Immigrant-institutet

2006-03-23

 

Styrelsen för
Statens kulturråd
Box 7843, 103 98 Stockholm

 

Överklagande av beslut från Statens Kulturråd 2006-03-10 GD 2006:75, KUR 2006/3043

Statens kulturråd har den 10 mars beslutat att bevilja 400 000 kr till Immigrant-institutet i verksamhetsbidrag som mångkulturell organisation. Institutet hade ansökt om 1 100 000 kr och hade beviljats föregående år 695 000 kr.

Kulturrådet skriver i beslutet:

"Kulturrådet bedömer att Immigrant-institutet har en lång erfarenhet att bedriva biblioteksverksamhet inom sitt område. Kulturrådet anser att Immigrant-institutet bör beviljas 400 000 kronor i verksamhetsstöd år 2006. Men även för Immigrant-institutet är den regionala och kommunala finansieringen svag. Immigrant-institutet får i år 95 000 kr i stöd från Borås kommun. Kulturrådet har under flera år fört en dialog med Immigrant-institutet om en förändring av bidraget och kommer under året att fortsätta dialogen."

I Kulturrådets anvisningar för stöd står ingenting om att det måste finnas kommunalt eller regionalt stöd för att erhålla stöd från staten. Däremot att det måste finnas medfinansiering, av vilket slag preciseras inte. Att det är bristen på precisering i anvisningarna som gör att beslutet angående Immigrant-institutet är fel, kan vi konstatera om vi jämför besluten från samma anslagspost t.ex. för Immigrant-institutet och för Kurdiska biblioteket.

Immigrant-institutet Omsättning 1 247 429

2004 Egna intäkter 328 428 eller 25%

Bidrag från Kulturrådet 700 000

Bidrag från andra 119 100

procent Kulturrådets finansiering: 56%

för 2006 kan procenten uppskattas till 33%

Kurdiska biblioteket Omsättning 1 324 999

2004 Egna intäkter 0 eller 0%

Bidrag från Kulturrådet 1 000 000

Övriga bidrag 324 999

procent Kulturrådets finansiering: 75%

Till den egna finansieringen måste man också kunna räkna in sådant som ideellt arbete eller resurser som står till organisationens förfogande utan kostnad för organisationen och som därmed inte kan redovisas i resultaträkningen. För året 2005 har man för Immigrant-institutets del funnit sådana bidrag och besparingar i storleksordningen 2 330 600 kronor.

Här nedan en sammanställning:

Bidrag från Borås stad förutom det direkta verksamhetsbidraget:

Värde av räntefritt lån vid 6% ränta 105 600

Värde av tjänst placerad på Immigrant-institutet 225 000

Besparingar via medlemmarnas frivilliga arbete 600 000

Besparingar i lokalkostnader tack vare egna lokaler   1 400 000

Summa besparingar 2 330 600

Kulturrådets andel av Immigrant-institutets omsättning skulle enligt beräkningen ovan ligga under 15%. Ur fördelningssynpunkt är detta oacceptabelt för Immigrant-institutet om man jämför med vissa andra bidragsmottagare ur samma anslagspost, där Kulturrådets andel ligger på 75% eller mer.

Underlaget för Kulturrådets beslut är helt felaktigt och beslutet måste av den anledningen omprövas.

Vad vi förstått är det bara Grekiskt kulturcentrum förutom Immigrant-institutet som kan redovisa stora ekonomiska besparingar genom medarbetarnas frivilliga arbete, låga löner samt förmåner och bidrag från medlemmar och sympatisörer. Bland bidragsmottagarna ur anslagsposten är det bara Grekiskt kulturcentrum och Immigrant-institutet som fått kraftigt sänkta anslag, med 25% resp 43%, alltså en tydlig markering om att Kulturrådet straffar den ideella verksamheten i stället för att uppskatta den.

Kulturrådet ställer dessutom inte heller samma krav till andra grupper. Enligt Kulturrådets egen information:

"De fria teater-, dans- och musikgrupperna får mellan 60 och 90 procent av sina offentliga bidrag från staten".

"Högst är andelen statliga pengar bland de fria musikgrupperna som får 90 procent av sina bidrag från Kulturrådet".

Gruppen mångkulturella organisationer ska inte särbehandlas och krav från Kulturrådet ska inte ställas högre och annorlunda för oss än för andra.

Ingen dialog

Kulturrådet påstår att man fört en dialog med Immigrant-institutet om förändring av bidraget. Påståendet är alldeles fel. Kulturrådet har ägnat sig åt att ensidigt och upprepade gånger avisera att institutet kunde förvänta sig sänkt anslag. Inga skäl förutom att flera behöver dela på stödet har angetts. Det är knappast någon dialog att upprepa en sak utan annat innehåll och som vi inte kan påverka. Det är först nu med det inkomna beslutet som Kulturrådet uppger att Borås stad måste stödja Immigrant-institutet mer än den gör som en förutsättning för det statliga bidraget. Samtidigt är det helt fel att grunda ett statligt beslut på någonting som vi inte kan påverka, åtminstone inte i det korta perspektivet. Detta krav är alldeles nytt och finns inte i direktivet för stödet som beslutades så sent som den 15 december 2005.

Såsom ovan redovisats bidrar Borås stad med ett värde på ca 425 000 kr årligen mot t.ex. de 300 000 kr som Stockholms kommun bidrar till Kurdiska biblioteket.

Kulturrådets beslutsunderlag och skäl till beslut innehåller i övrigt tillräckligt många sakfel för att göra beslutet ogiltigt.

När det gäller Immigrant-institutet känner vi inte igen beskrivningen på sidan två i beslutet. Det ser ut som om det är en annan organisation som åsyftas. Den rapport som Birgitta Modigh från Kulturrådet lämnade i oktober 2005 tycks ha försvunnit i den fortsatta hanteringen av bidraget, till men för Immigrant-institutet, eftersom Birgitta Modighs text i alla fall var godkänd i sak från vår sida. Den text som nu finns i beslutet visar på stora kunskapsbrister, inte bara angående Immigrant-institutet utan även de övriga organisationerna. Kulturrådet har haft tillgång till Immigrant-institutets verksamhetsberättelse för året 2004. Varför inte jämföra den med de övriga bidragsmottagares berättelser?

Fel om regleringsbrevet

Regeringens regleringsbrev för Kulturrådet ändrades redan 2004, inte som Kur påstår 2005. På sidan 3 i beslutet redovisar Kulturrådet tillämplig reglering och skriver bl.a. att

"Enligt Kulturrådets regleringsbrev för 2005 ändrade regeringen inriktningen på stödet till mångkulturella organisationer."

Sanningen är att Kulturrådet redan från januari 2004 i flera månaders tid undanhöll en del av anslaget som Immigrant-institutet hade rätt till, och att Kur i augusti 2004 förmådde regeringen att skriva ett nytt regleringsbrev med det innehåll som nu uppges gälla för 2005 men som retroaktivt gällde även för 2004. Det ser ut att Kulturrådet vill ändra historieskrivningen genom plantering av felaktig information.

Bidraget till Immigrant-institutet har sänkts i tre omgångar

Året 1999 hade Immigrant-institutet ett statligt anslag på 1.074 000 kronor. Kulturrådet sänkte anslaget till Immigrant-institutet första gången året 2000, med det enda syftet att ge den inkasserade delen till en välmående organisation, där bidraget från Kur inte spelade något större roll förutom att minska Immigrant-institutets möjligheter att verka. Nästa gång var det 2004, då i strid med regleringsbrevet, för att ge bidraget till en organisation som inte var med bland de organisationer som regeringen angett i regleringsbrevet. Först under andra hälften av året blev beslutet i viss mån lagligt, även om vi fortfarande anser att det var omoraliskt beteende från Kulturrådets sida.

Tredje gången är nu. I våra samtal med Kulturrådets tjänstemän har vi understrukit att fjolårets bidrag var i underkant och endast hjälpte till att överleva. Det skulle alltså inte vara fråga om "verksamhetsbidrag" såsom det står i direktivet. Men att sänka anslaget till 57% av vad det var förra året är inte längre fråga om att ens överleva. Vi kan inte räkna anslaget ens som avvecklingsbidrag, eftersom medelsbehovet för att säga upp tjänsterna uppgår till ca 600 000 kr.

Anslaget på 400 000 kr täcker endast lokalkostnaderna, och det är Kulturrådet medvetet om. Kulturrådet vet också att ett så pass sent beslut som den 10 mars gör att Immigrant-institutet inte ens formellt har en chans att begära stöd från kommunen eller regionen med hänvisning till Kulturrådets beslut.

Kulturrådet har också varit informerat om de extraordinära skatter som Immigrant-institutet tvingats betala och som drabbat ekonomin hårt. I stället för någon form av kompensation för att skadan på ekonomin och likviditeten inte skulle bli så omfattande ser det ut som om skatterna och Kulturrådets sänkningar varit samordnade, så att institutet drabbats dubbelt. Det är tråkigt om det som driver Kulturrådet är en experimentlusta i att testa hur länge som Immigrant-institutet klarar sig med kontinuerligt sänkta anslag. Verksamhetsberättelserna visar att Immigrant-institutet klarat påfrestningarna hittills och genomfört den verksamhet man hade lovat. Man har lyckats vända på slantarna inte bara två, utan upp till tre-fyra gånger. Det borde räcka nu.

 

Kulturutskottet yttrade sig så sent som i februari 2006 om Immigrant-institutet.

Ur Kulturutskottets betänkande 2005/06:KrU7:

"Utskottets ställningstagande

Immigrantinstitutet i Borås är en ideell organisation med huvudsyfte att fungera som informations- och dokumentationscentrum i invandrar- och flyktingfrågor. Institutet uppbär sedan 1985 statligt stöd. För 2005 tilldelades Immigrantinstitutet 695 000 kronor av Kulturrådet. Det förhållandet att staten har tillskjutit medel till institutet under tjugo års tid får sägas utgöra ett erkännande av verksamheten. Något erkännande därutöver torde inte vara påkallat."

Ett statligt erkännande måste innebära att staten via Kulturrådet garanterar Immigrant-institutets fortsatta existens. Det gör det inte nu med det beslut som Kulturrådet fattat den 10 mars och just därför måste beslutet rivas upp.

Brist på jämlik regional fördelning

I regeringens anvisningar till kulturen är det av vikt att stödet fördelas geografiskt inom landet. När det gäller mångkulturella organisationer konstaterar vi att 92,5% av stödet stannar i Stockholmsregionen och endast 7,5% går till övriga landet.

Också detta borde vara en anledning att riva upp beslutet och ge Immigrant-institutet ökat stöd.

Okunskap om kurder

Angående Kurdiska biblioteket undertecknar GD Kristina Rennerstedt följande beskrivning:

"Stiftelsen Kurdiska bibliotekets verksamhet är världens enda kurdiska bibliotek i sitt slag, med karaktär av nationalbibliotek för de 25 miljoner kurder som finns utspridda över världen men som saknar eget land. Med sina specialsamlingar är biblioteket unikt."

Vi har absolut ingenting emot det kurdiska biblioteket, däremot emot den grovt felaktiga beskrivning som undertecknas av Kulturrådets GD och som direkt och negativt inverkar på stödet till Immigrant-institutet. Vi får en känsla av att Kulturrådets värld utsträcker sig enbart till Skeppsholmen.

Immigrant-institutet har arbetat för kurdernas sak långt före Kurdiska bibliotekets tillblivelse. Institutet gav ut Sveriges första ABC-bok på kurdiska och fortsatte med en rad barn- och ungdomsböcker på kurdiska under 80-talet. Institutet fortsätter med information om kurder även idag till bibliotek, skolor och allmänhet. Institutet har inom sitt bibliotek ett "minikurdiskt" bibliotek, bland annat genom registreringen av kurdiska författare i Sverige och kurdiska tidskrifter. Information om kurder och länkar med institutioner, litteratur etc kan man hämta från http://www.immi.se/alfa/ .

Men Immigrant-institutet och Kurdiska biblioteket är inte ensamma i världen, inte ens i Stockholm. En omfattande samling av kurdisk litteratur på kurdiska och på andra språk finns i Stockholm t.ex. hos Sara bokhandel beläget på Astrid Lindgrens gata, Dalagatan 42 , och det Kurdiska arkiv- och kunskapscentret som är under bildande där. Det finns flera enskilda samlare som också kan visa ett nästan lika stort bibliotek som Kurdiska biblioteket.

Utanför Sverige men i Europa finns t.ex. Kurdiska institutet i Paris, som bildades redan 1983. De svenska läsarna fick besked om detta genom en stor artikel i tidningen Ny dag den 3 april 1983. 1989 bildades ett kurdiskt institut i Belgien, 1992 i Bonn och 1995 i Berlin. Alltså fyra kurdiska bibliotek i Europa, samtliga bildade före biblioteket på Skeppsholmen.

Uppfattningen att det skulle finnas "25 miljoner kurder spridda över världen och som saknar eget land" tyder på skrämmande och total okunnighet för att komma från en GD hos en statlig myndighet. Huvuddelen av kurderna bor i Kurdistan, de bor alltså i eget land. Det är bara omkring 1,5 miljon kurder som lever utanför Kurdistan. Ca en miljon kurder bor i Europa och ca en halv miljon i övriga världsdelar.

Med dessa skrämmande bristande kunskaper kan man förstå att Kulturrådets beslut kan bli vad som helst. Immigrant-institutet anser det inte rätt att denna brist ska drabba anslaget till seriöst arbetande institut som vårt.

För övrigt anser Immigrant-institutet att hela konstruktionen med "mångkulturella organisationer" bygger på felaktiga premisser. Det är inte rätt att bunta ihop kommunala stiftelser, som av nödvändighet måste åtnjuta kommunala anslag, med förmedlingsbyråer, musik- och teatergrupper etc. Det tyder på att invandrarnas integration i bidragssystemet inte kommit särskilt långt. Under många år har Immigrant-institutet begärt att bli behandlat på samma sätt som Svenska barnboksinstitutet, Arbetarrörelsens arkiv och andra liknande institutioner. Så länge detta inte sker känner vi oss diskriminerade av staten.

Sammanfattningsvis:

  1. bidragets storlek till Immigrant-institutet står inte i proportion till vad de andra organisationerna får under samma förutsättningar
  2. beslutet bygger på felaktiga antaganden på varje sida i beslutsunderlaget och bristande kunskaper om organisationerna och deras omvärld
  3. det minskade stödet till Immigrant-institutet leder till att en kommunal stiftelse med goda resurser förstärker sin ekonomi ännu mer
  4. beslutet är så pass försenat att det inte finns förutsättningar för att Immigrant-institutet ska kunna begära stöd från de myndigheter som Kulturrådet uppger i beslutet, förutom att en sådan begäran inte finns med i Kulturrådets antagna direktiv
  5. det minskade stödet kan resultera i att Immigrant-institutet tvingas stänga för gott, vilket står i strid med vad Riksdagens kulturutskott anfört om det statliga erkännandet av institutet (Kulturutskottets betänkande 2005/06:KrU7)
  6. införlivandet av musik- och teatergrupper i samma bidragssystem som mångkulturella organisationer leder dels till segregation för dessa grupper i relation till "svenska" grupper, dels till en oacceptabel sänkning av det anslag vi anser oss ha rätt till
  7. Det statliga stödet för kulturlivet i Sverige förväntas bli fördelat proportionellt så att det främjar kulturlivet i hela landet. Proportionaliteten eftersträvas inom varje kulturart eller anslagspost. I detta specifika fallet är det bara 7,5% av anslaget som går utanför Stockholmsregionen.

Med hänvisning till ovan anhåller vi om att beslutet rivs upp och att Immigrant-institutet får ett anslag motsvarande 1 100 000 kr eller åtminstone på samma nivå som året 2005.

Högaktningsfullt

Miguel Benito
Institutschef

Katrinedalsgatan 43 Tel 033-13 60 70 Hemsida www.immi.se
504 51 Borås Fax 033-13 60 70 E-post migrant@immi.se