1. ALLMÄNT
Migrationen är en naturlig process i alla länder, både innanför och utanför landets gränser. Migrationen kan också bero på olika politiska, sociala, religiösa eller kulturella problem, krig m m som tvingar människor att lämna det land eller det område de traditionellt har varit bosatta i. Migrationen kan bli ett problem när:
a) den sker helt okontrollerat,
b) ett lands ursprungliga befolkning inte vill acceptera de nya invånarna som likvärdiga,
c) invandrarna inte är med i beslutsprocessen för att bygga upp det nya landet.
Migrationen till Sverige har pågått oavbrutet under hela Sveriges historia. Först på 1900-talet reglerades invandringen efter nu gällande principer med i praktiken invandringsstopp. Debatten om invandringspolitiken förs numera därför nästan uteslutande kring enskilda fall. Det svenska samhället och invandrarna är överens om att en reglerad invandring behövs - men detta får inte tolkas som invandringsstopp - där är vi oense med statsmakterna.
Ländernas regeringar måste arbeta fram gemensamma regler för en kontrollerad men generöst tilltagen migration mellan dem. Flyktingar skall inte vara föremål för samma regler. Sverige sägs vilja föra en generös flyktingpolitik. Men i dag vill man likställa många flyktingar med spontana invandrare. Det får inte ske. Varje flykting - eller invandrargrupp har sina specifika frågor. även inom samma medborgarskap finns det frågor som skiljer olika grupper från varandra. Varje enskild flykting eller invandrare har också sina särskilda frågor som kräver enskilda lösningar.
Detta hindrar inte att alla flyktingar och invandrare också har många gemensamma frågor, som särskiljer dem från majoritetsbefolkningen.
2. MODERSMÅLET OCH SKOLAN
Invandrarnas eget modersmål har som regel låg status i Sv
erige. Modersmålsundervisningen i skolan måste få samma status som annan språkundervisning för att den skall nå sitt syfte. Där tillräckligt elevunderlag finns, skall enspråkiga klasser vara en regel. Modersmålsundervisning i övriga fall skall vara minst fyra timmar per vecka enligt UNESCO:s rekommendationer. Skolan skall inte kräva att båda föräldrarna talar samma språk för att barnet skall ha rätt till modersmålsundervisning på något av språken. Tvåspråkighet är en tillgång för hela samhället.
Undervisningen i och på modersmålet skall vara obligatorisk. Skolan skall ge tillfälle för invandrareleverna att använda sitt modersmål inom ramen för skolans fria verksamhet.
Undervisning i svenska för vuxna invandrare skall inriktas på att ge invandrarna en funktionell insikt i språket. Merparten av undervisningstiden skall användas för att ge invandrarna en god kännedom om det svenska samhället, särskilt den del av samhället de kommer i kontakt med, och komplettera invandrarnas kunskaper inom de yrken de utövar i Sverige. Stat och kommun skall ha ansvaret för undervisningen. Invandrarföreningar bör också spela en viktig roll i förmedlandet av kunskaper om det svenska samhället och kunna påräkna stöd från samhället för detta.
3. ARBETSMARKNADEN
De vuxna invandrare som kommer till Sverige har som regel genomgått sin grundutbildning och ofta även en yrkesutbildning. Sverige tjänar betydande summor per invandrare som sätts direkt in i produktionen. En mycket hög procent invandrare arbetar i andra yrken än dem de är utbildade för. En kompletterande yrkesutbildning skall erbjudas de vuxna invandrarna. Invandrare arbetar i mycket högre grad än majoritetsbefolkningen i industrier med dålig arbetsmiljö. Förbättring av arbetsmiljön är en nödvändig förutsättning för att åstadkomma jämlikhet mellan den infödda befolkningen och invandrarna. Stor arbetslöshet råder bland invandrarungdomar, som fått sin utbildning i Sverige. Invandrarbarns utbildning måste därför ses över och anpassas till deras speciella behov.
Arbetsförmedlingens service till invandrargrupperna måste förbättras och förmedlingen av arbete anpassas till för invandrare lämpliga former. Tvåspråkig personal / tolkhjälp måste finnas på förmedlingsexpeditionerna.
Antidiskrimineringslagstiftning skall komma till stånd, som motverkar diskriminering av invandrare på arbetsmarknaden. Adekvata rättsmedel måste finnas för att se till att lagstiftningen efterlevs. Tvåspråkighet och kulturell kompetens skall vara meriterande för alla tjänster. Skolbetyg från grundskolan eller gymnasiet skall vara tillräckligt.
Asylsökande skall ges tillfälliga arbetstillstånd under den tid då staten prövar deras asylskäl.
4. SOCIALPOLITIK
En aktiv socialpolitik för invandrare kan genomföras genom att invandrarna själva är med. Den kulturkollision som svenskarna upplevde i övergången från lantbrukarsamhället till industrisamhället och nu upplever i övergången till det högteknokratiska samhället accentueras för många invandrargrupper som tvingas gå igenom samma process på kortare tid. Tvåspråkig personal bör få företräde till nya offentliga tjänster. Samhället skall aktivt verka för att allt fler svenskar lär sig något av invandrarnas språk. Tillgång till tolkservice skall finnas i alla kommuner, där det finns invandrare.
De svenska lagarna måste gälla för alla invånare i landet, vilket inte alltid är fallet.
Inom en del av invandrargrupperna har kvinnor av tradition mycket låg status. Det är viktigt, att kvinnorna får stöd så att deras ställning förbättras. Sammanslutningar och föreningar, där invandrarkvinnor är med, är ett viktigt inslag i detta arbete. När det gäller vård, pensioner och andra sociala rättigheter skall invandrarna ha samma rättigheter som infödda i riket.
5. FLYKTINGPOLITIK
Asylsökande skall få rätt till biträde från början. Väntetiden i flyktingsluss skall vara kortaste möjlig.
Flyktingförläggningar skall avskaffas. Ansvaret för flyktingmottagandet skall inte handhas av samma myndighet som den, som handlägger tillståndsfrågan.
Inför beslut om utvisning skall de svenska myndigheterna ta hänsyn till asylsökandes mänskliga rättigheter, samt hans/hennes fysiska och psykiska tillstånd. Barn skall under inga omständigheter tas i förvar.
Bevisbördan på flyktingskap skall inte enbart ligga på den asylsökande.
Under den tid då asylansökan prövas skall den asylsökande ha rätt att få tillfälligt arbetstillstånd.
Regeringens beslut den 13 december 1989 om skärpning av flyktingreglerna bör upphävas.
6. KULTURPOLITIK
Genom invandring har Sverige berikats med en mångnationell kultur på alla områden. Det finns invandrare inom litteratur, teater, musik, sång och andra kulturella områden. I Sverige finns invandrade kulturarbetare, som är kända inte bara i sina forna hemländer och i Sverige utan i hela världen. Många av dem representerar Sverige i utlandet i olika kultursammanhang. Sitt språk och kultur bör invandrare kunna bevara och utveckla, om de så vill. De kulturella invandrarorganisationerna är värda allt det stöd, de behöver.
Invandrarna skall ges möjlighet att utveckla den kultur som de kommer ifrån. Kulturyttringar, som kränker människovärdet, skall naturligtvis inte tillåtas vare sig bland svenskarna eller bland invandrarna. En aktiv kulturpolitik innebär att invandrarna ges ekonomiska möjligheter att behålla kontakterna med hemlandet och med andra länder, där invandrare med samma kulturella bakgrund finns. Att förklara invandrarnas kulturer för svenskarna skall inte vara ett självändamål. Stödet skall i första hand inriktas på andra former, där invandrarna själva kan njuta av och uppleva sin egen kultur.
Invandrarna skall få vara med i det svenska kulturella livet på samma villkor som svenskarna.
7. DISKRIMINERING OCH FÖRDOMAR
I dåliga ekonomiska tider blomstrar fördomar bland olika grupper i samhället, både invandrarnas fördomar mot svenskar och omvänt. Fördomar kan inte enbart motarbetas med information. S k "positiv diskriminering" kan också skapa nya fördomar, som på längre sikt försämrar invandrarnas ställning.
Kontakter mellan invandrare och svenskar måste förbättras. Det kan ske genom olika gemensamma arrangemang inom bl a kultur och idrott. Ett samarbete mellan svenska föreningar och invandrarföreningar kan ge mycket positiva resultat. Privata kontakter mellan svenskar och invandrare är viktiga. Politiska såväl som andra organisationer bör arbeta för att få med invandrarna i sin verksamhet.
Diskriminering av invandrarna i bostadsområden skall från statens sida inte tillåtas. Koncentrationen av invandrare i vissa områden skall mötas med aktiviteter och åtgärder, som gör området lika attraktivt som andra områden, där enbart svenskar bor. Segregation skall inte upplevas som ett negativt begrepp i sig.
8. MASSMEDIA
Invandrarna bör förekomma i vanliga program i radio och TV. Sveriges Radio bör eftersträva att också ha hallåmän som talar svenska med utländsk brytning. Sensationsjournalistik skall motarbetas. Invandrarna bör framställas som vanliga människor och deras aktiviteter skall presenteras på samma sätt, som man presenterar svenskarnas. Massmediafolk skall erbjudas möjlighet att lära sig om invandrarnas kulturella och sociala bakgrund, historia m m.
9 INVANDRARNAS POLITISKA REPRESENTATION
Ca 12 % av Sveriges befolkning är invandrare eller har invandrarbakgrund. Detta återspeglas inte i Sveriges politiska representation. 41 riksdagsplatser skulle teoretiskt kunna reserveras för invandrarna. De invandrare som idag är svenska medborgare, skulle kunna besätta 17 riksdagsplatser. De svenska riksdagspartierna bör arbeta för att i sina listor ha invandrare på valbar plats i proportion till väljarkåren. Detta gäller i ännu högre grad kommun och landsting, där alla invandrare efter tre år i Sverige har rätt att rösta.
Invandrare som grupp skall vara representerade i alla samhällsorgan, där intressegrupper har representanter, tex Sveriges Radio, Kulturrådet, Arbetsmarknadsstyrelsen, Skolverket, Statens ungdomsråd, länsarbetsnämnder, m m.
I Statens invandrarverks styrelse skall representanter för invandrare få vara med. Om så behövs, skall invandrarverket delas i två myndigheter, den ena, tillståndsmyndigheten, där svenskarna behåller sin rätt att själva bestämma över vilka, som skall få komma till Sverige, och den andra, den sociala myndigheten, som ansvarar för invandrare och flyktingar, som har fått rätt att stanna i Sverige och där invandrarna skall dela ansvaret även i styrelsen.
10. INVANDRARORGANISATIONER
Invandrarorganisationerna fyller en viktig funktion i samhället. Ofta har en invandrarorganisation uppgifter, som bland svenskar handhas av flera organisationer. mm. Invandrarna skall själva få bestämma i vilken organisation de vill arbeta.
Det är naturlig att det kan förekomma flera föreningar inom samma invandrargrupp, såsom det förekommer bland svenskar. Samarbete mellan invandrarföreningar skall stimuleras men föreningarna skall själva bestämma, hur de vill samarbeta. De skall inte underställas eller råka i beroendeförhållande till en myndighet.
11. INVANDRARNAS TROSBEKÄNNELSE
Invandrarna tillhör många trosbekännelser. Bland dem finns muslimer, kristna, hinduer, buddhister m fl. Det är viktigt, att deras trosutövning underlättas, t ex genom hjälp till lämpliga gudstjänstlokaler.
12. IMMIGRANT-INSTITUTET
Immigranternas Riksförbund stödjer aktivt Immigrantinstitutets verksamhet. Immigrant-institutets dokumentationscentral, skapad av invandrare, är unik i Sverige.
Programmet skrevs av Miguel Benito, som presenterade det vid Immigrant-institutets årsmöte 1979, där det antogs. Programmet övertogs 1980 av den nybildade Immigranternas riksförbund, som i sin revision den 23 mars 1991 lade till den senaste punkten om Immigrant-institutet.