Immigrant-institutet Datum 1(12)

Katrinedalsgatan 43 2006-01-27
504 51 Borås
tel 033-136070
e-post: migrant@immi.se

Stockholms tingsrätt
Avdelning 7
Box 8307
104 20 Stockholm

Kompletterande synpunkter och bilagor i mål T 30270-05 med anledning av SPF:s svaromål 2005-12-08, aktbilaga 12

Styrelsen för psykologiskt försvar har tydligen inte kontrollerat de uppgifter som Immigrant-institutet angivit i sin stämningsansökan.

SPF skriver att Immigrant-institutets katalog endast varit en av många källor för framställandet av katalogen "Minoriternas medier". På andra ställen anger SPF endast tre källor: Kulturrådet, Presstödsnämnden och Immigrant-institutet. Ytterligare källor anges inte med namn, vare sig i SPFs skrifter eller i SPF:s svaromål utom med svävande formuleringar.

Av de tre angivna källorna är Kulturrådets katalog som källa försumbar, då endast några enstaka titlar i Kulturrådets katalog i viss mån är relevanta och kan saknas i Immigrant-institutets kataloger över invandrartidskrifter.

Den andra källa, Presstödsnämnden, som SPF åberopar, får enligt domen i målet T7557-05 i Stockholms tingsrätt inte anges som källa när det gäller nya kataloger, utan hänvisas till Immigrant-institutet..

Därmed återstår endast en källa, Immigrant-institutet.

Yrkanden

Immigrant-institutet vidhåller yrkandena i enlighet med stämningsansökan

  1. Ersättning enligt 54§ första stycket Lag om upphovsrätt på 100 000 kr.
  2. Indragning och makulering av katalogdelen av skriften "Minoritetsmedier i Sverige, inklusive underlaget till katalogen i form av filer eller annat material, enligt 55& andra stycket. Som ett alternativ till indragning kan ersättning på 80 000 kr utgå.
  3. Skadestånd enligt 54§ andra stycket Lag om upphovsrätt på 50 000 kr.
  4. Ersättning för rättegångskostnader med ett belopp som kommer att preciseras senare.

Vidareutveckling av talan

Vi vill bemöta några av de påståenden som SPF lämnat i sitt svaromål daterat 2005-12-08 (aktibilaga 12) med bilagor (aktbilagor 13-15).

Tolkning av domen mot Presstödsnämnden

Det är rätt att domen mot Presstödsnämnden inte uppger att Immigrant-institutets katalog åtnjuter katalogskydd – den saken prövades inte i och med att parterna nådde förlikning. Å andra sidan måste domen tolkas så att Presstödsnämnden inte längre kan anges som källa till de uppgifter som förekommer i deras katalog, utan Immigrant-institutet är källan. Någon annan tolkning är inte möjlig. En text med det innebördet finns på Presstödsnämndens hemsida i enlighet med domen. Den internetbaserade versionen av skriften har Presstödsnämnden dragit in i enlighet med domens mening.

För att det inte ska råda någon tvekan om att Presstödsnämndens katalog bygger på Immigrant-institutets kataloger, och för att kunna övertyga SPF, som verkar ifrågasätta domen, bifogas de två filer som Presstödsnämnden använt sig av och som båda kommer från Immigrant-institutet samt en kommenterad version av Nämndens katalog.

(Bilaga 1 – Stockholms tingsrätts dom i mål T7557-05)
(Bilaga 2 – Lista från Immigrant-institutet publicerad 2000-2002 och som sedan kopierades av Presstödsnämnden)
(Bilaga 3 –Lista över invandrartidskrifter levererad av Immigrant-institutet till Presstödsnämnden 2002…)
(Bilaga 4 – Presstödsnämndens lista över invandrartidskrifter publicerad i rapporten Minoriteternas medier på sidorna 139-151)

Katalogskydd har man utan att behöva få det prövat av domstol varje gång. En myndighet som SPF borde ha förstått det av egen kraft.

SPF anger en avsiktsförklaring om att syftet är att katalogen ska uppdateras med jämna mellanrum. Målet är därför av stor vikt för Immigrant-institutet, som varit ensam om producerandet av invandrartidskriftskataloger i trettio års tid.

Tolkning av katalogskyddet

SPF tycks tolka katalogsyddet i 49 § lagen om upphovsrätt mycket snävt, så snävt att lagen aldrig kan åberopas i praktiken. Det är sällan som man kopierar en katalog rakt upp och ner. I målet mellan Eniro och Gulan var det uppenbart att det fanns skillnader mellan de två katalogerna. Det avgörande var dock att uppgifterna i Gulan hade först hämtats från Eniro och sedan bearbetats och kompletterats eller ändrats. Det fick inte Gulan göra.

SPF har för sin katalog utgått från de uppgifter som redan fanns i Immigrant-institutets kataloger. Dessa uppgifter har sedan redigerats i fall det skett adressändring eller annan uppgift ändrats under tiden. Något egentligt arbete för att skapa katalogen har man inte alls gjort, utan det handlar om en redigering av existerande katalog, i motsats till vad SPF hävdar.

SPF hävdar att deras katalog är

"ett resultat av ett gediget, kvalificerat arbete som på SPF:s uppdrag utförts av en erfaren medieforskare."

Och vidare:

"Kostnaden … uppgick till 1 295 000 kronor, vilket ger en antydan om måttet på den bakomliggande arbetsinsatsen".

Projektet var budgeterat till 800 000 kr enligt upphandlingsbeslutet. Det har alltså blivit 62% dyrare än vad SPF räknade med. Vi förstår att SPF måste ha svårt att erkänna att pengarna använts fel.

Om kopian kostat så mycket då bör Immigrant-institutets arbetsinsats vara värd mångdubbelt mer, och det är just därför som lagen om katalogskyddet finns till. Med sin formulering erkänner SPF att tidskriftskatalogen ska åtnjuta katalogskydd enligt lagen. Det gäller alltså att fastställa vilken av de två katalogerna som är originalet.

SPF:s uppgift om kostnader de själva haft innebär också att våra krav på ersättning resp skadestånd är mycket blygsamma i relation till de kostnader SPF inte haft tack vare det av Immigrant-institutet redan gjorda arbetet.

Europaparlamentets direktiv om rättskydd för databaser

Europaparlamentets och Rådets direktiv 96/9 EG den 11 mars 1996 om rättskydd för databaser anger tydligt att det inte ska vara tillåtet att tillgodogöra sig andras arbeten, göra små ändringar som i sig också kan vara kostsamma, men ignorera de rättigheter som den ursprungliga institutionen har. Det är idag mycket lätt att registrera uppgifter från en databas till en annan. Detta är uttryckligen inte tillåtet, utan ägaren till originaldatabasen disponerar över databasens vidareanvändning.

Vi återger här några av direktivets texter av betydelse för målet:

Andra lagtolkningar

Henry Olsson skriver i boken "Upphovsrättslagstiftningen", på sidan 318:

"Av förarbetena framgår att skyddet mot eftergörande gäller inte bara direkt eftertryck eller liknande av sammanställningen utan också eftergörande av uppgifterna i "samma eller liknande form", dvs mer eller mindre beslöjade plagiat (auktorrättskommittén, NJA II 1961, s. 323)."

Han anför exemplet med krukväxter (s. 324), som avgjordes av Högsta domstolen 1985. De kort som kopierades uppgick till 62% av materialet, av 64 kort kopierades 40 och 13 var nya. Det ansågs tillräckligt för att anse att plagiat förelåg i det fallet. Att delar av materialet gick att hitta på andra ställen var inte ett hinder enligt HD. Inte heller att bilderna av krukväxterna var andra än dem i den första tidskriftens utgivning. När det gäller Immigrant-institutets och SPF:s kataloger är skillnaden mycket mindre. En genomgång av titlarna visar att det rör sig endast om 17-18 titlar i SPF:s katalog som inte fanns i Immigrant-institutets kataloger. Några av dessa titlar är det fortfarande tveksamt om de alls ska vara med i en katalog som denna.

Leonor Camaüers synpunkter (aktbilaga 13)

Vi finner inte anledning att gå i polemik mot ett svarsbrev från Leonor Camaüer till Immigrant-institutets brev till SPF i maj 2005, som bara innehåller hänsyftningar eller irrelevanta uppgifter, utom i följande tre frågor:

1) enligt Camauër har hon utelämnat 83 tidskrifter som ingick i Immigrant-institutets katalog för att de hade upphört. Visst ja, uppgiften om att de hade upphört fanns ju redan på Immigrant-institutets tryckta katalog 2001 för en del av dem och för de flesta andra i den Internetversion som uppdateras kontinuerligt. Det viktiga är inte vad hon har utelämnat, utan vad hon återgivit. Hon har ett märkligt sätt att resonera för att slippa plagiatstämpeln. Det är det som kopierats som utgör plagiatet, inte det som utelämnats. I vissa fall utelämnade hon även vissa tidskrifter som fortfarande utkommer.

2) Hon skriver i slutet av brevet:

"Benitos omnämnande av versionen på Internet (vilken överhuvudtaget inte existerar) ger enligt min mening en fingervisning på hans sätt att avläsa verkligheten".

Visst ja, någon Internetversion av tidskriftskatalogen hos SPF existerar inte, det vet vi nu i efterhand. Men uppgiften om dess existens är inte fantiserat av Benito utan kommer från den information som SPF själv lämnat i ett följebrev till den första rapporten, aktbilaga 14 i målet, och som också lämnats till rätten. Följebrevet avslutas med:

"Studien Minoritetsmedier och minoritetsmedierpolitik i Sverige – en kartläggning och katalogen Minoritetsmedier i Sverige kan laddas ner eller beställas från SPFs webbplats www.psycdef.se."

3) Immigrant-institutet uppgav i brevet till SPF att vi hade tidigare varit i kontakt med Leonor Camaüer och tvingat henne att dra tillbaka katalogen över invandrartidskrifter hon hade återgivit i en skrift om minoritetsmedia i en internationell rapport. Mot detta svarar inte Leonor Camaüer med sakupplysning om de rätta förhållandena utan i stället med:

"det vore enligt min mening bra om du (SPF:s tjänsteman, vår anm.) kollar med juristen om ovanstående inte börjar likna trakasserier och/eller förtal".

Att begära att hon drog tillbaka tidskriftskatalogen kan inte vara något annat än att hävda vår rätt till katalogen. Och det accepterade hon den gången, visserligen efter lång betänketid och upprepade krav från oss. Möjligtvis har SPF hållits ovetande om Camauërs försök till fusk. Men det är en sak dem emellan att reda ut. För vår del är saken med det första försöket till fusk utagerad i och med att Camauër drog tillbaka katalogdelen. Uppgiften blir nu åter relevant i detta mål så till vida att det handlar om samma kataloguppgifter med vissa kompletteringar och uteslutningar.

Vi lämnar till rätten som bilagor utdrag ur de två versionerna av hennes artikel som publicerades av London School of Economics, och som Leonor Camaüer också citerar i boken Minoritetsmedier och minoritetsmedierpolitik i Sverige på flera ställen, nämligen artikeln "Mapping minorities and their media". Den första versionen publicerades hösten 2002. I denna version finns en mer eller mindre exakt kopia av Immigrant-institutets datakatalog från 2000 med vissa utelämningar och smärre ändringar, samma katalog som Presstödsnämnden hade kopierat ungefär samtidigt. Se åter bilaga 2.

Skillnaden med Immigrant-institutets katalog är att titlarna är ordnade efter språk i stället för alfabetiskt och att en del av institutets information har utelämnats i Camauërs artikel.

Leonor Camaüer drog in senare efter våra krav katalogdelen från artikeln i fråga. Därför kan man i den senare versionen inte längre se katalogen.

Den senare versionen kunde hämtas på adressen

http: // www.lse.ac.uk/collections/EMTEL/Minorities/project_home.html, som inte är aktuell längre.

På sidan 21 i den senare versionen av den svenska rapporten gick att läsa:

"Newspapers and Periodicals (print media)

The reader will find the catalogue Invandrar- och minoritetstidskrifter (Immigrant and Minority Periodicals, my translation) at the web site of Immigrantinstitutet (The Immigrant Institute), www.immi.se/tidskrifter/."

(Se bilaga 5 – Mapping minorities and their media. Andra versionen)

Man kan sedan konsultera sidan 21 och följande sidor i den äldre versionen, på samma adress men i Internetarkivet:

http://web.archive.org/web/20030413120055/http://www.lse.ac.uk/collections/EMTEL/Minorities/papers/swedenreport.doc

Där ser vi att det står något helt annat:

"Newspapers and Periodicals

Arabic

AL-AKHBAR AL-NAQABIYAH (quarterly)

Editor: The Swedish Workers’ Organisation (LO)

LO, 10553 Stockholm

tel 46 (0)8 796 25 00

fax 46 (0)8 20 03 58

Längst ner på sidan 21:

1) This inventory builds on the catalogue Invandrar- och minoritetstidskrifter, which is available at the web site of the National Integration Office and latest updated 2001-09-01 (www.integrationsverket.se/tidskriftera.html); the list of recipients of subsidies to "art periodicals" provided by the Swedish Council for Cultural Affairs; and the list of recipients of press subidies provided by the Swedish Press Subsidies Council. Minority media constitute a landscape in continuous change as periodicals may rapidly appear and disappear. I make therefore no claim as to the completeness of this inventory. This inventory only comprises print newspapers and magazines.

Fortsättning på sidan 22:

ARAM (Aramaic, Arabic, English and Swedish) (biannual)

Editor: Syrianska Akademikernas Förbund

Box 747, 114 79 Stockholm

tel & fax 46 (0)8 795 84 89

BAHRO SURYOYO (Aramaic, Arabic, Turkish and Swedish) (monthly)

Editor: Syrianska Riksförbundet

Box 354, 151 24 Södertälje

tel 46 (0)8 550 161 71"

Övriga språk följer på sidan 22 och fram till sidan 44.

(Se bilaga 6 – Mapping minorities and their media. Första versionen)

Första försöket till fusk lyckades vi som sagt få bort från den vetenskapliga världen, efter några månaders samtal och övertalning. Det andra försöket har vi varit tvungna att vända oss till domstol med för att få rätt i sak, eftersom hon nu utnyttjar en myndighet för att slippa eget ansvar. Enligt lagen om upphovsrätt riskerar den som bryter mot upphovsrätten böter eller fängelse i högst två år. Vi anser att domstolen mycket väl kan utdöma böter som ett sätt att få tillbaka en del av de pengar hon har fått för ett arbete som redan var gjort av andra, dvs Immigrant-institutet.

Om SPFs katalog som sådan (aktbilaga 15)

Det kan tyckas vara svårt att jämföra posterna eftersom uppställningen i Immigrant-institutets tryckta upplaga och i Presstödsnämndens kopia är alfabetisk medan posterna i SPF:s katalog är uppdelade efter språk och upprepade flera gånger om. Vi ämnar därför under huvudförhandlingen att redovisa för var och en av posterna. Jämförelsen kan dock underlättas med hjälp av den arbetslista som SPF säger sig ha upprättat.

Arbetslista på 293 titlar

På sidan 23 i SPF:s rapport (aktbilaga 14) står:

Syftet preciseras och konkretiseras genom följande delsyften:

1. Att genom systematiskt uppsökande arbete ta fram en katalog över befintliga aktiva minoritetsmedier, som för varje medium anger kontakt- och produktionsuppgifter samt kortfattad information om huvudsakligt innehåll.

På sidan 41 och 100 (aktbilaga 14) kan man läsa följande två meningar:

Ur denna genomgång växte fram en arbetslista som omfattade 293 titlar med kontaktuppgifter.

Kartläggningen av de tryckta medierna påbörjades med framtagningen av en arbetslista som omfattade 293 titlar.

Det är av vikt för målet att genom arbetslistan se dels hur det systematiska uppsökande arbetet gått till, dels få ett instrument för att göra jämförelsen mellan katalogerna lättare för ögat. Likaså är det av värde ifall arbetslistan innehåller uppgift om de andra källor som man uppger ha använt sig av.

Stig Strömholm skriver i sin bok "Upphovsrätt och internationell rätt", Norstedt 2001, s. 276:

Fixering av skyddat material på en datorns hårddisk liksom vid lagring i en databas… utgör den rättsligt relevanta platsen för handlingen, som i dessa fall utgör mångfaldigande."

Det är möjligt att Leonor Camaüer gjort sig skyldig till dataintrång redan vid utarbetandet av arbetsmaterialet med de 293 poster hon nämner.

Immigrant-institutet anhåller om att rätten beordrar motparten att till rätten lämna arbetslistan med de 293 titlarna som kompletterande bevisning för vår talan, och att vi får tid att studera den innan huvudförhandlingen.

Avgränsningar

På sidan 23 i aktbilagan 14:

1.5 Avgränsningar

Kartläggningen av minoritetsmedierna bygger nästan uteslutande på självrapporterade uppgifter, det vill säga, på information som tillhandahölls av kontaktpersoner för de olika medierna. Givet projektets omfattning (över 370 medier på cirka 40 språk har kartlagts) och de tidsmässiga, materiella och övriga villkor under vilka det genomfördes, säger det sig självt att möjligheterna att verifiera de självrapporterade uppgifterna har varit små. Sådana verifieringar gjordes därför endast i undantagsfall, till exempel när jag fann inkongruenser i enkätsvaren.

Här presenterar SPF motstridiga uppgifter i boken mot vad SPF till rätten skriver om"ett resultat av ett gediget, kvalificerat arbete". Vad är en katalog värd, vars uppgifter inte kontrolleras utom endast i undantagsfall?

Uttrycket "kartläggning" används helt felaktigt i rapporten och för en okunnig läsare framstår det som om SPF letat och funnit minoritetsmedierna själv. Så är det inte. När man jämför Immigrant-institutets och SPF:s kataloger är det endast 17 av de 136 titlar i SPF:s katalog över tidskrifter som har hämtats från andra källor.

Övrigt om kvaliteten och skillnaderna mellan katalogerna

SPF upprepar flera gånger om vad som skiljer de båda katalogerna, SPF:s och Immigrant-institutets. Skillnaderna är kosmetiska och hör till den kategori skillnader som kan göras för att dölja plagiat.

Det finns endast en skillnad som är påfallande, men som inte ökar katalogens värde, utan snarare sänker dess kvalitet. SPF uppger kontaktpersoner. En sådan uppgift kan vara av vikt i en katalog som förnyas årligen. I alla andra fallen är uppgiften utan värde, för att inte säga missvisande. Det är just därför som Immigrant-institutet inte uppgivit kontaktpersoner i sina kataloger. I SPF:s fall glöms alltför ofta bort föreningens namn som utgivare, likaså föreningens adress, just på grund av att man har prioriterat en uppgift som inte hänger ihop med tidskriften utan är av tillfällig natur. Det är inte säkert att personen som svarat på enkäten ens är kontaktperson för tidskriften som sådan, utan bara råkat svara enkäten för föreningens räkning. Viktigare och mer korrekta uppgifter skulle vara ansvarig utgivare och redaktör, den ansvarige utgivaren på grund av sin roll angående yttrandefriheten, redaktören för sin roll i det praktiska redigeringsarbetet.

Ett exempel på hur tokigt det blivit i SPF:s katalog är redovisningen av kontaktperson för tidningen Uumajan suomalainen på sidorna 24 och 58. Det står:

Uumajan Suomalainen

Hemsida: www.sium.se, www.diskriminering.nu, www.centrummotrasism.nu, www.multinationella.netfirms.com.

Dessa hemsidor, fyra till antal, visar sig inte ha någonting att göra alls med tidskriften utan enbart med den uppgivna kontaktpersonens egna intressen vid sidan av denna tidskrift. Listan på hemsidor hade kunnat bli hur lång som helst. SPF har inte gjort den minsta kontroll av uppgifternas relevans.

En annan skillnad av ringa värde för katalogen är att SPF uppger geografisk fördelning i Sverige. SPF säger sig ha behov av en sådan uppgift. En sådan uppgift finns delvis redan – i de flesta fallen kan man avläsa spridningsområdet genom uppgift om utgivaren, föreningens säte eller föreningens karaktär. Är det fråga om rikstidningar så är spridningen också given.

Vi tvivlar på att den form SPF har valt är meningsfull. En granskning av uppgifterna tyder dessutom på att SPF haft svårt med detta. Ett exempel:

På sidan 19 i katalogen, aktbilaga 15, står om Geflen suomalainen, utgiven av finska föreningen i Gävle, följande:

Upplaga: 130

Geografisk fördelning i Sverige: Hela Sverige.

Det blir ju inte ens en halv tidning per kommun i Sverige. Vilket värde har denna felaktiga information?

Även om "Innehåll" påstår sig SPF vara ensamma om. Så är det inte. Beskrivningen av innehållet i tidskrifterna görs mycket utförligare i Immigrant-institutets kataloger.

SPF påstår också att man har ändrat adresser och kompletterat i vissa fall. Visst, det är ju därför kataloger revideras med visst mellanrum. Uppgifterna i en katalog ändras kontinuerligt. Katalogskyddet innebär inte att de enskilda uppgifterna i varje post är skyddade, utan det är sammanställningen som sådan. Meningen med skyddet är att en gång en katalog är offentliggjort kan ingen annan producera samma katalog genom att tillskriva adressaterna och be dem att kontrollera uppgifterna och därefter påstå att det är en ny katalog som kommer ut. Det är vad SPF gjort. Skulle SPF få rätt i målet då skulle Immigrant-institutets rätt att publicera en tidskriftskatalog för all framtid försvinna, trots den trettioåriga verksamheten med katalogen.

SPF anger också uppgift om län för tidskrifterna. En sådan uppgift kan man ta fram med hjälp av postadressen, som redan finns. Detta är ett mekaniskt tillägg som inte ökar katalogens kvalitet eller användbarhet.

När man sedan går till det lilla länsregistret blir man konfunderad. T.ex. på sidan 152, under Jönköpings län hittar vi:

Finska
Ruljanssi

Svenska
Ruljanssi

Är det fråga om en eller om två tidskrifter?

Under Örebro län hittar vi:

Norska
Daerpies dierie

Samiska
Daerpies dierie

Svenska
Daerpies dierie

Vad är det för information vi får här? Det är svårt att se värdet av den. I det senaste fallet med Örebro län är informationen dessutom helt fel. Tidskriften Daerpies dierie har ingenting med Örebro att göra, förutom att den råkar vara tryckt där. Tryckort är helt irrelevant i en katalog som denna. Daerpies dierie, en svensk-norsk kyrkoblad, är dessutom den enda tidskriften i katalogen för vilken tryckorten anges. Konsekvensen blir att också Örebro län hamnar i registret och inte med "en" utan med "tre" tidskrifter!

SPF hävdar att man kan sätta ihop flera kataloger och därmed undgå att bryta mot upphovsrätten

Det är ett resonemang som inte håller i upphovsrättslagstiftningen. Om man publicerar en bok så kan man inte hävda att man får kopiera en sida från en annan bok, bara för att den kopierade sidan ingår i ett större verk. Existerar inte någon copyright alls för SPF?.Upphovsrätten kan handla om en sida, en bild eller del av en katalog, det behöver inte vara en hel bok som kopieras, katalogen behöver inte vara kopierad i dess helhet. I SPF:s katalog är huvuddelen av tidskrifterna hämtade från Immigrant-institutets kataloger, endast ett litet fåtal (17 st.) invandrar- eller minoritetstidskrifter har hämtats från annat håll.

Även uppgiften att SPF:s katalog skulle omfatta flera medier än tidskrifter är irrelevant, eftersom det är tydligt att varje del är sig själv, tidskrifterna för sig, radio och tv för sig och någon blandning av uppgifterna finns inte, inte ens i registren. Den enda gemensamma mellan katalogen över tidskrifter och katalogen över radio-tv-stationer är att uppgifterna hamnar inom samma pärm, fast i separata sektioner, precis som de vita, rosa och gula sidorna i en telefonkatalog. De kan tryckas i samma volym eller i separata tryckta volymer, men de är olika kataloger likaväl, med var sin funktion och sitt innehåll.

Vi berör annars inte radio-och tv-delen i vår stämningsansökan, eftersom uppgifterna där inte kommer från oss, och dessutom inte åtnjuter skydd enligt upphovsrättslagen. Uppgifterna för radio- och tvmedier bygger på offentlig registrering och godkännande av licensansökningar och finns fritt tillgängliga för alla.

Språkindelning?

Att dela tidskrifterna efter språk är det sämsta möjliga alternativet i en tryckt katalog. Språkuppdelningen finns också i Immigrant-institutets kataloger. Indelningen språkvis är inget som SPF kan hävda som en nyhet. Skillnaden är att språkindelningen görs av oss bara i den Internetbaserade versionen eller i registret till den tryckta alfabetiska versionen.

SPF visar stora kunskapsbrister när det gäller hur man framställer kataloger.

Det är inte rimligt att en liten tidskrift som råkar ha några enstaka meningar eller sidor på fem språk ska upprepas fem gånger. Det är vad SPF gör med t.ex. tidskriften Pravo na rec och några till. Katalogen blir oanvändbar.

Frasen "utkommer även på…" som används av SPF i katalogen använder man i katalogiseringssammanhang endast om tidskriften utkommer i separata delar på olika språk. När olika språk finns i samma tryckta nummer kan man skriva meningen "med text även på…" eller en liknande fras. Det är inte oväsentligt att uppgiften om förekommande språk anges rätt och kan tolkas rätt av alla.

Många fel i SPF:s katalog – vanligt i plagiatsammanhang

Nästan på varje sida i katalogen går det att finna olika sorters skrivfel, tolkningsfel, fel i titlar eller undertitlar, fel i utgivande förenings namn, fel i namn på personer, etc. Summan av felen är tillräcklig för att upplagan som sådan skulle ha makulerats av myndigheten själv. Vi kommer att muntligen redovisa ytterligare exempel på fel och brister i SPF:s katalog över invandrar- och minoritetstidskrifter.

Tidskriften Bosanska posta, som utkommer på bosniska, anges endast med undertiteln på svenska. Som utgivande "organisation" anges två personnamn, varav det ena namnet avser den ansvarige utgivaren i Norge. Liknande fel förekommer i flera fall.

Angående hemsidor och elektroniska upplagor nöjer vi oss tills vidare med exempel på de tre första hemsidor som anges i Katalogen, aktbilaga 15:

Exempel 1:

Första adressen till en hemsida i katalogen, s. 8:

Tidskriften Kendil.

Hemsida: http: // home.swipnet.sj/eth"

Även om vi utgår från att .sj är felskrivet och skulle kunna vara .se, så kommer vi fram till en sida producerad av Erik, en svenskspråkig 14-årig kille som gillar golf, conter-strike, gitarr och piano, en trevlig sida förvisso men utan anknytning till katalogen.

Exempel 2:

Andra adressen till en hemsida i katalogen, s. 9:

Tidskriften Al-Tawasol

Hemsida: http: // www.fiaspost.se/

Existerar en sådan hemsida? Naturligtvis inte. Man ser direkt att "fiaspost" måste vara en del av epostadressen som tidskriften angivit. Men vilken domän använder de? Inte fiaspost, som inte existerar i cyberrymden.

Exempel 3:

Tredje adressen till en hemsida i katalogen, s. 10:

Tidskriften Bahro Suryoyo

Elektronisk upplaga: www.noturo.com

Adressen existerar, men går till Syrianska ungdomsförbundet. Tidskriften Bahro Suryoyo ges ut av en annan organisation.

 

Anhållan

Immigrant-institutet anhåller rätten beordra motparten att innan huvudförhandlingen till rätten inlämna den arbetslista med de 293 titlar som vi ovan skrivit om och som SPF själv uppgivit på sidorna 41 och 100 i SPF:s rapport (aktibilaga 14)..

Borås den 27 januari 2006

Miguel Benito
Institutschef

 

Bilagor:

Bilaga 1 – Stockholms tingsrätts dom i mål T7557-05

Bilaga 2 – Lista från Immigrant-institutet publicerad 2000-2002 och som sedan kopierades av Presstödsnämnden

Bilaga 3 –Lista över invandrartidskrifter levererad av Immigrant-institutet till Presstödsnämnden 2002…

Bilaga 4 – Presstödsnämndens lista över invandrartidskrifter publicerad rapporten Minoriteternas medier på sidorna 139-151

Bilaga 5 – Mapping minorities and their media. Andra versionen

Bilaga 6 – Mapping minorities and their media. Första versionen