{"id":188,"date":"2022-02-07T17:56:44","date_gmt":"2022-02-07T17:56:44","guid":{"rendered":"https:\/\/immigrant.org\/aktuellt\/?p=188"},"modified":"2022-02-07T17:57:54","modified_gmt":"2022-02-07T17:57:54","slug":"svenska-sprakets-stallning-maste-diskuteras-i-valrorelsen-2022","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/immigrant.org\/aktuellt\/2022\/02\/07\/svenska-sprakets-stallning-maste-diskuteras-i-valrorelsen-2022\/","title":{"rendered":"Svenska spr\u00e5kets st\u00e4llning m\u00e5ste diskuteras i valr\u00f6relsen 2022!"},"content":{"rendered":"\n<p><strong>Svenska spr\u00e5kets st\u00e4llning m\u00e5ste diskuteras i valr\u00f6relsen 2022!<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Sveriges riksdag antog enh\u00e4lligt en spr\u00e5klag 2009, varefter \u00e4ven Island och Norge i Norden&nbsp;har&nbsp;antagit spr\u00e5klagar. Men har denna spr\u00e5klag f\u00f6rm\u00e5tt d\u00e4mma upp f\u00f6r engelskans&nbsp;fortsatta expansion p\u00e5 svenskans bekostnad? Spr\u00e5kf\u00f6rsvarets svar \u00e4r nej.<\/p>\n\n\n\n<p>Svenska spr\u00e5ket, liksom danska, f\u00e4r\u00f6iska, isl\u00e4ndska och norska<strong>,<\/strong> utg\u00f6r en forts\u00e4ttning p\u00e5&nbsp;<strong>\u2013 <\/strong>och utveckling av&nbsp;<strong>\u2013 <\/strong>urnordiskan, har f\u00f6rmodligen talats i minst 2000 \u00e5r i Sverige. Under denna tid har det p\u00e5verkats av andra spr\u00e5k, bland annat latin, grekiska, tyska, franska och nu engelska. Dess fortbest\u00e5nd har dock i grund och botten varit ohotat. Den spr\u00e5kliga m\u00e5ngfalden i v\u00e4rlden och varje spr\u00e5k har ett v\u00e4rde i sig. Spr\u00e5ket sk\u00e4nker identitet \u00e5t individen och utg\u00f6r en brygga bak\u00e5t i tiden till familjen, sl\u00e4kten, traditionen och historien. Ett gemensamt spr\u00e5k \u00e4r ocks\u00e5 en f\u00f6ruts\u00e4ttning och ett redskap f\u00f6r att fatta gemensamma och demokratiska beslut. Svenska spr\u00e5ket \u00e4r ett s\u00e4tt att se p\u00e5 livet och verkligheten, en omistlig del av Sveriges historia och svenskars identitet.<\/p>\n\n\n\n<p>I dag&nbsp;hotas emellertid svenskans \u00f6verlevnad genom engelskans expansion inom allt fler dom\u00e4ner, inte minst inom skola, h\u00f6gre utbildning och forskning och i det offentliga rummet, det vill s\u00e4ga radio\/tv, reklam, namngivning och sociala medier. Detta beror p\u00e5 utvecklingen av satellit-tv, datoriseringen och utvecklingen av internet, den engelskspr\u00e5kiga massmedieindustrins globala dominans och slutligen engelskans nuvarande st\u00e4llning som v\u00e4rldens lingua franca.<\/p>\n\n\n\n<p>Spr\u00e5kf\u00f6rsvaret vill f\u00e4sta riksdagspartiernas uppm\u00e4rksamhet p\u00e5 vissa nyckelfr\u00e5gor i detta sammanhang.<\/p>\n\n\n\n<p>\u00b7&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; <strong>Det \u00e4r <\/strong><strong>helt felaktigt <\/strong>att till\u00e5ta f\u00f6rekomsten av skattefinansierade engelskspr\u00e5kiga friskolor med Internationella Engelska Skolan i spetsen. Dessa spr\u00e5kbytesskolor undergr\u00e4ver i praktiken svenska spr\u00e5kets st\u00e4llning; dessa skolor har n\u00e4mligen r\u00e4tt att bedriva undervisning p\u00e5 engelska upp till 50 procent av lektionstiden i grundskolan och upp till 90 procent i gymnasiet. Det \u00e4r absurt att ge engelskan denna s\u00e4rst\u00e4llning; i praktiken inneb\u00e4r det ett brott mot spr\u00e5klagen, som stadgar att svenska \u00e4r Sveriges huvudspr\u00e5k. Sverige har absolut inte haft n\u00e5gra problem med engelskkunskaperna f\u00f6re kommunaliseringen och friskolereformen. Spetsf\u00f6rdelar i spr\u00e5k p\u00e5 individ-, f\u00f6retags- och nationell niv\u00e5 kan bara uppn\u00e5s genom flerspr\u00e5kig kompetens, inte genom enbart tv\u00e5spr\u00e5kig kompetens. Sverige har inte lyckats exportera sin undervisningsmodell till andra j\u00e4mf\u00f6rbara l\u00e4nder, inte ens till Norden. Andra j\u00e4mf\u00f6rbara l\u00e4nder har haft sj\u00e4lvbevarelsedrift nog att inse att det faktum att l\u00e5ta ett fr\u00e4mmande spr\u00e5k tr\u00e4nga ut det egna huvudspr\u00e5ket fr\u00e5n skolv\u00e4sendet \u00e4r detsamma som ett l\u00e5ngsamt spr\u00e5kligt sj\u00e4lvmord.<\/p>\n\n\n\n<p>\u00b7&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; <strong>Vissa partier har<\/strong> under flera \u00e5rs tid \u00e4gnat mycken energi \u00e5t att pl\u00e4dera f\u00f6r spr\u00e5kkrav f\u00f6r invandrare i samband med medborgarskap. Spr\u00e5kf\u00f6rsvaret \u00e4r inte emot spr\u00e5kkrav, om de samtidigt ses som b\u00e5de en r\u00e4ttighet&nbsp;och&nbsp;som en skyldighet&nbsp;och inte anv\u00e4nds i rent exkluderingssyfte. Det intressanta \u00e4r emellertid att samma partier inte har lyft ett finger emot engelskans expansion i Sverige, speciellt de engelskspr\u00e5kiga friskolorna. Tv\u00e4rtom har de ofta p\u00e5 kommunal niv\u00e5 varit behj\u00e4lpliga med att kratta manegen f\u00f6r etablering av engelskspr\u00e5kiga friskolor. De enda invandrare som i stor utstr\u00e4ckning kan klara sig i Sverige utan att l\u00e4ra sig fullgod svenska \u00e4r engelsktalande<strong>. \u00d6<\/strong>vriga invandrargrupper m\u00e5ste l\u00e4ra sig svenska f\u00f6r att \u00f6verhuvudtaget f\u00e5 ett jobb och avancera, vilket det stora flertalet ocks\u00e5 inser.<\/p>\n\n\n\n<p>\u00b7&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; <strong>Det \u00e4r viktigt<\/strong> attf\u00f6rsvara den mellannordiska spr\u00e5kf\u00f6rst\u00e5elsen, eftersom svenska, danska och norska f\u00f6rst\u00e5s av drygt 20 miljoner m\u00e4nniskor och fungerar som motvikt till engelskan. Tv\u00e5 n\u00f6dv\u00e4ndiga \u00e5tg\u00e4rder sticker ut. Grannspr\u00e5ksundervisningen i Sverige m\u00e5ste st\u00e4rkas, s\u00e4rskilt i danska och norska, bl.a. genom att kursplanerna i svenska uttryckligen sl\u00e5r fast att undervisning i danska och norska \u00e4r obligatorisk fr.o.m. grundskolans h\u00f6gstadium. Dessutom m\u00e5ste det s\u00e4kerst\u00e4llas att alla nordbor kan se tv-program fr\u00e5n de \u00f6vriga nordiska grannl\u00e4nderna, eventuellt genom att den statliga tv-licensen i respektive nordiskt land g\u00e4ller f\u00f6r alla l\u00e4nder. Den mellannordiska spr\u00e5kf\u00f6rst\u00e5elsen har p\u00e5 senare \u00e5r f\u00f6rs\u00e4mrats, och detta m\u00e5ste Sverige aktivt motverka.<\/p>\n\n\n\n<p>\u00b7&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; <strong>Sist och slutligen:&nbsp;<\/strong>Spr\u00e5klagens tillkomst var viktig, men den har uppenbarligen varit otillr\u00e4cklig, eftersom engelskans expansion forts\u00e4tter i en orov\u00e4ckande h\u00f6g takt. Spr\u00e5kf\u00f6rsvaret p\u00e5pekade redan tidigt vissa brister i spr\u00e5klagen. Den \u00e4r enbart en skyldighetslag f\u00f6r myndigheterna i st\u00e4llet f\u00f6r en kombinerad r\u00e4ttighets- och skyldighetslag med fokus p\u00e5 den enskilde medborgarens r\u00e4ttigheter. Den har en begr\u00e4nsad r\u00e4ckvidd; den \u00e4r tvingande enbart vad g\u00e4ller det allm\u00e4nnas k\u00e4rnomr\u00e5de, det vill s\u00e4ga i fr\u00e5ga om protokoll, beslut, f\u00f6reskrifter och andra dokument av liknande karakt\u00e4r. Lagen omfattar \u00f6verhuvudtaget inte den privata sektorn och inneh\u00e5ller \u00f6verhuvudtaget inga sanktioner vid brott mot spr\u00e5klagen. Spr\u00e5klagen \u00e4r f\u00f6r \u00f6vrigt f\u00f6rbluffande ok\u00e4nd bland allm\u00e4nheten.<\/p>\n\n\n\n<p>Spr\u00e5kf\u00f6rsvaret kr\u00e4ver att regering och riksdag skyndsamt tills\u00e4tter en bred kommitt\u00e9, som utreder svenska spr\u00e5kets st\u00e4llning, spr\u00e5klagens hittillsvarande konsekvenser&nbsp;och hur spr\u00e5klagen ska kunna f\u00f6rst\u00e4rkas.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Spr\u00e5kf\u00f6rsvarets styrelse<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p><strong>N\u00e4tverket Spr\u00e5kf\u00f6rsvaret<br><\/strong><br><strong><a rel=\"noreferrer noopener\" href=\"http:\/\/www.spr%C3%A5kf%C3%B6rsvaret.se\" target=\"_blank\">http:\/\/www.spr\u00e5kf\u00f6rsvaret.se<\/a><\/strong><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Svenska spr\u00e5kets st\u00e4llning m\u00e5ste diskuteras i valr\u00f6relsen 2022! Sveriges riksdag antog enh\u00e4lligt en spr\u00e5klag 2009, varefter \u00e4ven Island och Norge i Norden&nbsp;har&nbsp;antagit spr\u00e5klagar. Men har denna spr\u00e5klag f\u00f6rm\u00e5tt d\u00e4mma upp f\u00f6r engelskans&nbsp;fortsatta expansion p\u00e5 svenskans bekostnad? Spr\u00e5kf\u00f6rsvarets svar \u00e4r nej. Svenska spr\u00e5ket, liksom danska, f\u00e4r\u00f6iska, isl\u00e4ndska och norska, utg\u00f6r en forts\u00e4ttning p\u00e5&nbsp;\u2013 och utveckling av&nbsp;\u2013 [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[7,5],"tags":[],"class_list":["post-188","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-debatt","category-samhalle"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/immigrant.org\/aktuellt\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/188","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/immigrant.org\/aktuellt\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/immigrant.org\/aktuellt\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/immigrant.org\/aktuellt\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/immigrant.org\/aktuellt\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=188"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/immigrant.org\/aktuellt\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/188\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":189,"href":"https:\/\/immigrant.org\/aktuellt\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/188\/revisions\/189"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/immigrant.org\/aktuellt\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=188"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/immigrant.org\/aktuellt\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=188"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/immigrant.org\/aktuellt\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=188"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}