hur m\u00e5nga timmar i veckan som eleverna f\u00e5r ha regulj\u00e4r skolg\u00e5ng. Nu har vi fr.o.m. i h\u00f6st f\u00e5tt en l\u00e4ttnad n\u00e4r det g\u00e4ller h\u00f6gstadiets elever. Det finns n\u00e5gonting som heter \u201dfritt valt arbete\u201d som h\u00f6gstadieeleverna kan v\u00e4lja, och d\u00e5 ligger det samtidigt f\u00f6r alla parallellklasserna i varje \u00e5rskurs.<\/p>\n\n\n\n Det betyder att man schematekniskt har m\u00f6jlighet att l\u00e4gga in undervisning i modersm\u00e5let f\u00f6r invandrarelever utan att de beh\u00f6ver g\u00e5 ifr\u00e5n n\u00e5gra av de obligatoriska \u00e4mnena eller tillvals\u00e4mnena. Den h\u00e4r chansen ska vi allts\u00e5 utnyttja fr\u00e5n och med n\u00e4sta l\u00e4s\u00e5r p\u00e5 ett b\u00e4ttre s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n N\u00e4r det g\u00e4ller l\u00e4rarnas arbete \u2013 den kurativa sidan \u2013 s\u00e5 \u00e4r den oerh\u00f6rt dels kr\u00e4vande och dels ocks\u00e5 naturligtvis mycket delikat. Vi vill helst att varje tv\u00e5spr\u00e5kig l\u00e4rare, invandrarl\u00e4rare eller \u201dkompanjonl\u00e4rare\u201d f\u00f6r en loggbok \u00f6ver sina kontakter med elevens f\u00f6r\u00e4ldrar, d\u00e4rf\u00f6r att man har mycket ofta anledning att g\u00e5 tillbaka, att kolla upp vd det \u00e4r f\u00f6r kontakter som har tagits. Skolan \u00e4r inte den enda myndigheten som \u00e4r intresserad av invandrarbarnen. Vi har barnav\u00e5rdsn\u00e4mnden som har ansvar f\u00f6r v\u00e5ra barn. Vi vill inte g\u00e4rna att v\u00e5ra l\u00e4rare arbetar som tolkar \u00e5t polisen eller \u00e5t andra myndigheter, d\u00e4rf\u00f6r att det f\u00f6rsv\u00e5rar tilltron till v\u00e5ra l\u00e4rares arbete n\u00e4r det g\u00e4ller kontakterna i familjerna. Det \u00e4r en sak som naturligtvis \u00e4r sv\u00e5r. H\u00e4r i Stockholm har den kommunala myndigheten givit en \u201dresurs\u201d som det talades om. Det \u00e4r s\u00e5 att i Stockholms kommun p\u00e5g\u00e5r verksamheten p\u00e5 l\u00f6rdagarna n\u00e4r vi har fyra veckotimmar. Det betyder att en invandrarelev i Stockholm har m\u00f6jlighet att f\u00e5 dels tv\u00e5 timmars modersm\u00e5lsundervisning i grundskolan m\u00e5ndag-fredag, dessutom ett par timmars studiehandledning p\u00e5 modersm\u00e5let plus fyra timmar, dvs. de \u00e5tta timmar i veckan som det stod h\u00e4r. Om man nu tittar p\u00e5: Vi ger svenska \u00e5t svenska barn tillsammans 65 timmar under nio l\u00e4s\u00e5r. Det betyder allts\u00e5 7 och 2 niondels timme per l\u00e4s\u00e5r i svenska. Det inneb\u00e4r att n\u00e4r det g\u00e4ller total \u201dresurs\u201d f\u00f6r undervisning i minoritetsspr\u00e5k, s\u00e5 har eleverna i Stockholm n\u00e5got mer \u00e4n den obligatoriska undervisning i svenska som svenska barn f\u00e5r i v\u00e5ra skolor.<\/p>\n\n\n\n Nu skulle jag vilja s\u00e4ga att vi gjorde ett ganska tr\u00e5kigt misstag i och med att vi inte tog med n\u00e5gra kvinnor. Jag anser att kvinnor borde vara representerade h\u00e4r proportionellt efter sin numer\u00e4r i f\u00f6rsamlingen, och vi blir tvungna att skrida till inval av tv\u00e5 kvinnor i presidiet omedelbart. (Vera Stavenfeltdt och Mira Kakossaios kommer in i presidiet).<\/p>\n\n\n\n Kort komplettering. Jag n\u00e4mnde att Kungl. majts beslut g\u00e4llande skolan \u00e4r inskrivet i Kommunernas skollag och skolstadga. Det finns en paragraf i skollagen betr\u00e4ffande invandrarbarn som bereder oss mycket stora bekymmer. Det \u00e4r lagen om skolplikt. Invandrarbarn \u00e4r skolpliktiga i samma utstr\u00e4ckning som svenska barn, allts\u00e5 i stort sett fr\u00e5n sju \u00e5r till sexton \u00e5r. Det \u00e4r mycket l\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 att invandrarbarn som kommer hit i ton\u00e5ren, t ex i 14-15-\u00e5rs\u00e5ldern och har avslutat en obligatorisk skolg\u00e5ng i sina heml\u00e4nder \u00e4r mycket svagt motiverade att forts\u00e4tta ytterligare ett eller flera \u00e5r i svensk grundskola. S\u00e5 \u00e4r det emellertid och vi menar att varje nykomling har stort behov av utbildning dels i svenska, dels i samh\u00e4llsorientering. Och vi resonerar som s\u00e5: S\u00e5 l\u00e4nge som grundskolan kan ta emot dem, s\u00e5 kan de alltid g\u00f6ra n\u00e5got vettigt f\u00f6r invandrarbarnen.<\/p>\n\n\n\n Nu finns en liten inskr\u00e4nkning i den h\u00e4r skolpliktsfr\u00e5gan. F\u00f6r skolpliktiga barn som kommer till Sverige utan att h\u00e4r ha sin legala v\u00e5rdnadshavare f\u00f6rh\u00e5ller det sig lite annorlunda. N\u00e4r det g\u00e4ller barn fr\u00e5n de nordiska l\u00e4nderna beh\u00f6ver dessa inte ha uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd, men ett barn som kommer fr\u00e5n ett utomnordiskt land och inte har sina f\u00f6r\u00e4ldrar h\u00e4r skall ha uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd. Barnet skall allts\u00e5 inte utan vidare skrivas in i grundskolan f\u00f6rr\u00e4n uppeh\u00e5llstillst\u00e5ndsfr\u00e5gan \u00e4r ordnad. Det \u00e5vilar skolan men naturligtvis ocks\u00e5 dem som barnet \u00e4r hos att se till, att fr\u00e5gan blir h\u00e4nskjuten till n\u00e4rmaste polismyndighet, s\u00e5 att den kan g\u00e5 till pr\u00f6vning. Det har h\u00e4nt flera g\u00e5nger att barn har funnits i detta land i ett och ett halvt \u00e5r. De har skrivits in i skolan och f\u00e5tt undervisning d\u00e4r. Sedan har pl\u00f6tsligt ett beslut att de ska avvisas kommit, och d\u00e5 ska de ryckas upp med r\u00f6tterna eller med de svaga r\u00f6tter de f\u00e5tt.<\/p>\n\n\n\n Ahti Riihonen (Finska f\u00f6reningen i Haninge)<\/strong><\/p>\n\n\n\n Vi h\u00f6rde f\u00f6re pausen en liten ekvation att 6 till 5 veckor f\u00f6r varje svensk ska vara n\u00e4stan s\u00e4mre f\u00f6r svenska barn \u00e4n det som invandrarbarnen har \u2013 det var en d\u00e5lig ekvation. Sedan n\u00e4mnde talaren att det var s\u00e5 v\u00e4ldigt enkelt f\u00f6r finl\u00e4ndska barn. Det var bara att h\u00e4mta material fr\u00e5n Finland. D\u00e5 ska jag be att f\u00e5 l\u00e4sa vad docent Pentti Toukomaa s\u00e4ger efter sina erfarenheter i Olofstr\u00f6m, en skolkommun i Sverige d\u00e4r man har ett stort antal finl\u00e4ndska barn. Han skriver i Finlands L\u00e4rarf\u00f6rbunds tidning p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt: \u201dEnbart bland Olofstr\u00f6ms 350 finska elever finns otroligt mycket st\u00f6rningar och f\u00f6rst\u00f6rda utvecklingsm\u00f6jligheter. Det finns elever som under lektionerna kryper p\u00e5 alla fyra p\u00e5 golvet och l\u00e5ter undslippa sig djuriska l\u00e4ten. Undervisningen sker n\u00e4mligen p\u00e5 svenska, klasserna \u00e4r s\u00e5 gott som finskspr\u00e5kiga annars. Det finns elever som g\u00e5r fr\u00e5n den ena klassen till den andra, elever som sitter p\u00e5 lektionen utan att r\u00f6ra p\u00e5 sig, stirrande p\u00e5 samma fl\u00e4ck. Elever som under tre \u00e5r i klassen inte \u00f6ppnat sin mun, elever som viskande svarar i sin l\u00e4rares \u00f6ra, elever som bokstavligt talat g\u00e5r l\u00e4ngs v\u00e4ggar, elever f\u00f6r vilka rasterna orsakar mardr\u00f6mslik r\u00e4dsla, elever som \u00e4r s\u00e5 l\u00e5sta, att ingen vuxen, ingen l\u00e4rare, ingen psykolog, ingen psykiater f\u00e5r kontakt. Inte ett ord, inget r\u00f6r sig vare sig i ansiktsuttrycket eller blicken, fast man i timmar f\u00f6rs\u00f6kte p\u00e5 alla vis.\u201d<\/p>\n\n\n\n Toukomaa testade med b\u00e5de verbala och icke verbala tester dessa finl\u00e4ndska barn, vars medelintelligens, om de hade f\u00e5tt utvecklas under gynnsammare f\u00f6rh\u00e5llanden, borde ha lett till att dessa barn borde ha m\u00f6jlighet till h\u00f6gre utbildning \u00e4n de n\u00e5gonsin kan f\u00e5 efter dessa \u00e5r i Olofstr\u00f6m. Och han forts\u00e4tter: Det finns hela klasser i Olofstr\u00f6m, bl. a. En trea i grundskolan som, fast de \u00e4r normalklasser, p\u00e5minner mer om barnpsykiatriskt institut \u00e4n en skolklass.\u201d Detta \u00e4r allvarliga ord. Det hj\u00e4lper inte med ekvationer p\u00e5 5-6 timmar i svenska j\u00e4mf\u00f6rt med den som invandrarbarnen f\u00e5r i modersm\u00e5let eller i svenska. Det kr\u00e4vs \u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\n\n\n\n Jag uttalade mig allts\u00e5 om l\u00e4ttheten att skaffa l\u00e4romedel. Vi kan ha olika meningar om vilka resurser som \u00e4r rimliga. Det vi har att g\u00f6ra, det vill jag betone, det \u00e4r allts\u00e5 att g\u00f6ra det b\u00e4sta m\u00f6jliga av den ram som Kungl. Majt givit oss f\u00f6r att arbeta inom. Vill man ha undervisningen ordnad p\u00e5 ett annat s\u00e4tt, kr\u00e4ver det ett politiskt beslut. Vi vet mycket v\u00e4l att det finns m\u00e5nga st\u00f6rningar av olika slag.<\/p>\n\n\n\n All erfarenhet fr\u00e5n andra st\u00e4llen i v\u00e4rlden med liknande situation visar, att tv\u00e5 timmars undervisning inte r\u00e4cker alls f\u00f6r att bevara modersm\u00e5let. Det ska vara om spr\u00e5kgruppen lever i ett homogent omr\u00e5de, d\u00e4r det bara talas modersm\u00e5let. D\u00e5 kan spr\u00e5ket bevara men inte i en milj\u00f6 som domineras av svenska spr\u00e5ket, d\u00e4r r\u00e4cker inte tv\u00e5 timmar. Modersm\u00e5let \u00e4r s\u00e5 k\u00e4nslobundet och kan m\u00f6tas av negativ inst\u00e4llning. Denna beh\u00f6ver inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis vara uttalad, det kan finnas ett outtalat krav p\u00e5 konformism. Det finns ju olika s\u00e5dana d\u00e4r konformistiska principer som funnits under historiens lopp. Nu f\u00f6r tiden g\u00e4ller ju likadan konformistisk princip, n\u00e4mligen en stat \u2013 ett spr\u00e5k. Och d\u00e5 kan den konformistiska inst\u00e4llningen leda till att k\u00e4nslobundenheten vid modersm\u00e5let g\u00e5r \u00f6ver i sin motsats, n\u00e4mligen hat mot modersm\u00e5let eller skam \u00f6ver modersm\u00e5let. Och l\u00e4sningen p\u00e5 detta \u00e4r ju att man f\u00f6r\u00e4ndrar majoritetsmilj\u00f6n, allts\u00e5 att man g\u00f6r n\u00e5nting \u00e5t svenskarnas anpassning till invandrarna.<\/p>\n\n\n\n Jag t\u00e4nkte h\u00e4r anknyta till Olofstr\u00f6m. D\u00e4r m\u00e5ste det vara n\u00e5got fel om det inte finns finskspr\u00e5kiga l\u00e4rare. Jag tycker det finns v\u00e4ldigt gott om material f\u00f6r finskundervisningen och v\u00e4ldigt bra b\u00f6cker och bra material. Och jag tycker att mina elever har tyckt v\u00e4ldigt mycket om materialet som vi har f\u00e5tt och vi har anv\u00e4nt det p\u00e5 bred bas. Det \u00e4r en man h\u00e4r som \u00e4r fr\u00e5n Bor\u00e5s och han gav mig en tidning, d\u00e4r det st\u00e5r att i Algots fabriker arbetade \u00e5tminstone \u00e5tta finska barn, fem grekiska och tv\u00e5 svenska under femton \u00e5r och att de \u00e4r anslutna till fackf\u00f6reningen. Det har inte f\u00f6rekommit i de l\u00e4n som jag tj\u00e4nstgjort i, att 15- 14 och 13-\u00e5ringar f\u00e5tt g\u00e5 ut i f\u00f6rv\u00e4rvslivet utan de har varit tvungna att forts\u00e4tta skolan.<\/p>\n\n\n\n H\u00e4r \u00e4r ju ett uppenbart fel \u2013 det strider ju faktiskt mot arbetarskyddslagen.<\/p>\n\n\n\n Modersm\u00e5let \u00e4r v\u00e4ldigt viktigt f\u00f6r kroaterna genom hela deras historia f\u00f6r bevarande av den nationella s\u00e4rarten. Vi har velat ha undervisning i kroatiska i separata spr\u00e5kklasser. Tyv\u00e4rr har vi inte f\u00e5tt det.<\/p>\n\n\n\n Jag g\u00e5r i f\u00f6rskoleseminariet i Stockholm och har haft lite pyssel med utl\u00e4ndska barn, s\u00e4rskilt nu p\u00e5 de sista sex veckorna, d\u00e4rf\u00f6r att jag har praktiserat i en lekskola, d\u00e4r man n\u00e4stan bara har utl\u00e4ndska barn och d\u00e4r man f\u00f6rra v\u00e5rterminen med Skol\u00f6verstyrelsen och Invandrarverket och kommunernas barnstugebyr\u00e5 gett tillst\u00e5nd till \u201df\u00f6rs\u00f6ksverksamhet f\u00f6r invandrarbarn\u201d. De som gick d\u00e4r f\u00f6rra v\u00e5ren g\u00e5r nu d\u00e4r andra \u00e5ret. St\u00f6rsta delen av barnen vi har i den gruppen gick d\u00e4r f\u00f6rra v\u00e5ren och var med i f\u00f6rs\u00f6ksverksamheten. Men jag vill s\u00e4ga att barngruppen \u00e4r den s\u00e4msta lekskolegrupp som jag n\u00e5gonsin sett. De \u00e4r s\u00e5 sv\u00e5ra att hantera.<\/p>\n\n\n\n Jag har aldrig i mitt liv s\u00e5 p\u00e5tagligt sett hur sm\u00e5 barn p\u00e5 sex \u00e5r kan sk\u00e4mmas \u00f6ver sitt modersm\u00e5l, hur sm\u00e5 barn kan neka till att deras modersm\u00e5l \u00e4r n\u00e5gonting annat \u00e4n svenska. Jag kan inte v\u00e4nta p\u00e5 att n\u00e5gon av dessa barn skall bli diktare, varken p\u00e5 sitt modersm\u00e5l eller p\u00e5 svenska. Varken i det f\u00f6rskoleseminariet i Stockholm, d\u00e4r jag g\u00e5r, eller andra som jag har kunnat h\u00f6ra p\u00e5 har man pratat om spr\u00e5ket och tv\u00e5spr\u00e5kigheten med tanke p\u00e5 invandrarbarn. Vi som har invandrare i f\u00f6rskoleseminariet har kr\u00e4vt detta och det har inte h\u00f6rt till studieplanen. Jag har intervjuat l\u00e4rare i grundskolan, l\u00e4rare som har invandrarbarn. De har inte heller haft i sina seminarier s\u00e5 mycket som ett ord om invandrarbarn och om flerspr\u00e5kiga barn. Jag vill n\u00e4mna att Barnstugeutredningen fr\u00e5n 68 fr\u00e5n Socialstyrelsen f\u00f6resl\u00e5r upps\u00f6kande verksamhet f\u00f6r invandrarbarn, allts\u00e5 de som \u00e4r i behov av att l\u00e4ra svenska f\u00f6re grundskolan f\u00f6r att klara sig b\u00e4ttre i skolan, Man f\u00f6resl\u00e5r att dessa barn skall vara 4-\u00e5riga och att de eventuellt skall f\u00e5 n\u00e5got st\u00f6d p\u00e5 sitt modersm\u00e5l, att de skall kunna ha tv\u00e5spr\u00e5kig personal.<\/p>\n\n\n\n Jag t\u00e4nkte ta upp f\u00f6rberedelseklasserna. Jag skulle inte vilja tillh\u00f6ra en f\u00f6rberedelseklass. Som institution \u00f6r den ganska bra, men jag tror att det m\u00e5ste vara sv\u00e5rt att f\u00e5 fram mogna l\u00e4rare som \u00e4r kompetenta. Anledningen \u00e4r inte att de inte har yrkesm\u00e4ssiga och pedagogiska kunskaper, utan det \u00e4r v\u00e4l att vi har yrkesm\u00e4ssiga och pedagogiska kunskaper, utan det \u00e4r v\u00e4l att vi har den samh\u00e4llsideologin av liberal karakt\u00e4r och d\u00e4rigenom \u00e4r man isolerad timma efter timma, dagar efter dagar med samma barn i ett rum och hatar dem. Jag menar att barnen kan bli fruktansv\u00e4rt skr\u00e4mda av den dolda aggressiviteten som d\u00f6ljer sig bakom folk som har s\u00e5dana samh\u00e4llsv\u00e4rderingar.<\/p>\n\n\n\n Nu har vi ju hela tiden ganska ensidigt behandlat spr\u00e5ket som en sv\u00e5righet f\u00f6r invandrarna att l\u00e4ra sig svenska. Jag tycker att i r\u00e4tt stor utstr\u00e4ckning, n\u00e4r man t ex konfronteras med finnarnas problem h\u00e4r i Stockholm och p\u00e5 andra st\u00e4llen, att man kunde v\u00e4nta sig en st\u00f6rre spr\u00e5kkunskap av den inf\u00f6dda svenska befolkningen i finska spr\u00e5ket. Det finns ett visst f\u00f6rakt f\u00f6r finska spr\u00e5ket h\u00e4r i Sverige. Docent Hanseg\u00e5rd tog fram uttrycket \u201den stat \u2013 ett spr\u00e5k\u201d. Det d\u00e4r \u00e4r n\u00e5gonting som f\u00f6rekom i Finland p\u00e5 trettiotalet. I det sammanhanget anv\u00e4ndes det ofta som slagord att man skall utrensa minoritetsspr\u00e5ket. I Finland har vi en finlandssvensk minoritet, bara 6,4% av befolkningen, egna milit\u00e4rf\u00f6rband som \u00e4r svenska, olika kulturinstitutioner, teatrar och ett riksdagsparti som \u00e4r svenskt. Landet \u00e4r tv\u00e5spr\u00e5kigt.<\/p>\n\n\n\n Jag \u00e4r l\u00e4rare i G\u00f6teborg, i teckning. Om man inte kan finska men har finska elever och man tror att man ska f\u00e5 hj\u00e4lp av finska elever, n\u00e4r man f\u00e5r nya elever, f\u00e5r man det inte. Det kan vara vilken som helst nationalitet. Det \u00e4r n\u00e4mligen s\u00e5 att den som har assimilerats mer i samh\u00e4llet inte hj\u00e4lper den som \u00e4r ny. Drivs med WordPress<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Invandrarriksdagen 1972 Stockholms terrassen, 2-3 december 1972 Del 2: Utbildningsfr\u00e5gor I andra panelen som tar upp utbildningsfr\u00e5gor deltar Margareta Ek fr\u00e5n S\u00d6, Hugo Serd\u00e9n fr\u00e5n Stockholms skoldirektion och Nils Erik Hanseg\u00e5rd, forskare och docent vid Uppsala universitet. Med ordf\u00f6randens till\u00e5telse l\u00e5ter vi professor Hanseg\u00e5rd b\u00f6rja. Nils Erik Hanseg\u00e5rd (Uppsala universitet) Jag skulle tala om den […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-14","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/immigrant.org\/invandrarriksdagen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/14","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/immigrant.org\/invandrarriksdagen\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/immigrant.org\/invandrarriksdagen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/immigrant.org\/invandrarriksdagen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/immigrant.org\/invandrarriksdagen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=14"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/immigrant.org\/invandrarriksdagen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/14\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":16,"href":"https:\/\/immigrant.org\/invandrarriksdagen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/14\/revisions\/16"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/immigrant.org\/invandrarriksdagen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=14"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}Hugo Serd\u00e9n (Stockholms skoldirektion)<\/h4>\n\n\n\n
Margareta Ek<\/h4>\n\n\n\n
Hugo Serd\u00e9n<\/h4>\n\n\n\n
Nils Erik Hanseg\u00e5rd<\/h4>\n\n\n\n
Gunnel Karlsson<\/h4>\n\n\n\n
Branco Salaj<\/h4>\n\n\n\n
Annikki Nikula-Benito<\/h4>\n\n\n\n
Elias Eliasson<\/h4>\n\n\n\n
K-G Roos<\/h4>\n\n\n\n
Smedstad<\/h4>\n\n\n\n