Föreningen Centrum mot Rasism.

Arbetsordning för det konstituerande årsmötet

Bakgrund

Kort sammanfattning av de processer som har ägt rum, mötet den 16-17 maj, tillsättning av arbetsgruppen dess mandat och uppgift.

Regeringen beslöt i vårpropositionen 2001 att det antirasistiska arbetet ska förstärkas. Integrationsverket har tilldelats ansvaret för att stödja bildandet av ett centrum mot rasism. Vidare angavs i budgetpropositionen för 2002 att det finns skäl att se över formerna för och organisationen av hur det antirasistiska arbetet kan bedrivas bäst på sikt och att en sådan översyn skulle initieras under hösten 2001.

Etablerandet av ett anti-rasist centrum hade framförts av flera debattörer fram till år 2001. Under september 2001, vid Sveriges förberedelser inför FN:s Världskonferens mot rasism i Sydafrika, tog flera svenska frivilliga organisationer ett initiativ som skulle utveckla, förstärka och stödja centrumidén genom att kräva stöd från regeringen för bland annat etablerandet av ett nationellt centrum mot rasism.

Statsrådet Mona Sahlin tillsatte den 31 januari 2002 en arbetsgrupp i regeringskansliet med uppgift att utarbeta förslag till hur det framtida antirasistiska arbetet ska utformas och bedrivas. Arbetsgruppen har lämnat ett förslag i Ds 2002:26. Arbetsgruppen föreslår att regeringen ska avsätta medel för att underlätta etablerandet av och bidra till fortsatt verksamhet av ett fristående centrum mot rasism och andra former av intolerans.

Villkoren för statligt stöd till etablerandet av ett centrum ska bl. a vara

Under våren 2003 har en process pågått i syfte att förankra och utveckla idén med skapandet av ett centrum med en ideell förening som organisatorisk plattform. Dels har integrationsverket vid sex tillfällen haft möten med frivilliga organisationer, dels har sex regionala möten ägt rum på initiativ av Afrosvenskarnas riksförbund.

Därefter valde integrationsverket en grupp företrädare för att planera ett möte i Stockholm 17-18 maj 2003 i syfte att diskutera bildandet av en organisation för att driva centret mot rasism.

Mötet i Stockholm kom överens om att en organisation skulle bildas under 2003 och valde en arbetsgrupp med mandat att dels ordna ett konstituerande årsmöte för bildande av organisationen och dels förbereda de praktiska organisationsfrågor, som hänger samman med centrets etablering, bl. a lokalanskaffning mm.

Arbetsgruppen har beslutat att kalla till det konstituerande årsmötet den 6-7 september 2003 i Stockholm. Skriftlig inbjudan har skickats till samtliga organisationer som har varit med i processen. I övrigt har inbjudan införts på hemsida, http: // www.sverigemotrasism.nu/arc (inaktuell) ,användarnamn: arc, lösenord: 15arc68. Inbjudan skickades ut före vecka 28 och innehöll förutom själva inbjudan, anmälningsblankett för ombud samt blanketter för organisationernas nominering till styrelse och till valberedning och revisorer.

1. Anmälan

Inbjudna organisationer har haft möjlighet att anmäla ett ombud och dessutom deltagare i enlighet med en särskild anmälningsblankett som arbetsgruppen har fastställt och skickat ut. Den eller de som har anmält sig senast den 20 augusti kan anses som ombud/deltagare. Endast anmälda ombud har förslags och rösträtt. I övrigt har samtliga deltagare yttranderätt. Organisationer får ersättning för resor och logi med de faktiska kostnaderna dock enbart för ett ombud per organisation. Ersättning avser de billigaste alternativen för resa och logi en natt och betalas upp till högst 3 000 kr. Deltagarlistan justeras vid mötets öppnande.

Kallelse

Anmälda ombud/deltagare ska ha kallats till det konstituerande årsmötet den 6-7 september minst två veckor före mötet. Kallelsen har också införts på ovannämnda hemsida. Med kallelsen har också ett förslag till dagordning och övriga möteshandlingar skickats.

Skriftliga förslag

Samtliga ombud/deltagare har fått sända skriftliga förslag till arbetsgruppen och dessa har beaktats i processen.

2. Mötets laglighet

Fastställande av ombudens/deltagarnas antal, identitet och organisationstillhörighet.

I direkt anslutning till mötets öppnande skall ett upprop av de anmälda ombuden genomföras och härigenom fastställs ombudens antal, identitet och organisationstillhörighet.

Konstituerande församling

De ombud som är närvarande vid uppropet utgör vid den aktuella tidpunkten mötets konstituerande församling. Mötet får sin konstituerande status genom att en majoritet av de närvarande ombuden godkänner mötets dagordning och arbetsordning.

Härigenom är mötet suveränt att fatta egna beslut.

Godkännande av arbetsordningen

Den konstituerande församlingen ska godkänna en arbetsordning på förslag av arbetsgruppen. Ändringsförslag, tilläggsförslag mm ska skriftligen skickas till arbetsgruppen senast en vecka före mötet. Arbetsordningen antas vid det konstituerande årsmötet med enkel majoritet.

Protokoll, dokumentation och offentlighet

Mötet väljer mötesfunktionärer som bl.a. ska föra protokoll över det konstituerande årsmötet. All dokumentation ska vara offentlig.

3. Val av mötesfunktionärer

Val av ordförande och andra mötesfunktionärer

Val av ordförande och andra funktionärer sker på förslag av arbetsgruppen i enlighet med förslaget till dagordning.

Valberedningen

Valberedningen väljs av de ombud för de föreningar, som ratificerat stadgarna.

Presidiet

Ordförandena utgör presidiet för mötet.

Tidsplan och dagordning

Arbetsgruppen föreslår en preliminär tidsplan och dagordning för det konstituerande mötet.

4. Mötesordning

Mötesordning

Det konstituerande årsmötet ska ledas av dess ordförande eller, i dennes frånvaro, en av vice ordförandena eller medverkande som föreslås av presidiet.

Det konstituerande årsmötet ska hållas på svenska.

Mötet har rätt att besluta om närvarorätt. Mötet beslutar om yttrande och förslagsrätt i den mån detta inte medges i arbetsordningen.

Ordföranden föreslår debattregler vid mötets början.

Anmälan på talarlista görs skriftligen till presidiet.

Efter konstituering hålls årsmöte enligt stadgarna i tillämpliga delar.

De föreningar som ratificerar stadgarna blir medlemmar i centret och har därigenom rätt att delta, genom sitt ombud, i årsmötesförhandlingarna.

5. Beslutsordning

Beslutsordning

Vid omröstning har varje ombud en röst. Mötets beslut tas med enkel majoritet.

Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.

6. Behandlingsordning

Behandlingsordning

Presidiet fastställer den ordning för hur beslut ska fattas.

Ombudens förslag till beslut ska skriftligen lämnas till presidiet.

7. Ikraftträdande

Denna arbetsordning gäller fram till dess att en ny arbetsordning godkänns eller att föreningen har haft sitt första årsmöte.

Fastställt av arbetsgruppen den 4 augusti 2003.

 

Mkyabela Sabuni     Ulla Lindström     Anders Bergman

 

Raili Borg     Godfrey Etyang     Eva Flemström

 

Gun-Britt Landin Henriksson     Lamine Dieng     Antero Sjöman

Antaget den 6 september 2003.

……………………………………… ordförande för det konstituerande årsmötet

……………………………………… justeringsman

……………………………………… justeringsman

Version 2003-08-15

Reservation till beslut framförd av Katarina Stark :

Jag reserverar mig mot förslaget till arbetsordning och dagordning av nedan angivna skäl och noterar att mina tidigare reservationer i kommittén inte har protokollförts frånsett en enda. Flera av mina invändningar har visserligen beaktats i det slutliga förslaget som antogs 2003-08-04 t.ex. att ändring av arbetsordningen skulle kräva 75 % majoritet på mötet. Mitt förslag att om formerna för och beslut om centret måste få finnas i dagordningen innan man går vidare med stadgarna har inte beaktats.

Men bl.a. kvarstår följande avvikelser från den interna demokratin:

  1. Kommittén kan inte föreskriva någonting för mötet, som är suveränt i varje beslut. Mötets auktoritet får inte begränsas i något avseende, vilket kommittén likväl föreslår.
  2. Kommittén har redan utsänt kallelse till både konstituerande möte och årsmöte. Det konstituerande mötet i en förening ersätter helt årsmöte och har samma befogenhet. Detta vet kommittén genom Integrationsverket. Kommitten föreslår att det konstituerande mötet följs av årsmöte, som inte kan kallas enligt stadgarna. Årsmöte kan inte kallas, förrän stadgarna tagits och det blir nästa år. Endast det konstituerande mötet kan anses har kallats enligt föreningspraxis och årsmötet skall slopas. Det blir eljest ogiltigt.
  3. Kommittén kan inte föreskriva att ändringsförslag, tilläggsförslag m.m. skall skickas till arbetsgruppen senast en vecka före mötet för att bli behandlade. Mötet är suveränt och kan ta upp alla förslag från deltagarna inklusive ändringar i dagordning och arbetsordning. De beslutas med enkel majoritet men arbetsgruppen har inte företräde till förslagen.
  4. Mötet har ingen annan status än att konstituera den ideella föreningen. Om bildandet inte blir demokratiskt, kan föreningarna vägra ansluta sig. Ombuden kan inte besluta för sina föreningar, som måste ta ställning till medlemskapet efter mötet.
  5. Kommitténs förslag, att ordförande och andra funktionärer väljs på förslag av arbetsgruppen, är inte genomförbart i demokratisk praxis. Alla väljs på förslag under mötet, då givetvis också arbetsgruppen har rätt föreslå.
  6. Kommittens förslag att valberedning väljs av ombud för föreningar, som ratificerat stadgarna, är omöjligt att genomföra. Det måste föreningarna ta ställning till efter mötet. Det räcker med att alla närvarande ombud väljer valberedning.
  7. Ordföranden och ev. vice ordförande tillhör presidiet men inte protokollförarna. Ansvarig för protokollet är alltid ordföranden.
  8. Kommittén föreslår beslut om yttrande- och förslagsrätt för utomstående. Detta innebär att vissa personer, utan att behöva vara ombud för någon organisation, får lika eller större inflytande på mötet än ombuden. I så fall behövs det inte något ombudsmöte. Ombudens rätt att fungera måste bevaras från alla försök till "polsk riksdag".
  9. Kommittén föreslår att ordföranden presenterar debattregler för mötet. Därefter måste ordet förklaras fritt. Ändringar kan beslutas av mötet. Det kan vara praktiskt med skriftlig anmälan till talarlista i en så stor församling. Beroende på tidsutdräkt kan tidsbegränsning per talare beslutas, när det behövs. Streck i talarlistan kan begäras på vanligt sätt. Ordningsfråga bryter alltid talarlistan.
  10. Kommittén föreslår att presidiet fastställer ordningen för beslut. Det kan bara mötet göra och förslag till beslutsordningen kan inte enbart avse skriftliga förslag. I en fri debatt i frågan måste mötet som högsta beslutande organ avgöra. Presidiets förslag, arbetsgruppens förslag och deltagarnas förslag måste ställas mot varandra enligt vanlig föreningsrättslig praxis. Vid tio förslag kan ordföranden förklara ett av dem antaget men om votering begärs, måste voteringsordningen fastställas av mötet, huvudvotering, förberedande votering och alltid så att två grupper ställs mot varandra och den förlorande gruppens förslag slås ut. Dessa regler skall ordföranden kunna. Det går alltså inte att besluta om presidiets förslag först. Då faller alla andra förslag bort och det innebär övergrepp på mötesdemokratin. Kommittens förslag måste förkastas.
  11. Dagordningsförslagen är felaktiga och skall vara en enda dagordning för det beslutande konstituerande mötet. Vid val av presidium måste man räkna med motförslag. Konstituerande möte innebär, att stadgar antas. Det räcker med en punkt under § 7, stadgar, eftersom namnfrågan behandlas i första paragrafen. När stadgarna är tagna i sin helhet, är ratificering ett felaktigt begrepp. Ikraftträdandet kan bara ske i och med att stadgarna antas. De kan inte senareläggas eller tidigareläggas. Dagordningsförslaget för årsmöte faller på att det inte sammankallats enligt stadgarna. Det skall ingå i det konstituerande mötet. Mötet bestämmer antalet styrelseledamöter. I och med att det är fråga om konstituerande möte skall ordförande och ledamöter väljas enbart fram till kommande årsmöte.
  12. VERKSAMHETSINRIKTNING: Det är inte "verksamhetsplan", vilket onekligen behövs. Jag har reserverat mig och skall försöka förklara. Där står så mycket om lokaler, arbetskraft, arbetsordning och riktlinjer för regionala insatser, att alla pengar stannar i organisationen. Där blir inget över till antirasistisk verksamhet, Centret måste acceptera vad andra kan och centret inte kan. Annars vill inga ha detta center. Då bör pengarna hellre ges Integrationsverket för sedvanlig bedömning av ansökningar om anslag. Utan en konkret verksamhetsplan, och den saknas, behövs inte centret.

Mitt mål med mina reservationer har varit att få till stånd en demo-kratisk process med motstånd från övriga ledamöter i kommittén, som dock ständigt ändrat sig men inte i fråga om att bestämma över mötet utan att ha rätt därtill.

Stockholm den 2003-08-08

Katarina Stark

Tillbaka till sidan om rasism
Till Immigrant-institutets hemsida

Senast ändrat mars 2005
URL: http://www.centrummotrasism.se/