Reservation från Katarina Stark

Jag reserverar mig mot förslaget till arbetsordning och dagordning av nedan angivna skäl och noterar att mina tidigare reservationer i kommittén inte har protokollförts frånsett en enda. Flera av mina invändningar har visserligen beaktats i det slutliga förslaget som antogs 2003-08-04 t.ex. att ändring av arbetsordningen skulle kräva 75 % majoritet på mötet. Mitt förslag att om formerna för och beslut om centret måste få finnas i dagordningen innan man går vidare med stadgarna har inte beaktats.

Men bl.a. kvarstår följande avvikelser från den interna demokratin:

  1. Kommittén kan inte föreskriva någonting för mötet, som är suveränt i varje beslut. Mötets auktoritet får inte begränsas i något avseende, vilket kommittén likväl föreslår.
  2. Kommittén har redan utsänt kallelse till både konstituerande möte och årsmöte. Det konstituerande mötet i en förening ersätter helt årsmöte och har samma befogenhet. Detta vet kommittén genom Integrationsverket. Kommitten föreslår att det konstituerande mötet följs av årsmöte, som inte kan kallas enligt stadgarna. Årsmöte kan inte kallas, förrän stadgarna tagits och det blir nästa år. Endast det konstituerande mötet kan anses har kallats enligt föreningspraxis och årsmötet skall slopas. Det blir eljest ogiltigt.
  3. Kommittén kan inte föreskriva att ändringsförslag, tilläggsförslag m.m. skall skickas till arbetsgruppen senast en vecka före mötet för att bli behandlade. Mötet är suveränt och kan ta upp alla förslag från deltagarna inklusive ändringar i dagordning och arbetsordning. De beslutas med enkel majoritet men arbetsgruppen har inte företräde till förslagen.
  4. Mötet har ingen annan status än att konstituera den ideella föreningen. Om bildandet inte blir demokratiskt, kan föreningarna vägra ansluta sig. Ombuden kan inte besluta för sina föreningar, som måste ta ställning till medlemskapet efter mötet.
  5. Kommitténs förslag, att ordförande och andra funktionärer väljs på förslag av arbetsgruppen, är inte genomförbart i demokratisk praxis. Alla väljs på förslag under mötet, då givetvis också arbetsgruppen har rätt föreslå.
  6. Kommittens förslag att valberedning väljs av ombud för föreningar, som ratificerat stadgarna, är omöjligt att genomföra. Det måste föreningarna ta ställning till efter mötet. Det räcker med att alla närvarande ombud väljer valberedning.
  7. Ordföranden och ev. vice ordförande tillhör presidiet men inte protokollförarna. Ansvarig för protokollet är alltid ordföranden.
  8. Kommittén föreslår beslut om yttrande- och förslagsrätt för utomstående. Detta innebär att vissa personer, utan att behöva vara ombud för någon organisation, får lika eller större inflytande på mötet än ombuden. I så fall behövs det inte något ombudsmöte. Ombudens rätt att fungera måste bevaras från alla försök till "polsk riksdag".
  9. Kommittén föreslår att ordföranden presenterar debattregler för mötet. Därefter måste ordet förklaras fritt. Ändringar kan beslutas av mötet. Det kan vara praktiskt med skriftlig anmälan till talarlista i en så stor församling. Beroende på tidsutdräkt kan tidsbegränsning per talare beslutas, när det behövs. Streck i talarlistan kan begäras på vanligt sätt. Ordningsfråga bryter alltid talarlistan.
  10. Kommittén föreslår att presidiet fastställer ordningen för beslut. Det kan bara mötet göra och förslag till beslutsordningen kan inte enbart avse skriftliga förslag. I en fri debatt i frågan måste mötet som högsta beslutande organ avgöra. Presidiets förslag, arbetsgruppens förslag och deltagarnas förslag måste ställas mot varandra enligt vanlig föreningsrättslig praxis. Vid tio förslag kan ordföranden förklara ett av dem antaget men om votering begärs, måste voteringsordningen fastställas av mötet, huvudvotering, förberedande votering och alltid så att två grupper ställs mot varandra och den förlorande gruppens förslag slås ut. Dessa regler skall ordföranden kunna. Det går alltså inte att besluta om presidiets förslag först. Då faller alla andra förslag bort och det innebär övergrepp på mötesdemokratin. Kommittens förslag måste förkastas.
  11. Dagordningsförslagen är felaktiga och skall vara en enda dagordning för det beslutande konstituerande mötet. Vid val av presidium måste man räkna med motförslag. Konstituerande möte innebär, att stadgar antas. Det räcker med en punkt under § 7, stadgar, eftersom namnfrågan behandlas i första paragrafen. När stadgarna är tagna i sin helhet, är ratificering ett felaktigt begrepp. Ikraftträdandet kan bara ske i och med att stadgarna antas. De kan inte senareläggas eller tidigareläggas. Dagordningsförslaget för årsmöte faller på att det inte sammankallats enligt stadgarna. Det skall ingå i det konstituerande mötet. Mötet bestämmer antalet styrelseledamöter. I och med att det är fråga om konstituerande möte skall ordförande och ledamöter väljas enbart fram till kommande årsmöte.
  12. VERKSAMHETSINRIKTNING: Det är inte "verksamhetsplan", vilket onekligen behövs. Jag har reserverat mig och skall försöka förklara. Där står så mycket om lokaler, arbetskraft, arbetsordning och riktlinjer för regionala insatser, att alla pengar stannar i organisationen. Där blir inget över till antirasistisk verksamhet, Centret måste acceptera vad andra kan och centret inte kan. Annars vill inga ha detta center. Då bör pengarna hellre ges Integrationsverket för sedvanlig bedömning av ansökningar om anslag. Utan en konkret verksamhetsplan, och den saknas, behövs inte centret.

Mitt mål med mina reservationer har varit att få till stånd en demo-kratisk process med motstånd från övriga ledamöter i kommittén, som dock ständigt ändrat sig men inte i fråga om att bestämma över mötet utan att ha rätt därtill.

Stockholm den 2003-08-08

 

Katarina Stark


Tillbaka till sidan om rasism